Skallig timalia

	Skallig timalia; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Timalior; Timaliidae
Släkte	Melanocichla
Art	Skallig timalia; M. calva
Vetenskapligt namn
	§ Melanocichla calva
Auktor	(Sharpe, 1888)
Utbredning

Skallig timalia^[2] (Melanocichla calva) är en fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer endast i bergsområden på nordöstra Borneo. Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Utseende

Skallig timalia är en stor (25,5–27 cm) medlem av familjen. Den har ett mycket karakteristiskt utseende, med brunaktigt till gulaktigt bart huvud, röd näbb och glansigt svartaktig till gråsvart fjäderdräkt. Även i ansiktet syns bar hud, runt ögat i blågrått till violett och bakom ögat blåvitt.^[4]

Utbredning och systematik

Skallig timalia förekommer i höglänta områden på nordöstra Borneo^[5] där den är stannfågel på 800 till 1800 meters höjd.^[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktskap

Fågeln placeras traditionellt i fnittertrastsläktet Garrulax och kallades på svenska tidigare nakenhuvad fnittertrast. Genetiska studier visar dock förvånande nog att den, tillsammans med dess nära släkting svarttimalia, istället är nära släkt med sabeltimaliorna i Pomatorhinus i familjen timalior och alltså bör byta inte bara släktesnamn utan också familjetillhörighet.^[6] Numera lyfts de båda arterna ut i Melanocichla och placeras i Timaliidae.^[3]^[5]

Levnadssätt

Skallig timalia hittas i städsegrön lövskog, skogsbryn och ungskog. Den rör sig i små ljudliga grupper, vanligen lågt i vegetationen, på jakt efter insekter, spindlar och ibland frön. Den ses inte flyga några längre sträckor utan glider från ställe till ställe.^[4]

Häckning

Arten häckar oktober–april. Den bygger ett voluminöst skålformat bo av växtfibrer och löv som placeras i en trädklyka cirka 2,5 meter ovan mark. Däri lägger den två ägg.^[4]

Status och hot

Arten har ett begränsat utbredningsområde och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Taxonomi och namn

Skallig timalia beskrevs taxonomiskt som art av Sharpe 1888. Dess vetenskapliga artnamn calva betyder just "skallig".^[7] På svenska har den tidigare kallats nakenhuvad fnittertrast, men har blivit tilldelat ett nytt trivialnamn för att bättre återspegla dess släktskap.

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2018 Melanocichla calva (på engelska). Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
^ [a b c d] Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör skallig timalia.
Bilder & media
Wikispecies har information om skallig timalia.
Artförteckning

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2018 Melanocichla calva (på engelska). Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.

[hbw-4] [a b c d] Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422

[CC-5] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11

[6] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[7] James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler