Nageia nagi
| Nageia nagi Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Barrväxter Pinopsida |
| Ordning | Tallordningen Pinales |
| Familj | Podocarpaceae |
| Släkte | Nageia |
| Art | Nageia nagi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nageia nagi | |
| Auktor | (Thunb.) Kuntze |
| Synonymer | |
| Podocarpus ovatus (Gordon) Henkel & W. Hochst. Podocarpus nankoensis Hayata Podocarpus nagi var. ovatus (Gordon) Makino Podocarpus nagi var. koshunensis Kaneh. Podocarpus nagi var. caesius (Maxim.) Makino Podocarpus nagi (Thunb.) Pilg. Podocarpus nageia R. Br. ex Endl. Podocarpus koshunensis (Kaneh.) Kaneh. Podocarpus japonicus J. Nelson Podocarpus grandifolius Endl. Podocarpus formosensis var. koshuensis (Kaneh.) Merr. & Yamam. Podocarpus formosensis Dummer Podocarpus cuspidatus Endl. Podocarpus caesius Maxim. Nageia ovata Gordon Nageia nankoensis (Hayata) R.R. Mill Nageia nagi var. koshuensis (Kaneh.) D.Z. Fu Nageia nagi var. formosensis (Dummer) Silba Nageia grandifolia (Endl.) Gordon Nageia formosensis (Dummer) C. N. Page Nageia cuspidata (Endl.) Gordon Nageia caesia (Maxim.) Kuntze Decussocarpus nagi var. formosensis (Dummer) Silba Decussocarpus nagi (Thunb.) de Laub. Dammara veitchii Henkel & W. Hochst. Agathis veitchii (Henkel & W. Hochst.) Seward & Ford | |
Nageia nagi[2] är en barrträdart som först beskrevs av Carl Peter Thunberg, och fick sitt nu gällande namn av Carl Ernst Otto Kuntze. Nageia nagi ingår i släktet Nageia och familjen Podocarpaceae.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
I Japan där trädet förekommer används det mycket som bränsle.[5] Förutom Japan förekommer arten i Kina i provinserna Fujian, Guangdong, Guangxi, Zhejiang, Sichuan, Hainan, Hunan och Jiangxi samt på Taiwan. Den växer i kulliga regioner och i bergstrakter mellan 200 och 1200 meter över havet. Nageia nagi ingår i städsegröna och lövfällande skogar tillsammans med Taxus chinensis, Cephalotaxus fortunei, Keteleeria fortunei, Fokienia hodginsii, Pseudotsuga sinensis, Pseudotsuga japonica och Tsuga sieboldii. Den hittas även bredvid arter av släktena Castanopsis och Quercus. I torra området hittas arten vid vattendrag.[1]
Arten är sällsynt i naturen. Den hittas oftare i trädodlingar. IUCN listar arten som nära hotad (NT).[1]
Bildgalleri
(c) I, KENPEI, CC BY-SA 3.0
(c) I, KENPEI, CC BY-SA 3.0
Källor
- ^ [a b c] Farjon, A. 2011 Nageia nagi . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 27 april 2023.
- ^ Kuntze, 1891 In: Revis. Gen. Pl. 2: 798.
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (23 september 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/14376777. Läst 26 maj 2014.
- ^ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 830
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nageia nagi.
Wikispecies har information om Nageia nagi.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Shih-Shiuan Kao, Licens: CC BY-SA 2.0
Nageia nagi, leaves and pollen cones
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Keisotyo antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
Species :Podocarpus nagi Family Podocarpaceae Japanese name Nagi（ナギ） Date;2007,1,28.Sansyojinjya,Shirahama Town,Wakayama Pref. Japan
Author;Keisotyo
