NGC 654

NGC 654
Öppna stjärnhopen NGC 654 i Cassiopeia.
Observationsdata
StjärnbildCassiopeia
Rektascension01t 44m 00s[1]
Deklination61° 53′ 06″[1]
KlassÖppen stjärnhop
Avstånd7 830 ljusår (2 400 pc) lj
Skenbar storlek5 bågminuter'
Skenbar magnitud6,5[1]
Fysiska egenskaper
Antal stjärnorca 80
Uppskattad ålder14[2] miljoner år
Upptäckt
Upptäcktsår1787
UpptäckareWilliam Herschel
Andra beteckningar
NGC 654, Cr 18
Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar

NGC 654, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Cassiopeia. Stjärnhopen upptäcktes 1787 av William Herschel.

Med en skenbar magnitud på 6,5 kan den observeras med handkikare.[3] Den ligger 2,5° nordost om stjärnan Delta Cassiopeiae och ungefär 1° nordost om Trumpler 1. I samma lågeffektfält kan man också se de öppna stjärnhoparna NGC 663 och NGC 659. Hopen omger en gulaktig stjärna av 7:e magnituden, en superjätte av spektralklass F5 Ia, som möjligen ingår i gruppen.

Egenskaper

NGC 654 är en mycket ung stjärnhop, ungefär 15 miljoner år gammal, men kan vara så gammal som 40 miljoner år, med en tidsspridning av stjärnbildning på minst 20 miljoner år. Hopens centrala region visar mindre rodnad än resten av hopen.[4] En förklaring som ges är det faktum att mellan solsystemet och stjärnhopen ligger två stoftlager, ett på 200 pc och ett större på 1Kpc.[5] Bakom hopen finns ytterligare ett stoftskikt. I hopen ingår ca 80 stjärnor. Den tidigaste spektraltypen är runt B0 och i hopen ingår också några ljusstarka stjärnor, som HD 10494, F5 Ia, samt tre Be-stjärnor.[6] NGC 654 antas utgöra en del av stjärnföreningen Cassiopeia OB8, som ligger i Perseusarmen av Vintergatan tillsammans med de öppna stjärnhoparna M103, NGC 663, NGC 659, och några superjättestjärnor spridda mellan dem, som alla har liknande åldrar och avstånd.[7][8]

Galleri

NGC 654 - av Kanwar Singh
NGC 654 - av Kanwar Singh 
Karta som visar positionen för NGC 654
Karta som visar positionen för NGC 654 

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 654, 4 juli 2021.

Noter

  1. ^ [a b c] https://www.google.se/search?q=NGC+654+SIMBAD&source=hp&ei=4erhYLZ4yP3v9Q-a0q-oAw&iflsig=AINFCbYAAAAAYOH48a-j-Jb1WJgp-bMNBJ4rjf1zxH8o&oq=NGC+654+SIMBAD&gs_lcp=Cgdnd3Mtd2l6EAMyBQghEKABMgUIIRCgAToLCAAQsQMQxwEQowI6BQgAELEDOg4IABCxAxCDARDHARCvAToICAAQsQMQgwE6CggAELEDEIMBEAo6CAguELEDEIMBOggIABDHARCjAjoICC4QsQMQkwI6AggAOggIABDHARCvAToCCC46BAgAEAo6BggAEBYQHjoHCCEQChCgAVCELFjtYGC8c2gBcAB4AIABsQGIAc4OkgEEMC4xNJgBAKABAaoBB2d3cy13aXqwAQA&sclient=gws-wiz&ved=0ahUKEwj27N_R88nxAhXI_rsIHRrpCzUQ4dUDCAc&uact=5. Hämtad 2021-07-04.
  2. ^ WEBDA: NGC 654
  3. ^ Stephen James O'Meara (2011). Deep-Sky Companions: The Secret Deep vol. 4. Cambridge University Press. sid. 31–33. ISBN 978-1-139-50007-4. https://books.google.com/books?id=v859bKO0A4gC&pg=PA31 
  4. ^ A. K. Pandey; K. Upadhyay; K. Ogura; Ram Sagar; V. Mohan; H. Mito; H. C. Bhatt; B. C. Bhatt (April 2005). ”Stellar contents of two young open clusters: NGC 663 and 654”. MNRAS 358 (4): sid. 1290–1308. doi:10.1111/j.1365-2966.2005.08784.x. Bibcode: 2005MNRAS.358.1290P. http://mnras.oxfordjournals.org/content/358/4/1290.full. 
  5. ^ Biman J. Medhi; Maheswar G.; J. C. Pandey; T. S. Kumar; Ram Sagar (2008). ”Optical polarimetric study of open clusters: distribution of interstellar matter towards NGC 654”. MNRAS 388 (1): sid. 105–116. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13405.x. Bibcode: 2008MNRAS.388..105M. http://mnras.oxfordjournals.org/content/388/1/105. Läst 29 december 2015. 
  6. ^ H.M. Shi - J.Y. Hu (April 1999). ”Spectroscopic observations of young open clusters: IC 1805, NGC 654 and NGC 6823”. Astron. Astrophys. Suppl. Ser. 136 (2): sid. 313–331. doi:10.1051/aas:1999217. Bibcode: 1999A&AS..136..313S. http://aas.aanda.org/articles/aas/pdf/1999/08/ds8200.pdf. Läst 29 december 2015. 
  7. ^ Negueruela, I.; González-Fernández, C.; Marco, A.; Clark, J. S. (2011). ”A massive association around the obscured open cluster RSGC3”. Astronomy & Astrophysics 528: sid. A59. doi:10.1051/0004-6361/201016102. Bibcode: 2011A&A...528A..59N. 
  8. ^ Humphreys, R. M. (1978). ”Studies of luminous stars in nearby galaxies. I. Supergiants and O stars in the Milky Way.”. Astrophysical Journal Supplement Series 38: sid. 309–350. doi:10.1086/190559. Bibcode: 1978ApJS...38..309H. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

NGC 654 map.png
Författare/Upphovsman: Roberto Mura, Licens: CC BY-SA 3.0
Map of NGC 654
NGC654-Rev.01-THIS IS FINAL.jpg
Författare/Upphovsman: Singh.kd81, Licens: CC BY-SA 4.0
NGC 654 in Cassiopeia using Amateur Equipment. - by Kanwar Singh
NGC 654,VdB6,LDN 1332,1334,1337 (Cassiopeia).jpg
Författare/Upphovsman: Antonio F. Sánchez, Licens: CC BY-SA 4.0
NGC 654,VdB6,LDN 1332,1334,1337 (Cassiopeia) * August-September 2014 * ASA N12 astrograph (f/3.6,1078mm) * DDM85 mount * FLI ML8300 at -25ºC * Optec LRGB filter set * L.520m R:180m G:160m B:210m * Unguided *NGC 654 is a young cluster,with an age of about 14 million years.The cluster`s 80 measured members (7th magnitude and fainter) appear in little clumps scattered across a mere 6´of sky,or 14 lightyears. Astronomers have taken keen interest in NGC 654 because of it displays nonuniform extinction across its face,with stars reddened by about 1 magnitude on average.Color excess indicates the amount of interstellar reddening suffered by the light from the star when it passes through dust in space.Data from Indian Astronomer Biman J. Medhi and colleagues (2008), show evidence for the presence of at least two layers of dust along the line of sight to the cluster, which lies at a distance of about 7800 light-years.The 7th magnitude yellow supergiant star HD 10494 is a likely member of this cluster with a recessional velocity of about 31km/sec.They estimate the distances to the two dust layers to be about 652 and 3300 light-years, placing the clouds much closer to the Sun than the cluster.The foreground dust grains,appear to be responsible,then, for the nonuniform extinction towards the cluster,whose least reddened stars lie close to the cluster center.VdB 6 is a little reflection nebula. The star wrapped in vdB 6 is listed as HIP 8074 of magnitude 9.66, located in the Perseus arm, which gives the nebula a distinctly bluish color.Credits: Stephen James O´Meara"Deep-Sky Companions:The Secret Deep, Vol 4"Italian Wikipedia