Nässjö

För andra betydelser, se Nässjö (olika betydelser).
Nässjö
Tätort
Centralort
Nässjö centralstation
LandSverige Sverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
KommunNässjö kommun
DistriktNässjö distrikt
Koordinater57°39′10″N 14°42′17″Ö / 57.65278°N 14.70472°Ö / 57.65278; 14.70472
Area
 - tätort1 197 hektar (2020)[3]
 - kommun988,5 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort18 479 (2020)[3]
 - kommun31 652 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort15,4 inv./hektar
 - kommun32 inv./km²
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortNässjö
Postnummer571 XX
Riktnummer0380
TätortskodT1608[4]
Beb.områdeskod0682TC108 (1960–)[5]
Geonames2690170
Ortens läge i Jönköpings län
Ortens läge i Jönköpings län
Ortens läge i Jönköpings län
Wikimedia Commons: Nässjö
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Stadshuset i Nässjö
Hotell Högland

Nässjö [²nɛɧːøː] är en tätort och centralort i Nässjö kommun i Jönköpings län.

Historia

Nässjös historia börjar 1864, när beslutet togs att Södra stambanan skulle dras genom orten och sedan dess har staden varit känd som en stor järnvägsknut.

Tidigare låg här byarna Åker, Runneryd vid Runnerydsjön där järnvägsstationen anlades och herrgården Ingsberg vid Ingsbergssjön. I Runneryd där stationen anlades bodde endast 53 personer år 1850. Enligt myten hade riksdagsmannen Petter Jönsson i Träslända betydelse för att järnvägen fick den dragning den fick. På 1870-talet började Nässjö att blomstra, 1873 öppnades Nässjö–Oskarshamns Järnväg, 1874 Östra stambanan, 1882 Halmstad-Nässjö järnväg och slutligen 1914 Kalmar-Nässjö järnväg. 1875 hade Nässjö 1 351 invånare. 1882 flyttade Nässjö Stolfabrik sin verksamhet till orten.[6]

Orten utvecklades till ett municipalsamhälle 1881 och fick köpingsrättigheter 1890. 1892 härjade en eldsvåda i norra och västra delen av Nässjö, varvid 45 boningshus eller 1/3 av samhället brann ned. 1897 förlades Sörängens folkhögskola till Nässjö. Tack vare frikostiga donationer av bland andra Carl Johan Petersson gick staden snabbt framåt. 1900 var folkmängden 2 036 invånare. Kyrkan uppfördes 1909 i baltisk gotik.[7]

1914 erhöll Nässjö stadsrättigheter. Den förblev tillhörigt Tveta, Vista och Mo tingslag.[7] Nässjö stadshus på Rådhusgatan uppfördes 1913-1914 i nationalromantisk stil och är ritat av arkitektduon Carl Melin och August Ewe. I huset fanns tidigare stadshotellet och en polisstation samt affärer och bostäder. 1964 ersattes stadshotellet i stadshuset av Hotell Högland, ritat av Forssman & Snellman.[8]

Stadens första järnvägsstation, som var dess första offentliga byggnad, ritades av Adolf W. Edelsvärd, som också aktivt deltog i stadsplaneringen och utformningen runt stationsområdet Nässjö C. Nässjö är idag den enda plats i Sverige där järnvägar från sex olika håll strålar samman med person- och godstrafik på samtliga banor. Här finns ett järnvägsmuseum, Nässjö Järnvägsmuseum, som visar Nässjös historia som järnvägsstad, men även svensk järnvägshistoria i allmänhet.

Förutom Trafikverket finns en stor mängd trä- och verkstadsindustrier i staden som stora arbetsgivare. Fram till 1981 fanns det ett i Småland välkänt bryggeri, Nässjö bryggeri, som bland annat tillverkade det klassiska ölet Fat 21. Efter nedläggningen stod bryggeribyggnaden tom fram till 1988, då den brann upp. Ett annat större företag på orten var Eldon.

Strax utanför Nässjö fanns under 1900-talets första del diakonissanstalten i Viebäck, en anstalt för unga flickor från hela landet. Här inrymdes senare Viebäcks folkhögskola.

Administrativa tillhörigheter

Nässjö var och är kyrkby i Nässjö socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Nässjö landskommun, där 12 augusti 1881 inrättades Nässjö municipalsamhälle. 1890 utbröts orten och dess närområde ur landskommunen och bildade Nässjö köping, vilken ombildades 1914 till Nässjö stad. Stadskommunen införlivade 1948 Nässjö socken/landskommun och uppgick 1971 i Nässjö kommun med Nässjö som centralort.[9]

I kyrkligt hänseende har Nässjö alltid hört till Nässjö församling.[10]

Orten ingick till 1891 i Tveta tingslag och därefter till 1971 i Tveta, Vista och Mo tingslag. Sedan 1971 ingår Nässjö i Eksjö tingsrätts domsaga.[11]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Nässjö 1900–2020[12]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1900
  
2 010†
1960
  
17 306
1965
  
18 732
1970
  
19 434
1975
  
18 634
1980
  
17 435
1990
  
16 9451 108
1995
  
16 9011 133
2000
  
16 4281 141
2005
  
16 4631 141
2010
  
16 6781 144
2015
  
17 7191 134
2020
  
18 4791 197

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Utbildning

Sport

Nässjö är en av Sveriges främsta bowlingstäder, med både ett herrlag Team Clan och ett damlag BK Högland i elitserien. Smålands Fotbollförbund bildades i Nässjö den 19 mars 1911.

Nässjö är en klassisk bandystad. Hemmaplan var fram till 2012 Skogsvallen numera Stinsen Arena.

Innebandyföreningar är:

  • IBK Lokomotiv Nässjö - Division 4
  • Nässjö IBF
  • Nässjö IBF Dam - Division 3

Övriga idrottsföreningar:

  • Nässjö FF spelar herrfotboll i division 2 (2018) damfotboll i division 4
  • Nässjö Basket är en basketklubb.
  • Nässjö HC är en ishockeyklubb
  • Nässjö HF är en handbollsklubb
  • Nässjö BK är en bowlingklubb.

Näringsliv

Bankväsende

Gamla sparbankshuset

Nässjö sparbank grundades 1872. Den uppgick 1969 i Jönköpings läns sparbank som senare blev en del av Swedbank.

Smålands enskilda bank öppnade ett kontor i Nässjö den 1 oktober 1873.[13] Den 1 juni 1880 öppnade även Oskarshamns enskilda bank ett kontor vid Nässjö järnvägsstation,[14] men det upphörde senare samma decennium.[15] Vid 1920-talets början hade det tillkommit kontor för Nordiska handelsbanken (Göteborgs handelsbank) och Göteborgs bank.[16] Göteborgs handelsbanks kontor övertogs av Smålandsbanken vid början av 1926.[17] Den 12 januari 1963 öppnade Svenska Handelsbanken ett kontor i Nässjö.

Swedbank, Nordea och Handelsbanken har alla alltjämt kontor i Nässjö.

Kända personer från Nässjö

Bilder

Se även

Referenser

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 22 september 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 492 
  7. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 493 
  8. ^ ”Stadshuset”. Nässjö kommun. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131014174647/http://www.nassjo.se/Om-kommunen/Naessjoebygdens-historia/Historiska-sevaerdheter/Historiskt-intressanta-byggnader/Naessjoe-stad/Stadshuset. Läst 14 oktober 2013. 
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  13. ^ 1871-1875 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Jönköpings län, s. 33
  14. ^ 1876-1880 Jönköpings län - BISOS. H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 5. Åren 1876-1880. Jönköpings län, s. 28
  15. ^ 1886-1890 Jönköpings län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 7. Åren 1886-1890. Jönköpings län, s. 21
  16. ^ Banker och kreditanstalter i Sveriges statskalender 1921
  17. ^ "Kontorsbyten mellan Göteborgs handelsbank och Smålands enskilda", Dagens Nyheter, 29 december 1925
  18. ^ ”Anders Engberg - Encyclopaedia Metallum: The Metal Archives”. www.metal-archives.com. https://www.metal-archives.com/artists/Anders_Engberg/56894. Läst 2 december 2021. 

Vidare läsning

  • Nässjö - knutpunkt på höglandet. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 44. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. 1987. Libris 7745507. ISBN 91-85098-44-2 

Externa länkar

Nässjö kommun i Jönköpings län
DistriktNässjö kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Stationer längs Halmstad-Nässjö/Jönköping
Huvudlinjen
Vaggerydsbanan
Vaggeryd – Månsarp – Taberg – Norrahammar – Hovslätt – Rocksjön – Jönköping C
Hyltebruksbanan
Stationer längs Jönköpingsbanan
Falköping C – Sandhem – Mullsjö – Habo – Bankeryd – Jönköping C – Huskvarna – Tenhult – Forserum – Nässjö
Stationer längs Södra stambanan
Huvudlinjen
Nyköpingsbanan
För lokaltågsstationer, se Pågatågen, Krösatågen och Östgötapendeln.

Media som används på denna webbplats

Sweden Jönköping location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Jönköping County in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 187 %. Geographic limits of the map:

  • N: 58.30° N
  • S: 56.80° N
  • W: 12.90° E
  • E: 15.70° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Nässjö station, sedd från Esplanaden, den 20 maj 2007.jpg
(c) I, Västgöten, CC BY-SA 3.0
The railway station in the town Nässjö, Sweden.
Brotsabokyrkan i Nässjö, den 20 maj 2007, bild 2.jpg
(c) I, Västgöten, CC BY-SA 3.0
A Free Church in the town Nässjö in Sweden.
Nässjö stadshus 2018 -2.jpg
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Nässjö kyrka från luften.jpg
Författare/Upphovsman: L.G.foto, Licens: CC BY-SA 4.0
The Nässjö church from the air
Nässjö stadshus.jpg
Författare/Upphovsman: L.G.foto, Licens: CC BY-SA 4.0
Nässjö town hall from the air
Kulturhuset Pigalle i Nässjö oktober 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Mangan02, Licens: CC BY-SA 3.0
Kulturhuset Pigalle i Nässjö oktober 2013
Nassjo fran vattentorn.jpeg
Författare/Upphovsman: Pierre p77, Licens: CC BY-SA 3.0
Nässjö från vattentornet
Nässjö järnvägsstation, den 23 april 2007, bild 1.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Västgöten antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
Bilden är fotograferad av Harri Blomberg.
Rådhusgatan i Nässjö, den 20 maj 2007.jpg
(c) I, Västgöten, CC BY-SA 3.0
A street - Rådhusgatan - in the town Nässjö in Sweden.
Gamla Sparbankshuset, Nässjö.jpg
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
Gamla Sparbankshuset, Nässjö. Uppfört 1905-1907 för Nässjö sparbank. Arkitekt August Atterström. 1913-14 tillbyggnad av samme arkitekt
Hotell Högland, Nässjö 02.jpg
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
Hotell Högland, Nässjö. Invigt 1964. Arkitekter: Forssman & Snellman