Närpes
| Närpes | ||
| Närpiö (finska) | ||
| Kommun | ||
| ||
| Land |  Finland | |
|---|---|---|
| Landskap | Österbotten | |
| Admin. centrum | Närpes centraltätort | |
| Area | 2 334,14 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 977,52 km² | |
| - vatten | 1 356,62 km² | |
| Folkmängd | 9 621 () | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Mikaela Björklund | |
| Kommunkod | 545 | |
| Geonames | 645082 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga: | 489 (5,1 %) 7120 (74,0 %) 0 (0,0 %) 2012 (20,9 %) | |
| Admin. data | ||
| - Landskapsförb. | Österbotten | |
| - Regioncentrum | Vasa | |
| - Skattebyrå | Österbotten | |
| - Sjukvårdsdistrikt | Vasa | |
| - Försäkringskrets | Västra Finland | |
| - Nödcentral | Österbotten | |
| - Räddningsverk | Österbotten | |
| - EU-målområde | övergångsperiod | |
| Läge | 62°28′37″N 21°20′55″Ö / 62.47694°N 21.34861°Ö | |
 Närpes läge | ||
| Webbplats: www.narpes.fi | ||
Närpes (finska: Närpiö) är en stad och kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland. År 2023 hade Närpes 9 621 invånare [2] och en yta på 2 334 km², varav 1 357 km² är vatten. Närpes blev stad 1 januari 1993 genom presidentförordning.[3] Närpes är känt för sin dialekt, svårförståelig också för svenskspråkiga.[4]
Närpes är en tvåspråkig kommun med svenska som flertalets språk.
Historia
Närpes omtalas första gången 1331, då Klas Bengtsson i "Nærpes" pantsatte sitt gods i Finby till biskop Bengt i Åbo för 80 mark på grund av en skuld.[5][6] År 1348 gav sedan kung Magnus Eriksson ”allom, som boo i Nerpis sochn, Mustasaari sochn och Pedersöre sochn” rätt att sälja och köpa ”alla ätande vahror”, det vill säga att handla med livsmedel. På så sätt grundades de tre första officiella marknadsplatserna i Österbotten.[7]
Närpes kyrksocken nämns 1331 som den första av de österbottniska kyrksocknarna. Dess tillkomst bör ändå förläggas något senare än för Mustasaari och Pedersöre, dvs till början av 1300-talet. Möjligen har Korsnäs och Lappfjärd kapell avskilts i slutet av 1400-talet under Närpes. Dateringen av dem stöder sig på kyrkliga föremål och arkeologiska fynd.[8] Under medeltiden sträckte sig Närpes kyrksocken från Sideby i syd till Petalax i norr - 130 km längsmed den österbottniska kusten. Området sågs som en del av Satakunta eller Kumogårds län. År 1605 gjordes en gränsjustering, och då överfördes Närpes till Korsholms län och blev en del av Österbotten.[9]
Administrativ historik
Närpes kommun bildades 1867. 1 januari 1973 uppgick kommunerna Övermark och Pörtom i sin helhet samt områden av Korsnäs omfattande 522 personer i Närpes kommun.[10] 1975 överfördes delar av norra Pörtom till Malax kommun.[11][12] Närpes blev stad 1 januari 1993 genom president Mauno Koivistos förordning den 13 november 1992.[3][13]
Korsnäs blev officiellt en självständig kommun från Närpes år 1887 men i verkligheten hade det skett redan år 1868.[14]
Geografi
Grannkommuner till Närpes är Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Kurikka, Malax och Östermark.[15] Naturaplatser som ligger delvis eller helt i Närpes är Närpes skärgård, Kristinestad skärgård, Bredmossmyran med flygekorre och hackspett, Orrmossliden, fågelsjön Hinjärv, Sanemossen som är en utmärkt hjortronmyr, Risnäsmossen och Kackurmossen.[16]
Tätorter
I slutet på 2022 hade Närpes 9 584 invånare, av vilka 5 662 bodde i tätort, 3 842 i glesbefolkade områden och 80 vars bostadskoordinater var okända. [17] Tätortsgraden för Närpes var 59,6 procent.[18] Tätorten Närpes indelas i fem områden.[19]
| Område | Befolkning (31 december 2022) |
|---|---|
| Närpes ct. | 4 495 |
| Övermark | 500 |
| Pörtom | 382 |
| Nämpnäs | 279 |
| Kaskö ct.* | 6 |
Områden markerade med * tillhör endast delvis Närpes. Största delen av Kaskö ct. hör till Kaskö.
Ortnamn
Inom kommunen finns byarna och bydelarna Benvik (del av Knåpnäs), Blaxnäs (del av Töjby, med fiskehamn), Bodbacka (del av Övermark), Bäckliden, Finby, Frönäs (del av Övermark), Kåtnäs, Bäckby, Böle, Börknäset, Fållbäcken (gårdsgrupp), Gottböle, Granlid, Granön (bosättningsområde), Helenelund (del av Töjby. Halva byn tillhör Korsnäs kommun, och andra halvan Närpes kommun), Hertsback, Häggnäs (del av Övermark), Kaldnäs, Karlå (fi. Karila), Klaresund, Knåpnäs, Korpbäcken (gårdsgrupp), Laplom (gårdsgrupp), Mjödträsk (del av Nämpnäs), Nixmossen (del av Norrnäs), Norrnäs, Nämpnäs, Näsby, Näveråsen, Pettersborg, Pilkbacken (gårdsgrupp), Pjelax (fi. Piolahti), Pottarna, Pörtom, Pörtmossen (del av Övermark), Rangsby (med bydelen Långviken, hamnen Fagerö, paviljong och disco), Risåsen (del av Yttermark), Räfsbäck (del av Övermark), Rörgrund, Sarne (gårdsgrupp i Pörtom), Sidbäck (del av Pörtom), Skrattnäs, Ståbacka, Svalskulla (gårdsgrupp), Svartbäcken (del av Finby), Svartnäs (del av Övermark), Svedjebäcken, Syrmossback (gårdsgrupp i Pörtom), Tjärlax, Träskböle, Kalax, Töjby, Valsberg (del av Övermark), Valsåsen (del av Övermark), Vargholmen (hamn), Velkmoss (del av Pörtom), Vettmossen, Yttermark, Övermark (fi. Ylimarkku), Överträsk.
Här finns också vattendraget Närpes å (fi. Närvijoki eller Närpiönjoki), fjärdarna Hästskärsfjärden, Järvöfjärden, Mellanfjärden, Närpesfjärden, Pjelaxfjärden, Rövargrundsfjärden, Sundfjärden, Svartörsfjärden, Träskholmsfjärden, Österfjärden, öarna Börsskäret, Eskö, Grytskäret, Gåshällan (i Rangsby skärgård), Kaldonskär (fiskeläge), Ledören, Märigrund, Ängsön samt udden Långön.
Styre och politik
Närpes stadsdirektör är Mikaela Björklund.[20] I stadsfullmäktige 2021–2025 finns 35 ledamöter, av vilka 33 hör till Svenska folkpartiet. År 2021 röstade 90 % av närpesborna på Svenska folkpartiet (SFP), medan 7,3 % av befolkningen röstade på Socialdemokraterna (SDP). Övriga röster gick till Gröna förbundet (0,9 %) och Kristdemokraterna (KD; 1,8 %).[21]
Mandatfördelning i Närpes stad, valen 1976–2021
| Valår | VF | SDP | ÖVR | C | SFP | KD | KHP | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1976 | 2 | 2 | 30 | 1 |
| 35 | 72,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 2 | 2 | 29 | 1 | 1 |
| 35 | 73,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 1 | 3 | 30 | 1 |
| 35 | 75,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 32 | 1 |
| 35 | 75,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 3 | 31 | 1 |
| 35 | 74,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 2 | 2 | 30 | 1 |
| 35 | 71,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 2 | 5 | 27 | 1 |
| 35 | 67,4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 1 | 4 | 28 | 2 |
| 35 | 69,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2008 | 33 | 2 |
| 35 | 65,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2012 | 2 | 32 | 1 |
| 35 | 64,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2017 | 3 | 32 |
| 35 | 68,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2021 | 2 | 33 |
| 35 | 63,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vänorter
Närpes har följande vänorter:
Akranes kommun, Island.
Bamble kommun, Norge.
Tønders kommun, Danmark.
Västerviks kommun, Sverige.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I kommunen finns 4 513 arbetsplatser (2022) varav 54,5 % inom service, 22,8 % inom jord- och skogsbruk och 21,5 % inom industri- och byggnadsverksamhet. [22] Företagsamheten är typisk för närpesborna och under fjärde kvartalet år 2023 fanns i Närpes 1108 st. registrerade företag. [23] Under 2000-talet har arbetslöshetsgraden i Närpes varit förhållandevis låg, mestadels under 4 %. Årsmedeltalet för 2023 var 4,2 %.[1]
En betydande del av de växthusodlade grönsakerna i Finland kommer från Närpes. I Närpes finns över 120 växthusodlare och en totalareal på 99 hektar under glas och plast. I Närpes produceras 60 % av tomaterna och 50 % av gurkorna i Finland. Växthusnäringen i Närpes sysselsätter ungefär 1200 personer.[24] En annan betydande näringsgren är karosseribranschen, i vilken två av stadens största företag, Närko och NTM, med en omsättning på mer än 30 respektive 70 miljoner euro, är verksamma. Närpes har flera mink- och rävfarmer.
I Närpes finns dessutom Finlands största säng- och madrasstillverkare.[25]
Kommunikationer
Genom Närpesområdet löper Europaväg 8 från Björneborg till Vasa, Väg 67 mellan Kaskö och Seinäjoki [26] samt Sydbottenbanan som är en järnväg som slutar i Kaskö.
Följande gästhamnar finns i Närpes:
- Tjärlax gästbrygga
- Öskata gästbrygga
- Gåshällan, Långbådan utfärdshamn
- Fagerö gästbrygga
- Blacksnäs gästbrygga
Befolkning
År 2023 var 74,0 % av befolkningen i Närpes svenskspråkiga och 5,1 % finskspråkiga, medan 20,9 % av befolkningen pratade övriga språk.[2] Fram till 2015 var Närpes den sista enspråkiga svenskspråkiga kommunen på Finlands fastland. Närpes blev en tvåspråkig stad i början av 2016.[27] En betydande del av invånarna i Närpes talar ett annat modersmål än svenska och finska. Många av dem har kommit till kommunen för att arbeta med växthusodlingar. Arbetskraft har aktivt värvats i utlandet, bland annat genom tidigare invandrares kontakter, men också genom direkta värvningsresor. Till exempel är de vietnamesiska och bosniska invandrarna många. Framgångsrik invandring är möjlig genom aktivt samarbete mellan kommun och näringsidkare.[28] Tack vare de positiva erfarenheterna blev den så kallade Närpesmodellen förebild vid en revision av den finska integrationslagen[28]
I Närpes finns invånare med utländsk härkomst från följande länder:
| Utländsk härkomst[29] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Vietnam | 928 |
| 2 |  Bosnien och Hercegovina | 233 |
| 3 |  SFR Jugoslavien | 207 |
Dessutom finns det invånare i Närpes med härkomst från Sverige, Thailand, Ukraina, Det forna Sovjetunionen, Estland, Litauen, Ecuador, Kroatien, Sudan, Vitryssland, Filippinerna, Polen, Rumänien, Serbien, Tyskland, Ryssland och Förenta staterna.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Närpes stad 1975–2020[30] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1975 | 11 290 | |||
| 1980 | 10 816 | |||
| 1985 | 10 720 | |||
| 1990 | 10 490 | |||
| 1995 | 10 234 | |||
| 2000 | 9 769 | |||
| 2005 | 9 463 | |||
| 2010 | 9 435 | |||
| 2015 | 9 387 | |||
| 2020 | 9 558 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. | ||||
Religion
År 2018 fanns följande evangelisk-lutherska församlingar i Närpes.[31]
- Närpes församling
- Pörtom kapellförsamling
- Övermark kapellförsamling
I Närpesområdet verkar också Vasa ortodoxa församling.
I Närpes verkar även frikyrkoförsamlingen Filadelfia som är en del av den globala pingströrelsen.
Kultur
Arkitektur
I Närpes centrum finns Närpes kyrka som är en korskyrka av gråsten. Den började byggas redan på 1550-talet. Omkring den finns ungefär 150 kyrkstallar. De äldsta av kyrkstallarna som har bevarats byggdes i slutet av 1700-talet.[32] Vid dessa kunde resenärer lämna sina hästar. I närheten av kyrkan finns också sockenmagasin, sockenstuga samt prästgård, vilket gör området till en historisk kyrkomiljö.[33]
I Pörtom finns en träkyrka som byggdes på 1700-talet och i Övermark finns en träkyrka som byggdes på 1800-talet.[33]
Öjskogsparken är ett friluftsmuseum med ett 20-tal historiska museibyggnader. Huvudbyggnaden Bengtsgården är en bondgård från 1700-talet med välbevarad interiör. Övriga byggnader är Hagas lanthandel, skolstugan, Apoteksmuseet, växthusmuseet, bodar, en ria, en väderkvarn och härbren.[34]
Mellan Närpes och Kaskö finns gården Benvik som byggdes av Petter Johan Bladh.[35]
Kultur och evenemang
Tomatkarnevalen är en folkfest, festival och marknad som ordnas i centrum av Närpes varje sommar. Tomatkarnevalen brukar hållas den första helgen i juli.[36]
Huset ”Mittistan” är ett kulturhus, hotell och restaurang. I huset finns kultursalen Frans Henriksonssalen, där det regelbundet ordnas konserter, teaterföreställningar, föreläsningar och bio. I huset finns också en konsthall där det ordnas konstutställningar.[37]
Varje sommar ordnas flera dansevenemang i Fagerö Folkpark, vilket är en danspark belägen vid havet i byn Rangsby. I parken finns också en skärgårdsrestaurang och minigolfbana. Varje år ordnas loppisdagar på området.[38]
I Öjskogsparken ordnas många evenemang sommartid. Bland annat Närpes Teater, en finlandssvensk amatörteater som varit verksam sedan 1964, håller sina föreställningar vid vridläktaren i Öjskogsparken. Vridläktaren har 410 platser och föreställningarna framförs på Närpesdialekt.[39] Sedan februari 2023 finns också Stella Polaris-museet vid området.
Närpes är en kustort med en ca 700 km lång strandlinje. I kustbyarna finns gamla fiskelägen med fiskebodar och skärgårdsnatur. På många ställen finns också lokala badplatser samt små sommaröppna kiosker och caféer.[40]
I Närpes finns den klippiga ön Gåshällan ute i Bottenhavet. Ön är ett par hundra meter bred och ca 800 m lång. På norra ändan av ön finns en lotsstugan och på södra delen en nedlagd sjöbevakningsstation.[41]
En av Finlands mest kända musikkårer finns i Närpes. Närpes skolmusikkår har haft stor betydelse för blåsmusikens utveckling i Finland. Närpes Skolmusikkår är ett begrepp i Svenskfinland och är känd långt över landets gränser. Närpes Skolmusikkår har gjort turnéer i Europa och konserterat i Sverige, Norge, Danmark, Estland, Lettland, Tyskland, Österrike, Liechtenstien, Italien, Schweiz, Frankrike, Spanien, Holland, Belgien, England och även i USA. Idag medverkar ca. 140 ungdomar i musikkåren. Närpes skolmusikkår är den enda i Finland som dessutom har seriöst engagemang för drillor. Idag finns 30 drillflickor inom verksamheten.[42]
Det finns många band och artister som sjunger på Närpesdialekt, bland annat:
- 1G3B
- Hanna Lagerström [43]
- Lasse Eriksson [44]
- Rickard Eklund [45]
Idrott
I Närpes finns en väldigt bred idrottsverksamhet.
En stor del av idrotten i Närpes är koncentrerad till Mosedal idrottssplan där man förutom friidrottsbanor hittar en inomhusskjutbana, gräsplan och konstgräsplan. Konstgräsplanen tjänar på vintern som bollhall. I anslutning till Mosedal idrottsplan finns även en ishall, en utomhusrink och beachvolleybollplan. I centrum av Närpes hittas även en simhall. Ca. 11 km norr om Närpes centrum finns Vargbergets fritidscentrum där det finns längdskidspår, skidskyttearena och asfalterat rullskidsområde. Senaste tillskottet på Vargberget är en motionstrappa belägen i en f.d. slalombacke.
Redan i början på 1900-talet bedrevs idrottsverksamhet i Närpes, men då främst inom gymnastik och huvudsakligen i ungdomsföreningarnas regi. Eftersom man ville samla hela kommunens idrottsverksamheten under ett och samma tak gjordes ett första försök för detta ändamål 1913 vilket resulterade i att idrottsföreningen NIF bildades. Dock var föreningen aktiv i endast sju år p.g.a. att många fortfarande var aktiva inom Skyddskåren som också bedrev idrottsverksamhet. Andra försöket gjordes år 1930 som resulterade i att Idrottsföreningen IF Kraft bildades (registrerad först år 1933) och som idag fungerar som takorganisation för sina dotterföreningar. Idrottsverksamheten i Närpes fick ett uppsving på senare medlet av 1900-talet eftersom det förutom IF Kraft också grundades flera andra idrottsföreningar som fortfarande är aktiva idag.
Många av idrottsföreningarna i Närpes hör alltså idag till moderföreningen IF Kraft. Moderföreningen är indelad i flera sektioner och består av ishockey, fotboll, friidrott, skidåkning och cykling.
Närpesborna är flitiga bänkidrottare. Fotboll och ishockey lockar stor publik på sina hemmamatcher. Närpes Kraft spelar fotboll på tredje högsta nivån i Kakkonen.
Kända personer från Närpes
- Ole Norrback, riksdagsman, minister, diplomat
- Stefan Ingves, chef för Sveriges riksbank
- Lars Gullstedt, fastighetsmogul i Sverige
- Ralf Långbacka, regissör
- Fredrik Lång, författare
- Johan Becker, sångare
- Frank Mangs, evangelist
- Jonathan Åstrand, friidrottare (sprintlöpare)
- Leif Groop, professor i diabetesforskning
- Ulla-Maj Wideroos, riksdagsledamot, minister
- Lasse Eriksson, artist
- Anders Teir, låtskrivare och musikledare
Se även
Noter
- ^ ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b] ”Nyckeltal för befolkningen efter Område, Uppgifter och År”. Tilastokeskuksen PX-Web tietokannat. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/table/tableViewLayout1/. Läst 2024-29-04.
- ^ [a b] ”Förordning om grundande av städerna St Karins, Kiuruvesi, Närpes, Pyhäjärvi och Somero 1028/1992”. Finlex. 13 november 1992. http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1992/19921028. Läst 10 april 2017.
- ^ Ann-Marie Ivars (1988), Närpesdialekten på 1980-talet / Ann-Marie Ivars., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113529899, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022329
- ^ ”Hakutulos/Sökresultat”. extranet.narc.fi. Arkiverad från originalet den 18 september 2016. https://web.archive.org/web/20160918214024/http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=386. Läst 13 maj 2016.
- ^ ”Närpes, Närpes - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2379/narpes-narpes/. Läst 13 maj 2016.
- ^ ”Hakutulos/Sökresultat”. extranet.narc.fi. Arkiverad från originalet den 18 september 2016. https://web.archive.org/web/20160918214124/http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=544. Läst 13 maj 2016.
- ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 95-96, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 66
- ^ ”Närpes - Uppslagsverket Finland”. uppslagsverket.fi. http://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-Naerpes. Läst 13 maj 2016.
- ^ ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 30 juli 1973. sid. 238 & 250. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/91484/xtia_vael_1880-1975_1979_dig_63.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 20 augusti 2015.
- ^ ”Fakta och historia om Närpes”. Närpes kommun. Arkiverad från originalet den 11 april 2017. https://web.archive.org/web/20170411054421/https://www.narpes.fi/sv/administration/kommuninfo-och-dokument/fakta-och-historia-om-narpes. Läst 10 april 2017.
- ^ ”Allmän information om Malax”. Malax kommun. Arkiverad från originalet den 11 april 2017. https://web.archive.org/web/20170411055121/https://www.malax.fi/forvaltning-och-politik/allman-information-om-malax. Läst 10 april 2017.
- ^ (på finska och svenska) (
PDF) Befolkningens sammansättning 1993. Finlands Officiella Statistik. "Befolkning 1994:8". Helsingfors: Statistikcentralen. 1994. sid. 57 (58 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158237/xvaerak_199300_1994_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023 - ^ ”Kommunfakta”. Korsnäs kommun. http://www.korsnas.fi/kommunen/kommunfakta/. Läst 10 april 2017.
- ^ ”Närpes” (på sv-US). Närpes. https://www.google.com/maps/place/64200+N%C3%A4rpes/@62.4728339,21.3022192,13z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x46881b00e6ee3d23:0xf0435985e198230d!8m2!3d62.4728387!4d21.3371526. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Miljo > Finlands Natura 2000 -områden” (på svenska). www.ymparisto.fi. https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Natur/Skyddsomraden/Natura_2000_omraden?f=Sodra_Osterbottens_NTMcentral. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Tätortsgrad efter År, Område och Uppgifter”. Arkiverad från originalet den 2024-29-04. https://web.archive.org/web/20220505055102/https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 5 maj 2022.
- ^ ”Tätortsgrad efter År, Område och Uppgifter”. Tilastokeskuksen PX-Web tietokannat. Arkiverad från originalet den 2024-29-04. https://web.archive.org/web/20220505055100/https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s6.px/. Läst 5 maj 2022.
- ^ ”Befolkning 31.12. efter År, Kommun och tätort, Kön, Ålder och Uppgifter”. Tilastokeskuksen PX-Web tietokannat. Arkiverad från originalet den 5 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220505055102/https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 2024-29-04.
- ^ ”Mikaela Björklund är ny stadsdirektör i Närpes” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/06/15/mikaela-bjorklund-ar-ny-stadsdirektor-i-narpes. Läst 29 december 2020.
- ^ https://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2021/se/kutulos_545.html
- ^ ”Inom området arbetande (arbetsplatser) efter Område (arbetsplats), Näringsgren, Kön, År och Uppgifter19”. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__tyokay/statfin_tyokay_pxt_115h.px/table/tableViewLayout1/. Läst 2024-29-04.
- ^ ”Företagsbeståndet, nya och nedlagda företag efter Kvartal, Område, Näringsgren och Uppgifter”. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__aly/statfin_aly_pxt_11yq.px/table/tableViewLayout1/. Läst 29 april 2023.
- ^ ”Växthus”. Närpes stad. 10 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 18 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210118234740/https://www.narpes.fi/sv/arbete-naringsliv-och-turism/naringsliv/vaxthus. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Hilding Anders störst i landet”. www.sydin.fi. https://www.sydin.fi/Artikel/Visa/7265. Läst 14 januari 2021.
- ^ ”Frakttrafik– smidigt till hamnen”. Kaskistensatama.fi. https://kaskistensatama.fi/sv/frakttrafik/. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Svensk- och tvåspråkiga kommuner”. Kommunförbundet. https://www.kommunforbundet.fi/sites/default/files/media/file/2017-02-svensk-och-tvasprakiga-kommuner_0.pdf. Läst 16 augusti 2022.
- ^ [a b] blindahl (på norska). Finländskt tomatrike förebild för integration — Arbeidsliv i Norden. http://arbeidslivinorden.org/nyheter/nyheter-2013/article.2013-05-14.0172654654. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Befolkning 31.12. efter Område, Bakgrundsland, Kön, År och Uppgifter”. Tilastokeskuksen PX-Web tietokannat. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rv.px/table/tableViewLayout1/. Läst 2024-29-04.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023.
- ^ ”Närpes Församling”. Närpes Församling. https://www.narpesforsamling.fi/sv. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Svenska - Uppslagsverket Finland”. uppslagsverket.fi. https://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-Naerpes. Läst 29 december 2020.
- ^ [a b] ”Sevärdheter”. Visit Närpes. https://www.visitnarpes.fi/sv/kategorier/sevardheter. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Öjskogsparken”. Visit Närpes. 3 april 2014. https://www.visitnarpes.fi/sv/%C3%B6jskogsparken-0. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Bladh, Peter Johan 1746-1816 i Uppslagsverket Finland”. www.nykarlebyvyer.nu. http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/pers/bladhpju.htm. Läst 29 december 2020.
- ^ admin. ”Historik”. Tomatkarnevalen. https://tomatkarnevalen.fi/historik/. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Mitt i stan”. Mitt i stan. https://www.mittistan.fi/sv. Läst 19 februari 2021.
- ^ ”Fagerö”. Visit Närpes. 3 april 2014. https://www.visitnarpes.fi/sv/fager%C3%B6. Läst 29 december 2020.
- ^ admin. ”Närpes Teater - Välkommen”. Närpes Teater. https://www.narpesteater.fi/. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Fiskelägena vid kusten”. Visit Närpes. 3 april 2014. https://www.visitnarpes.fi/sv/fiskel%C3%A4gena-vid-kusten. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Naturstation Gåshällan | gashallan.fi”. gashallan.fi. http://gashallan.fi/content/naturstation-g%C3%A5sh%C3%A4llan-0. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Närpes Skolmusikkår”. Närpes stad. 8 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 16 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210116080009/https://www.narpes.fi/sv/kultur-fritid-och-unga/kultur/narpes-skolmusikkar. Läst 14 januari 2021.
- ^ ”Hanna rappar på Närpesdialekt – nya låten handlar om att lära sig ta plats och sätta gränser” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/12/19/hanna-rappar-pa-narpesdialekt-nya-laten-handlar-om-att-lara-sig-ta-plats-och. Läst 29 december 2020.
- ^ ”Närpes fyller 100 år som som stad, och firar med besked - 3D-artist funderar på vad festen om 75 år kan innehålla” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/08/07/narpes-fyller-100-ar-som-som-stad-och-firar-med-besked-3d-artist-funderar-pa-vad. Läst 19 februari 2021.
- ^ ”Rickard Eklund utmanar på närpesdialekt” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/02/12/rickard-eklund-utmanar-pa-narpesdialekt. Läst 19 februari 2021.
Vidare läsning
- Ann-Marie Ivars (1988), Närpesdialekten på 1980-talet / Ann-Marie Ivars., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113529899, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022329
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Författare/Upphovsman: Aaker, Licens: CC BY-SA 4.0
Fördelning av modersmålstalare av svenska, finska och övriga språk i Närpes, år 2013.
Österbottens landskapsvapen