Myotis simus

Myotis simus
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljLäderlappar
Vespertilionidae
SläkteMyotis
ArtMyotis simus
Vetenskapligt namn
§ Myotis simus
AuktorThomas, 1901
Utbredning
Utbredningsområde, men se text
Hitta fler artiklar om djur med

Myotis simus[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Thomas 1901. Myotis simus ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Utseende

Arten är med 35 till 41 mm långa underarmar, med en vikt av 5 till 11 g och med 11 till 13 mm långa öron en medelstor medlem av släktet Myotis. Håren som bildar undersidans päls är oftast tvåfärgade medan ovansidans hår är enfärgade. Färgen varierar beroende på utbredning och årstid mellan chokladbrun, orangebrun, ockra och rödbrun. Dessutom kan pälsfärgen ändras efter individens död. Det hände med olika exemplar som förvarades i museer. Myotis simus har svart flygmembran och svarta öron. På svansflyghuden nära bålen kan några hår förekomma. Kroppslängden med svans är 83 till 92 mm och själva svansen är 33 till 40 mm lång.[6]

Myotis simus har på varje sida i överkäken 2 framtänder, en hörntand, 3 premolarer och 3 molarer. I underkäken finns ytterligare en framtand per sida, alltså 38 tänder i hela uppsättningen.[6]

Utbredning

Denna fladdermus förekommer i Amazonområdet och vid Andernas östra sluttningar från Colombia och Brasilien i norr till Bolivia i syd. En annan population från södra Brasilien, Paraguay och nordöstra Argentina är kanske en annan art, som hittills saknar vetenskaplig beskrivning. Individerna vilar i trädens håligheter. För övrigt saknas data angående artens levnadssätt.[1]

Även Myotis midastactus från Bolivia som beskrevs 2014 betraktades innan som population av Myotis simus.[7]

Ekologi

Upphittade honor var dräktiga med en unge. Individerna vilar i trädens håligheter eller tillfällig i bladverket. Ibland delas sovplatsen med andra fladdermöss som Noctilio albiventris eller Eptesicus furinalis. Denna fladdermus jagar syrsor, buksimmare och andra halvvingar samt andra ryggradslösa djur. Den flyger vanligen över vattenansamlingar och hittar sina byten där.[6]

Källor

  1. ^ [a b c] 2008 Myotis simus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Myotis simus
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/myotis+simus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c] Moratelli, Ricardo (2012). ”Myotis simus” (på engelska). Mammalian Species #892. American Society of Mammalogists. https://www.researchgate.net/publication/264978059_Myotis_simus_Chiroptera_Vespertilionidae. Läst 13 oktober 2019. 
  7. ^ Ricardo Moratelli, Don E. Wilson: A new species of Myotis (Chiroptera, Vespertilionidae) from Bolivia. Journal of Mammalogy 95(4), 2014; S. E17-E25. doi:10.1644/14-MAMM-149

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Myotis simus distribution.png
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
geographic distribution of Myotis simus