My Librae

My Librae (μ)
Libra IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVågen
Rektascension14t 49m 19,05130s[1]
Deklination-14° 08′ 56,4766″[1]
Skenbar magnitud ()+5,32[2] (5,69 + 6,72[3] + 14,70[4])
Stjärntyp
SpektraltypA1pSrCrEu + A6m[3]
B–V+0,07[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-3,2 ± 1,4[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -65,95[1] mas/år
Dek.: -14,54[1] mas/år
Parallax ()13,71 ± 0,69[1]
Avstånd240 ± 10  (73 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()1,32 ± 0,20[6]
Detaljer
Massa2,31 ± 0,12[7] M
Radie2,59[8] R
Luminositet41,7[7] L
Temperatur9 592 ± 260[7] K
Vinkelhastighet29,0 ± 1,7[7] km/s
Ålder417[6] miljoner år
Andra beteckningar
7 Librae , BD -13° 3986, HD 130559, HIP 72489, HR 5523, SAO 158821.[9]

My Librae (μ Librae, förkortat My Lib, μ Lib) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trolig tripelstjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Vågen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,32[2] och är svagt synlig för blotta ögat på platser utan ljusföroreningar. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 13,7 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 240 ljusår (73 parsek) från solen.

Egenskaper

Primärstjärnan i My Librae är en blå stjärna i huvudserien av spektralklass A1pSrCrEu[3] Den har en massa som är 2,3 gånger större än solens massa och en uppskattad radie som är 2,6[8] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär 41,7 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 9 600 K[7].

Det inre paret i konstellationen har (2006) en vinkelseparation på 1,79 bågsekunder med en positionsvinkel på 5,5°[10] och en uppskattad fysisk separation av 139 AE.[8] My Librae A är en magnetisk Ap-stjärna som visar överskott på elementen aluminium, strontium, krom och europium.[7] Den är en fotometrisk variabel med perioder på 25,3992 ± 0,1970 dygn och 1,8871 ± 0,0008 dygn. Ytmagnetfältstyrkan är 1 375 Gauss.[7] Följeslagaren My Lyrae B är en Am-stjärna av spektralklass A6m.[3] Den har en skenbar magnitud på 6,72.[3] Den tredje enheten, My Librae C, är en stjärna av magnitud 14,70 med en vinkelseparation på 12,90 bågsekunder med en positionsvinkel på 294° (2000). [4]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Corben, P. M.; Stoy, R. H. (1968), "Photoelectric Magnitudes and Colours for Bright Southern Stars", Monthly Notes of the Astronomical Society of Southern Africa, 27: 11, Bibcode:1968MNSSA..27...11C.
  3. ^ [a b c d e] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, arXiv:0806.2878 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  4. ^ [a b] Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920, hämtad 2015-07-22.
  5. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, Bibcode:2012A&A...546A..61D, arXiv:1208.3048 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  6. ^ [a b] Kochukhov, O.; Bagnulo, S. (2006), "Evolutionary state of magnetic chemically peculiar stars", Astronomy and Astrophysics, 450 (2): 763, Bibcode:2006A&A...450..763K, arXiv:astro-ph/0601461 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20054596.
  7. ^ [a b c d e f g] Wraight, K. T.; et al. (February 2012), "A photometric study of chemically peculiar stars with the STEREO satellites - I. Magnetic chemically peculiar stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 420 (1): 757–772, Bibcode:2012MNRAS.420..757W, arXiv:1110.6283 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2011.20090.x.
  8. ^ [a b c] Howe, K. S.; Clarke, C. J. (January 2009), "An analysis of v sin (i) correlations in early-type binaries", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 392 (1): 448–454, Bibcode:2009MNRAS.392..448H, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.14073.x.
  9. ^ "mu. Lib -- Double or multiple star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-01-24.
  10. ^ Mason, Brian D.; et al. (October 2007), "Speckle Interferometry at the US Naval Observatory. XIII.", The Astronomical Journal, 134 (4): 1671–1678, Bibcode:2007AJ....134.1671M, doi:10.1086/521555.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Libra IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Libra chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.