Mustaschbarbett

	Mustaschbarbett; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hackspettartade fåglar; Piciformes
Familj	Asiatiska barbetter; Megalaimidae
Släkte	Psilopogon
Art	Mustaschbarbett; P. incognitus
Vetenskapligt namn
	§ Psilopogon incognitus
Auktor	Hume, 1874 Megalaima incognita

Mustaschbarbett^[2] (Psilopogon incognitus) är en fågel i familjen asiatiska barbetter inom ordningen hackspettartade fåglar.^[3]

Utseende

Mustaschbarbetten är en medelstor (22–23 cm) grön barbett med blått på kinder och strupe avdelat av ett svart band som gett arten dess namn. Nominatformen har grön hjässa, en mycket smal röd fläck i pannan och en röd fläck i nacken. Vidare har den ett svart ögonstreck, ljusare gulaktig eller grönaktig haka och en röd fläck på var sida om övre delen av bröstet. Den skiljer sig från blåstrupig barbett genom ljusare blå färg och det svarta mustaschstrecket. Underarten eurous (se nedan) har större röd fläck i nacken och ljusare, mer blågrön strupe, elbeli än mer så men den röda nackfläcken som nominatformen.^[4]

Utbredning och systematik

Mustaschbarbett delas in i tre underarter med följande utbredning:^[3]

Psilopogon incognitus incognitus – förekommer i södra Myanmar och västra Thailand
Psilopogon incognitus elbeli – nordöstra och östra Thailand, norra Laos och norra Vietnam
Psilopogon incognitus euroa – sydöstra Thailand, Kambodja, södra Laos och södra Vietnam

Släktestillhörighet

Arten placerades tidigare liksom de allra flesta asiatiska barbetter i släktet Megalaima, men DNA-studier visar att eldtofsbarbetten (Psilopogon pyrolophus) är en del av Megalaima. Eftersom Psilopogon har prioritet före Megalaima, det vill säga namngavs före, inkluderas numera det senare släktet i det förra.^[5]^[6]

Levnadssätt

Mustaschbarbetten hittas i städsegrön monsunskog från 400 till 1400 meters höjd, mer sparsamt upp till cirka 2000 meter. Födan består av frukt som fikon av olika slah och frukt från Macaranga and Trema. Häckningstid tar fågeln även insekter som den hamrar sönder i bitar innan den ger till sina ungar.^[4]

Häckning

Häckningssäsongen sträcker sig från december till juni. Den hackar ut ett bohål i ett dött träd eller en död gren, tio till 15 meter ovan mark.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2012 Psilopogon incognitus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
^ [a b c] Short, L.L. and J. F. M. Horne (2020). Moustached Barbet (Psilopogon incognitus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.moubar2.01
^ Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217.
^ Ericson, Per G. P. (1 maj 2012). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör mustaschbarbett.
Bilder & media
Wikispecies har information om Psilopogon incognitus.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Psilopogon incognitus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01

[BOW-4] [a b c] Short, L.L. and J. F. M. Horne (2020). Moustached Barbet (Psilopogon incognitus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.moubar2.01

[phylo-5] Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217.

[6] Ericson, Per G. P. (1 maj 2012). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler