Mustafa Dzjemilev
| Mustafa Dzjemilev | |
 | |
| Född | 13 november 1943 (79 år) Ay-Serez |
|---|---|
| Medborgare i | Sovjetunionen och Ukraina |
| Sysselsättning | Politiker, dissident |
| Befattning | |
| Medlem av Mejlis for Krimtatarerne (1991–2013) Medlem av Verchovna Rada tredje Verchovna Rada (1998–2002)[1] Medlem av Verchovna Rada fjärde Verchovna Rada (2002–2006)[2] Medlem av Verchovna Rada femte Verchovna Rada (2006–2007)[3] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (2006–2015)[4] Medlem av Verchovna Rada sjätte Verchovna Rada (2007–2012)[5] Medlem av Verchovna Rada sjunde Verchovna Rada (2012–2014)[6] Medlem av Verchovna Rada åttonde Verchovna Rada (2014–2019) Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (2015–)[4] Medlem av Verchovna Rada nionde Verchovna Rada (2019–) | |
| Politiskt parti | |
| Europeisk solidaritet | |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor (1996)[7] Nansenpriset (1998)[8] Fjärde klass av Jaroslav den vises orden (2003)[9] Hedersdiplom från Ukrainas ministerkabinett (2003)[10] Victor Gollancz-priset (2005)[11] Orden "För intellektuell tapperhet" (2007)[12] Rättvisans ljus (2011)[13] Republikorden (2014)[14][15] Hedersdoktor (2014)[16] Solidaritetspriset (2014)[17] Hedersdoktor (2014)[18] Litauens förtjänstorden (2015)[19] Hedersdoktor (2016)[20] Ukrainas frihetsorden (2018)[21] Namngivet skjutvapen Folkets hjälte i Ukraina-orden | |
| Redigera Wikidata | |
Mustafa Abdülcemil Dzjemilev (krimtatariska: Mustafa Abdülcemil Cemilev, Мустафа Абдульджемиль Джемилев, ryska: Мустафа́ Абдулджеми́ль Джеми́лев, ukrainska: Мустафа́ Абдульджемі́ль Джемі́лєв), född 13 november 1943, Ai-Serez (nu Mizhritjtjya), Autonoma socialistiska sovjetrepubliken Krim, Ryska SFSR, Sovjetunionen, är en krimsk/ukrainsk politiker som under lång tid ansågs som folklig ledare för de 250 000 krimtatarerna, som numera leds av Refat Tjubarov. Dzjemilev sitter i Ukrainas parlament för Petro Porosjenko-blocket och satt tidigare för Folkrörelsen för Ukraina, Vårt Ukraina – Folkets självförvarsblock och Fäderneslandsförbundet.
Dzjemilev växte upp i Uzbekistan sedan krimtatarerna hade deporterat från Krim i slutet av det andra världskriget. Han återkom till Krim 1989.
Den ryska ockupationsmakten i Krim förklarade Dzjemilev för persona non grata på halvön.[22] Dzjemilev befann sig under Krims genomförda folkomröstning 2014 i Turkiet. Där höll han sedan, efter att det preliminära resultatet av folkomröstningen offentliggjorts, en gemensam presskonferens med Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoğlu. Dzjemilev förklarade där att Krimtatarernas mejlis (krimtatarernas högsta beslutande organ) i likhet med Turkiet betraktade folkomröstningen som olaglig och hävdade att resultatet hade manipulerats av Ryssland.[23] Han hade innan valet uppmanad alla krimtatarer att bojkotta omröstningen.[24] Ryssland utfärdade 22 april 2014 ett förbud för Dzjemilev att besöka Krim i fem år för hets mot folkgrupper och extremism.[25]
Referenser
- ^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Members A-Z since 1949, Europarådets parlamentariska församling, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.memleket.com.tr.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.unhcr.org.[källa från Wikidata]
- ^ Verchovna Radas databas, Verchovna Rada-ID: 1304/2003#Text.[källa från Wikidata]
- ^ Verchovna Radas databas, Verchovna Rada-ID: 1875-2003-п.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.gfbv.de.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ji-magazine.lviv.ua.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, ucu.edu.ua.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.tccb.gov.tr.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, archive.is.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.comu.edu.tr.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.rp.pl.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, uludag.edu.tr.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.lrp.lt.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.mruni.eu.[källa från Wikidata]
- ^ Verchovna Radas databas, Verchovna Rada-ID: 241/2018.[källa från Wikidata]
- ^ "The Russian government of Crimea announced Dzhemiliev persona non grata". Unian.ua, 2014-03-21. (engelska)
- ^ "Davutoğlu: Referandumun sonuçları kabul edilemez". Hürriyet, 2014-03-17. (turkiska)
- ^ Krimtatarer oroliga för massaker - SVT.se
- ^ Tatarledare förbjuden att besöka Krim - SVT.se
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Mustafa Abdülcemil Kırımoğlu bir toplantı sırasında.