Muskö socken

Muskö socken
Socken
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradSotholms härad
KommunHaninge kommun
Bildad1731
Area41 kvadratkilometer
Upphov tillMuskö landskommun
Muskö församling
MotsvararMuskö distrikt
TingslagSödertörns domsagas tingslag (–)
Sotholms tingslag (–)
Karta
Muskö sockens läge i Stockholms län.
Muskö sockens läge i Stockholms län.
Muskö sockens läge i Stockholms län.
Koordinater58°59′53″N 18°07′44″Ö / 58.99805556°N 18.12888889°Ö / 58.99805556; 18.12888889
Koder, länkar
Sockenkod0053
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Muskö distrikt
Redigera Wikidata

Muskö socken i Södermanland ingick i Sotholms härad, ingår sedan 1971 i Haninge kommun och motsvarar från 2016 Muskö distrikt.

Socknens areal är 40,71 kvadratkilometer, varav 40,10 land.[1] År 2000 fanns här 721 invånare.[2] Ludvigsbergs herrgård, Musköbasen samt tätorten och kyrkbyn Muskö med sockenkyrkan Muskö kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Under medeltiden hörde Muskö till Häringe slott. Muskö socken bildades 1731 genom en utbrytning ur Västerhaninge socken. Som jordebokssocken bröts Muskö ur Västerhaninge först 1889.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Muskö församling och för de borgerliga frågorna till Muskö landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Västerhaninge landskommun som 1971 uppgick i Haninge kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Västerhaninge-Muskö församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Muskö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Sotholms härad. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.[5][6]

Geografi

Ludvigsbergs herrgård.

Muskö socken består av huvudön Muskö och av kringliggande öar som Älvsnabben och Vitsgarn med Horsfjärden i väster och Mysingen i öster. Socknen är en kuperad skärgårdsbygd.[7][1][8][9]

Sätesgårdar var Arbottna säteri[10][11] och Ludvigsbergs herrgård.[12][13]

Geologi

Ön Muskö består av ett flertal öar som har växt samman genom landhöjningen. De gamla öarna är bergiga och bevuxna med gles hällmarksskog som interfolieras av bördiga dalgångar i det som tidigare var sund. Ett av sunden är fortfarande farbart tack vare Muskö kanal som binder samman Horsfjärden med Hammarviken.

Landängen

Landängen var ett skärgårdstorp beläget på Muskö. Stamfastigheten Landängen 1:1 exploaterades som sommarstugeområde 1957. Inom fastigheten finns 45 tomter på cirka 4000  vardera och ungefär lika stor yta för vägar och icke bebodda ytor. Fastigheten ligger vid Horsfjärden med utlopp till fjärden Mysingen.

Fornlämningar

Från järnåldern finns gravfält.[8][7][14][15]

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 326 1810 till 553 1880 varefter den med någon variation minskade till 326 1970. Därefter ökade folkmängden till 557 invånare 1990.[16]

Namnet

Namnet på ön (1278 Muskö) (1314) innehåller i förleden musk, mörker, skugga' med oklar tolkning.[17]

Se även

Källor

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Muskö socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Det medeltida Sverige 2:1 Tören
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Administrativ historik för Muskö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  8. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  9. ^ karta över Muskö socken på häradskarta över Sotholms härad
  10. ^ Arbottna i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Arbottna i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Ludvigsberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Ludvigsberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Muskö socken
  15. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Muskö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  16. ^ Folkmängd 1810-1890 Muskö i Stockholms län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 7 augusti 2016)
  17. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sweden Stockholm location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Stockholm County in Sweden

Equirectangular projection, N/S stretching 197 %. Geographic limits of the map:

  • N: 60.30° N
  • S: 58.70° N
  • W: 17.10° E
  • E: 19.50° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Lewins herrgård Muskö 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Ludvigsbergs herrgård på Muskö
Muskö Kyrka.jpg
Författare/Upphovsman: Bengt Rehnström, Licens: CC BY 2.0

<a href="http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=195764" rel="nofollow">www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=195764</a>

<a href="http://kyrkor.oppetinnehall.org/index.pl?op=shownewsdetails&iid=3208" rel="nofollow">kyrkor.oppetinnehall.org/index.pl?op=shownewsdetails&...</a>


Kyrkobyggnaden har en stomme av trä och står på en stensockel. 1630 invigdes kyrkan och enligt traditionen ska kung Gustav II Adolf ha varit närvarande. Under 1800-talet förföll och genomgick en ombyggnad 1876-1877. En renovering av interiören genomfördes 1952.