Murkrona

En murkrona, i den form den brukar ha i Sverige
I vissa länder har man olika murkronor för att markera olika former av administrativa indelningar, här exempelvis olika katalanska murkronor.
Den murkrona som används ovanpå vapnen för Berlins stadsdelsområden är röd och belagd med Berlins vapen.

En murkrona (lat. corona muralis) är en heraldisk rangkrona, som står för en kommuns rang av stad. Den består av en murad ring med hängtorn och placeras normalt ovanpå stadens vapensköld.

Historik

Ursprunget är en utmärkelse i form av en sådan krona, som tilldelades den romerske soldat som först tog sig över muren runt en befäst stad.

Den heraldiska murkronan

Murkronor började användas av vissa städer i början av 1700-talet och bruket fick spridning genom att kronan påbjöds som rangkrona för städer i det heraldiska system som utvecklades under kejsar Napoleon I. I många länder har murkronorna haft olika färger och olika utseende beroende på stadens betydelse[1], men i Sverige har murkronan i princip alltid sett ut som den här avbildade varianten.[2]

Sverige

I Sverige var det vanligt att städer krönte sina vapen med en sådan, medan i Finland åtminstone Björneborg, Raseborg (fram till årsskiftet 2008/09 användes murkrona av Ekenäs, som då lades samman till Raseborg) och Villmanstrand använder murkrona. I många länder i Europa, där det juridiska stadsbegreppet lever kvar, används fortfarande murkronor på städernas vapen.

Murkronan ingår i Sverige inte i de kommunvapen, som är registrerade hos Patent- och registreringsverket och användningen är oreglerad. Den används dock fortfarande av vissa kommuner, företrädesvis sådana som har namn efter en stad enligt ordningen före 1971 års kommunreform.

Andra användningområden

En murkrona används ofta som en motsats till kungliga kronor. Murkronan förekommer av denna anledning i Förbundsrepubliken Österrikes statsvapen och en murkrona finns också i Republiken Maltas statsvapen. Den spanska republiken på 1930-talet krönte också sitt statsvapen med en sådan. Den ingår efter republikens införande ofta i italiensk militär heraldik och var även på förslag som huvudelement i det italienska statsvapnet efter andra världskriget.

Det förekommer också att organisationer, som Svenska Kommunalarbetarförbundet (SKAF), Allmänna Idrottsklubben (AIK) eller HSB, använder murkrona på sina emblem.

Referenser

  1. ^ Gert Oswald, Lexikon der Heraldik, 1985, uppslagsordet Mauerkrone
  2. ^ C.G.U. Scheffer, Svensk vapenbok för landskap, län och städer, 1967

Media som används på denna webbplats

Coronas murales.svg
Coronas murales. Las cinco primeras están reguladas por la Generalitat de Cataluña de acuerdo a la SCGHSVN, primero mediante el Decreto 263/1991, luego derogado y sustituido por el Decreto 139/2007, por el cual se regulan la denominación, los símbolos y el registro de entes locales de Cataluña, con fecha de publicación de 28 de junio de 2007.

De acuerdo con la Introducción general de heráldica cívica las coronas murales pueden ser:

  • Veguería (o diputación): tiene un lienzo de muralla sin puertas y realzado de dieciseis torres almenadas (se ven nueve) unidas hasta la mitad de su altura por un muro sin almenas.
  • Comarca: tiene un lienzo de muralla sin puertas y realzado por doce torres almenadas (se ven siete) unidas hasta la mitad de su altura por un muro sin almenas.
  • Ciudad: tiene el mismo lienzo de muralla pero cerrado con diez puertas (se ven cinco), realzado por ocho torres (se ven cinco) unidas hasta la mitad de su altura por un muro sin almenas, con una garita de plata en el medio de la parte superior.
  • Villa: el lienzo de muralla va cerrado por ocho puertas (se ven cuatro), y también ocho torres (cinco se ven) unidas por un muro sin almenas y sin garitas.
  • Pueblo: es como la de la villa, pero solo con cuatro puertas y torres (se ven tres de ambas).
  • La corona mural genérica, está basada en ejemplares en las que no se especifica su tipo. Muestra un lienzo de muralla cerrado por ocho puertas (cuatro visibles) y siete ventanas (tres visibles), realzado por ocho torres almenadas (se ven cuatro), unidas hasta la mitad de su altura por un muro almenado.