Muphrid

Muphrid (η)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension13t 54m 41,07892s[1]
Deklination18° 23′ 51,7946″[1]
Skenbar magnitud ()2,680[2]
Stjärntyp
SpektraltypG0 IV[3]
U–B0,207 [4]
B–V0,585[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-1,6[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -60,95[1] mas/år
Dek.: -356,29[1] mas/år
Parallax ()87,75 ± 1,24[1] mas
Avstånd37,2 ± 0,5  (11,4 ± 0,2 pc)
Absolut magnitud ()2,41[2]
Detaljer
Massa1,71 ± 0,05[5] M
Radie2,672 ± 0,028[5] R
Luminositet8,89 ± 0,16[5] L
Temperatur6 100 ± 28[5] K
Metallicitet0,27[2]
Vinkelhastighet11,8 [6]
Ålder2,7[3] miljarder år
Andra beteckningar
Mufride, Muphride, Mufrid, Saak, 8 Bootis, Gl 534, HR 5235, BD + 19° 2725, HD 121370, LTT 14060, GCTP 3175.00, SAO 100766, FK5 513, HIP 67.927

Muphrid eller Eta Bootis (η Bootis, förkortat Eta Boo, η Boo), som är stjärnans Bayerbeteckning,[7] är en stjärna i södra delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Sedan 1943 har spektrumet för denna stjärna fungerat som en av de stabila referenserna genom vilka andra stjärnor klassificeras.[8]

Nomenklatur

Stjärnan bär de traditionella namnen Muphrid och Saak.[9] Muphrid kommer från arabiska مفرد الرامح mufrid ar-rāmiħ, som kan översättas till "den främste lansiären".[10] I katalogen av stjärnor i Calendarium of Al Achsasi al Mouakket, betecknades stjärnan Ramih al Ramih (رمح الرامح rumḥ al rāmiḥ), som översattes till latin som Lancea Lanceator, och eventuellt tolkades som lansiärens lans.[11] År 2016 organiserade internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera egennamn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Muphrid för denna stjärna den 12 september 2016 och det ingår nu i IAU:s Catalog of Star Names.[7]

Egenskaper

Muphrid är en orange underjätte som har inlett processen med att utvecklas från en huvudseriestjärna till en röd jätte. Den har en massa som är ca 1,7 gånger solens och en radie som är 2,7 gånger solens radie. Den beräknade ålder för stjärnan är ca 2,7 miljarder år.[3] Baserat på dess spektra, har den ett signifikant överskott av element tyngre än helium.[2] I själva verket anses förhållandet mellan järn och väte vara nära den övre gränsen för dvärgstjärnor i galaktiska skivan.[13] Stjärnan antas vara en spektroskopisk dubbelstjärna med en rapporterad period av 494 dygn, men följeslagaren har inte bekräftats genom speckleinterferometri. Denna mätning utesluter dock inte en följeslagare med liten massa av spektralklass M7.[5]

Muphrid befinner sig nära den framträdande stjärnan Arcturus (Alpha Bootis) på himlen, och Arcturus är i själva verket dess närmaste granne, eftersom båda stjärnorna har nästan identiska i avstånd från solen. De två stjärnorna befinner sig ca 3,24 ljusår ifrån varandra.[14]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752v1Freely accessible, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357 Note: see VizieR catalogue I/311.
  2. ^ [a b c d e] Holmberg, J.; Nordström, B.; Andersen, J. (July 2009), "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics", Astronomy and Astrophysics, 501 (3): 941–947, arXiv:0811.3982Freely accessible, Bibcode:2009A&A...501..941H, doi:10.1051/0004-6361/200811191
  3. ^ [a b c] Thévenin, F.; et al. (June 2005), "VLTI/VINCI diameter constraints on the evolutionary status of δ Eri, ξ Hya, η Boo", Astronomy and Astrophysics, 436 (1): 253–262, arXiv:astro-ph/0501420Freely accessible, Bibcode:2005A&A...436..253T, doi:10.1051/0004-6361:20042075
  4. ^ [a b] Oja, T., "UBV photometry of stars whose positions are accurately known. III", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 65 (2): 405–4
  5. ^ [a b c d e] van Belle, Gerard T.; Ciardi, David R.; Boden, Andrew F. (March 2007), "Measurement of the Surface Gravity of η Bootis", The Astrophysical Journal, 657 (2): 1058–1063, arXiv:astro-ph/0701120Freely accessible, Bibcode:2007ApJ...657.1058V, doi:10.1086/510830
  6. ^ Schröder, C.; Reiners, A.; Schmitt, J. H. M. M. (January 2009), "Ca II HK emission in rapidly rotating stars. Evidence for an onset of the solar-type dynamo", Astronomy and Astrophysics, 493 (3): 1099–1107, Bibcode:2009A&A...493.1099S, doi:10.1051/0004-6361:200810377
  7. ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Retrieved 28 July 2016.
  8. ^ Garrison, R. F. (December 1993), "Anchor Points for the MK System of Spectral Classification", Bulletin of the American Astronomical Society, 25: 1319, Bibcode:1993AAS...183.1710G, hämtad 2012-02-04
  9. ^ Rumrill, H. B. (June 1936), "Star Name Pronunciation", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 48 (283): 139–154, 150, Bibcode:1936PASP...48..139R, doi:10.1086/124681
  10. ^ Cannon, Garland Hampton (1994), The Arabic contributions to the English language: an historical dictionary, Otto Harrassowitz Verlag, p. 264, ISBN 3-447-03491-2
  11. ^ Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55 (8): 429, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429
  12. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  13. ^ Bensby, T.; Zenn, A. R.; Oey, M. S.; Feltzing, S. (2007). "Tracing the Galactic Thick Disk to Solar Metallicities". The Astrophysical Journal. 663: L13. arXiv:0705.2060Freely accessible. Bibcode:2007ApJ...663L..13B. doi:10.1086/519792
  14. ^ ”Stars within 15 light-years of Eta Boötis”. stellar-database.com. Arkiverad från originalet den 11 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070311045221/http://www.stellar-database.com/Scripts/find_neighbors.exe?ID=96000&ly=15. Läst 5 november 2006. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Boötes constellation map.svg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Boötes constellation map showing the stars: Tau Boötis, Eta Boötis, Iota Boötis, Lambda Boötis, 12 Boötis, Nu Boötis, HD 123657
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.