Mullvadssork
| Mullvadssork Status i världen: Nära hotad[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Överfamilj | Musliknande gnagare Myomorpha |
| Familj | Cricetidae |
| Underfamilj | Sorkar Arvicolinae |
| Släkte | Prometheomys Satunin, 1901 |
| Art | Mullvadssork P. schaposchnikowi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Prometheomys schaposchnikowi | |
| Auktor | Satunin, 1901 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Mullvadssork (Prometheomys schaposchnikowi) är en gnagare i underfamiljen sorkar (Arvicolinae) och den enda arten i sitt släkte.[2]
Beskrivning
Individerna når en kroppslängd (huvud och bål) av 12 till 16 cm och en vikt omkring 70 gram. Svansen är med 4,5 till 6,5 cm längd rätt kort.[3] Mullvadssorken har en brunaktig päls på ovansidan och en grå päls med kanelbruna skuggor på buken. Även svansen är helt täckt med bruna hår. Påfallande är de stora klorna vid framfötterna som kan vara 5 mm långa. Öronen och ögonen är däremot små.[3]
Utbredningsområdet ligger i bergstrakter öster om Svarta havet med från varandra skilda populationer i Abchazien, Georgien och nordöstra Turkiet.[1] Mullvadssorken lever i bergstrakter som ligger 1 500 till 2 800 meter över havet. Den gräver med sina klor underjordiska gångar som förenas till komplexa tunnelsystem. I boet finns en större kammare som fodras med gräs. Födan utgörs främst av gröna växtdelar och rötter. Före vintern samlas förråd som kan väga över 3 kilogram.[3][1]
Arten håller inte vinterdvala. Ibland lever flera individer i samma bo.[3] Honor kan para sig två gånger mellan maj och augusti med cirka 3 ungar per kull.[1]
Under vissa tider är beståndet stort men på grund av utbredningsområdets ringa storlek listas arten av IUCN som missgynnad (Near Threatened).[1]
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e] Prometheomys schaposchnikowi på IUCN:s rödlista, auktor: Bukhnikashvili, A. & Kryštufek, B. 2008, besökt 21 mars 2010.
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Prometheomys” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ [a b c d] Nowak, R. M. (1999) s.1484/85 Google books
Tryckta källor
- Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0-8018-5789-9
Externa länkar
|