Mount Erebus

Mount Erebus
Stratovulkan
Mount Erebus, 1972
Mount Erebus, 1972
LägeRoss Island, Antarktis
 - höjdläge3 794 m ö.h.
 - primärfaktor3 794 m 
Senaste utbrott2007 (pågående)
Ålder1 miljon år
Enklaste ruttVanlig snö/isklättring
Bestegs först1908 av en grupp ledd av T.W.E. David
Geonames6632798
Koordinater77°32′S 167°17′Ö / 77.533°S 167.283°Ö / -77.533; 167.283
Topografisk kartaRossIslandMap.jpg

Mount Erebus är ett berg i Antarktis. Det är också jordens sydligaste aktiva vulkan. Berget är 3794 meter högt och ligger på Ross Island[1], där det också finns tre andra aktiva vulkaner. Berget upptäcktes 1841 av James Clark Ross som benämnde vulkanen efter expeditionsfartyget HMS Erebus.

Toponymi

Mount Erebus är namngiven av James Clark Ross efter HMS Erebus, ett av de två fartyg i expeditionen som upptäckte Ross Island och dess två vulkaner i 1841. Erebus är det latinska namnet på Erebos, en grekisk gud född ur Chaos, som personifierar mörkret, mörkret i underjorden. Ross andra skepp HMS Terror stod för namnet på den andra vulkanen vid sidan om Erebus, Mount Terror. Bägge skeppen skulle senare gå under i polarisen under John Franklins sista expedition i arktiska Kanada (avseglade 1845).

Geografi

Position

Mount Erebus ligger i Antarktis, i centrala västdelen av Ross Island som ligger i västra Rosshavet, utanför den kontinent som det separeras från i väst av McMurdosundet. Berget är omgivet av Mount Bird i norr, Mount Terra Nova och Mount Terror i öster, McMurdo Station och Scott Base i slutet av Hut Point Peninsula och södra McMurdosundet i väst. Mount Erebus är beläget i den västra delen av Ross Dependency. På grund av sin position och dess geologi, är Mount Erebus den sydligaste aktiva vulkanen på jorden.

Topografi

Västra kratern synlig i förgrunden.

Mount Erebus är det högsta berget på Ross Island. Dess topp är 3 794 meter, i form av ett massivt berg. Den allmänna lutningen i terrängen varierar med höjden. Lutningen är ganska mjuk i botten och stiger till omkring 30° mellan 2000 meter till 3200 meter i höjd upp till kanten av calderan som kröner toppmötet. I den södra delen av den cirkulära calderan finns tre kratrar. Huvudkratern (Main Crater) är den största, vars kant i sydost är toppen av Mount Erebus. I anslutning till huvudkratern finns lavasjön, västra kratern (Western Crater), den minsta, och sidokratern (Side Crater), belägen sydväst om huvudkratern.

Geologi

Mount Erebus klassas som en polygenetisk stratovulkan som varit aktiv i ungefär 1,3 miljoner år.[1] Studier visar en geokemisk sammansättning av bland annat basalt, trakyt och fonolit.[2][1]

Det senaste utbrott, som påbörjades 1972, pågår fortfarande och gör Erebus till den mest aktiva vulkanen i Antarktis. Detta utbrott kännetecknas av närvaron av en lavasjö i brunnen av huvudkratern, calderan på toppen av vulkanen, en av få i världen att existera kontinuerligt under flera decennier. Dessutom förekommer tillfälliga lavautgjutningar i kratern och episoder av stromboliska utbrott, tefra, aska och vulkaniska bomber.

Klättring

Mount Erebus bestegs (till kanten) av medlemmar av Sir Ernest Shackletons grupp, år 1908. Den första kända solouppstigning och den första vinteruppstigningen genomfördes av brittiska bergsbestigaren Roger Mear i mars 1985, medlem av Robert Swans expedition "In the Footsteps of Scott".[3] Under 19-20 januari 1991 lyckades Charles J. Blackmer, en järnarbetare under många år på McMurdo Station och Sydpolen, solobestiga Mount Erebus på cirka 17 timmar med hjälp av en snöskoter.[4][5]

Flygplansolyckan 1979

Den 28 november 1979 kraschade Air New Zealand Flight 901, en DC-10, på Mount Erebus och ingen av de 237 passagerare och 20 besättningsmedlemmarna överlevde. Flygningen var en planerad sightseeingtjänst arrangerad av Auckland Airport i Nya Zeeland för att flyga över Antarktis och sedan återvända med ett planerat stopp på Christchurchs flygplats för att tanka, innan den skulle återvända till Auckland.[6] Olyckan inträffade i flatljusförhållanden med dålig sikt. Air New Zealand avbröt alla sina turistflygningar över Antarktis efter olyckan.

Bibliografi

  • Volcanological and environmental studies of Mount Erebus, Antarctica skriven av Philip R. Kyle. Utgiven 1994 ISBN 0-87590-875-6 (engelska)
  • The Transantarctic Mountains: Rocks, Ice, Meteorites and Water skriven av Gunter Faure och Teresa M. Mensing. Utgiven 2010 ISBN 978-1-4020-8406-5 (engelska)

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, Mont Erebus, Mars 2012.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mount Erebus, Mars 2012.

Noter

  1. ^ [a b c] ”MEVO - General Information” (på engelska). Arkiverad från originalet den 12 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120312011946/http://erebus.nmt.edu/index.php/general-information. Läst 5 mars 2012. 
  2. ^ ”MEVO - Lava Chemistry” (på engelska). Arkiverad från originalet den 9 juli 2012. https://archive.is/20120709143909/http://erebus.nmt.edu/index.php/volcanology/48-mineralogical-petrographic-and-chemical-petrologic-analyses. Läst 5 mars 2012. 
  3. ^ Mear, Roger and Robert Swan, In the Footsteps of Scott, pp. 95–104.
  4. ^ Wheeler, Sara. Terra Incognita.
  5. ^ Johnson, Nicholas. Big Dead Place.
  6. ^ Holmes P., Daughters of Erebus, Hachette New Zealand Ltd (2011), p. 31

Externa länkar

Wikimedia Commons har media relaterad till Mount Erebus.

Media som används på denna webbplats

RossIslandMap.jpg
Topographic map of Ross Island, Antarctica (1:250,000 scale)
Mt erebus.jpg
Mount Erebus, Ross Island, Antarctica.
Mount Erebus craters, Ross Island, Antarctica (aerial view, 18 December 2000).jpg
Aerial view of Mount Erebus craters in the foreground with Mount Terror in the background, Ross Island, Antarctica