Motorisk hyperaktivitet

Motorisk hyperaktivitet
Basala ganglierna påverkas ofta av hyperkinesi.
Klassifikation och externa resurser
ICD-9333
MeSHsvensk engelsk

Motorisk hyperaktivitet eller hyperkinesi, är en form av dyskinesi som yttrar sig i att kroppen rör sig ovanligt mycket, som regel av psykiska skäl eller till följd av att ett organ är dysfunktionellt.

Motorisk hyperaktivitet kan vara ett symtom på kataton schizofreni, bipolär sjukdom (under manifasen), och hyperaktivitetsstörningar (ADHD, ADD med mera).[1] Autonom hyperaktivitet kan som motsats ske under sömn och tyda på nattskräck och mardrömmar.[1]

Diagnosen förebådade senare symptomdiagnoser som MBD, DAMP och den samtida ADHD.[2]

Kritik

Peter Conrad menade 1975 på att medikaliseringen av hyperkinesi var ett steg i medikaliseringen av antisocialt beteende.[2]

Se även

Referenser

Källor

  • Uppslagsordet i MeSH

Noter

  1. ^ [a b] Se respektive diagnoser i ICD-10 och ICD-10-SE
  2. ^ [a b] Conrad, Peter (2017-09-29). The Discovery of Hyperkinesis. Routledge. sid. 9–17. ISBN 978-1-315-25279-7. http://dx.doi.org/10.4324/9781315252797-2. Läst 10 augusti 2021 

Media som används på denna webbplats

Basal ganglia circuits.svg
Författare/Upphovsman: Mikael Häggström, based on images by Andrew Gillies/User:Anaru and Patrick J. Lynch, Licens: CC BY-SA 3.0
Circuits of the basal ganglia. Picture shows 2 coronal slices that have been superimposed to include the involved basal ganglia structures. + and - signs at the point of the arrows indicate respectively whether the pathway is excitatory or inhibitory in effect. Green arrows refer to excitatory glutamatergic pathways, red arrows refer to inhibitory GABAergic pathways and turquoise arrows refer to dopaminergic pathways that are excitatory on the direct pathway and inhibitory on the indirect pathway. Note that dis-inhibitory pathways in effect are excitatory on the feedback to the cortex, while dis-dis-inhibitory pathways in effect are inhibitory. See en:Basal ganglia#Connections