Moritz Ulrik Putbus
Moritz Ulrik | |
Född | 3 oktober 1699 |
---|---|
Död | 25 juli 1769 (69 år) Wismar |
Sysselsättning | Domare |
Barn | Malte Friedrich Putbus (f. 1725)[1] Juliane Wilhelmine, Gräfin und Herrin von Putbus (f. 1728)[1] Fredric Ulric von Putbus (f. 1732) |
Föräldrar | Malte Podebusk[1] Magdalena Juliane, Gräfin von Promnitz[1] |
Redigera Wikidata |
Moritz Ulrik Putbus (tyska: Moritz Ulrich I. Graf und Herr zu Putbus), född 3 oktober 1699 i Kørup, död 25 juli 1769 i Wismar, var greve och herre av Putbus, friherre av Einsidelsborg, Kørup, och Boldewitz, herre till Vanås i Gryts socken, Kristianstads län. Han tjänstgjorde som president för Wismarska tribunalen.[2][3]
Biografi
Hans far var Malte Putbus (1671–1750), som upphöjdes till riksgreve 1722 av kejsare Karl VI.[2] Efter att den tyska linjen av herrarna Putbus dog ut, ärvde hans far, som kom från den danska Podebusklinjen, godsen på Rügen.
Moritz Ulrik var student i Halle mellan 1716 och 1719, och år 1725 tog han sitt permanenta säte till herrskapet Putbus. Han förstorade bland annat slottet Putbus, som hade funnits i århundraden. År 1723 övertog han förvaltningen av familjegodsen även i Danmark. Från 1725 lät han bygga slottsparken vid Putbus i barockstil. År 1755 avstod han det skuldsatta herraväldet Putbus till sin äldste son Malte Fredrik. År 1744 förvärvade han Boldewitz, som han sålde igen 1762.
Moritz Ulrik var från 1725 lantråd i Svenska Pommern och utnämndes av den svenske kungen 1728 till arvlantmarskalk av Pommern och Rügen. Den 14 juni 1731 upphöjdes han till svensk greve. Från 1733 till 1763 tjänstgjorde han som president för Wismarska tribunalen.[4] Den 27 november 1758 utnämndes han till Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:st orden av Adolf Fredrik.[2] Han var även Riddare av Johanniterorden.[3]
Galleri
- Putbus Slott, Rügen (Bild från ca. 1875).
- Godset Kørup, på Fyn (1861).
- Gods Einsidelsborg, på Fyn (1861).
Familj
Han gifte sig 1724 med Christiane Wilhelmine, född 13 augusti 1704 i Lübbenau, död 7 december 1752 i Stralsund, riksgrevinna av Lynar, dotter till Friedrich Casimir zu Lynar.
Deras Barn:
- Malte Fredrik (1725–1787); President i svenska Pommerns regering, sålde de danska godsen 1780 för att bettala av skulderna; gift 1782 med Sophie Wilhelmine von der Schulenburg.
- Anshelm Carl (1727–1795), svensk militär
- Juliana Vilhelmina (1728–1780)
- Moritz Ulrik (1729–1776), överkammarherre och riksråd
- Fredrik Ulrik (1732–1764), svensk[militär
- Carl Vilhelm Maximilian (1736–1738)
- Gottlieb Ludvig Ferdinand (1737–1804), svensk general
- Christian Vilhelm (1739–1771), svensk militär
- Ernst August Henrik (1743–1780), svensk kammarherre
Litteratur
- Gabriel Anrep: Svenska adelns Ättar-Taflor. Verlag P. A. Norstedt & Söner, Stockholm, 1862, Bd. 3, S. 273–274, (Google böker)
Källor
- ^ [a b c d] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Putbus nr 79 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Putbus_nr_79#TAB5. Läst 23 december 2022.
- ^ [a b] Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=putbus&EndastDigitaliserat=true&page=9&postid=Skrivelser_kungl_majt_8914454&tab=post&FacettState=undefined:c%7C#tab. Läst 23 december 2022.
- ^ Hermann Heinrich von Engelbrecht: 100 Jahre Wismarer Tribunal. In: Nils Jörn, Bernhard Diestelkamp, Kjell Å Modéer (Hrsg.): Integration durch Recht. Das Wismarer Tribunal (1653–1806). Böhlau, Köln Weimar 2003, ISBN 978-3-412-18203-8, S. 157f. (Google bücher).
|
Media som används på denna webbplats
Coat of arms of the Baron of Putpus (Podepusk) family
Kørup var en landsbyhovedgård fra middelalderen, der er nævnt første gang i 1410. Gården ligger i Krogsbølle Sogn, Skam Herred, Otterup Kommune. Hovedbygningen er opført i 1582 og parken er på 2 hektar.
Former Castle Putbus on the Island Rügen, Mecklenburg-Vorpommern, Germany
Einsidelsborg, kaldt Egebjerggård fra 1931. Gården ligger i Krogsbølle Sogn, Skam Herred, Otterup Kommune. Hovedbygningen er opført i 1830 ved J. P. Jacobsen.