Monica Green
| Monica Green | |
.jpg) Monica Green på Bok- och biblioteksmässan 2013. | |
| Mandatperiod 1994–1998 1998–2002 2002–2006 2006–2010 2010–2014 2014–2018 | |
| Valkrets | Västra Götalands läns östra |
| Uppdrag i riksdagen | |
| Ordinarie ledamot Ledamot i Finansutskottet Suppleant i Trafikutskottet Andre vice ordförande i Riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen | |
| Född | 24 december 1959 |
| Politiskt parti | Socialdemokraterna |
| Yrke | lärare |
Monica Elisabet Green, född 24 december 1959 i Österplana församling i Skaraborgs län,[1] är en svensk politiker (socialdemokrat), som var riksdagsledamot 1994–2018.[2] Green är 2022–2026 ordförande i kommunfullmäktige i hemorten Skövde.[3]
I riksdagen var Green bland annat verksam som ledamot i finansutskottet och i trafikutskottet, och andre vice ordförande i Riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen (IPU). I IPU var Green ledamot i "the committee to promote respect for international humanitarian law" (IHL). Monica Green var Socialdemokraternas talesperson gällande IT-frågor under tiden som bredbandsutbyggnaden diskuterades som mest.[4]
Tidigare har hon arbetat som ombudsman, barnskötare och lärare. Hon har varit förbundsordförande i Unga Örnar, vice ordförande i Post- och telestyrelsen samt Förbundsstyrelseledamot i SSU och S-kvinnor. Hon har varit styrelseledamot i Glesbygdsverket och i Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Green var ordförande för trafiksäkerhetsorganisationen NTF[5] från 2012 till 2020, samt ordförande för den FN-baserade organisationen UN Women nationell kommitté Sverige[6] från 2015 till 2020.
Green utsågs 2006 av branschorganisationen IT-företagen till "Sveriges bästa IT-politiker".
Tidigare har hon varit ledamot i Nordiska rådet och OSSE (OCSE).
Green debuterade 2021 som författare med boken Lyft varandra - en guide till halva makten. År 2022 gav hon tillsammans med författarkollegan Anna Nyberg ut boken De första - kvinnorna som spräckte glastaket.
Sedan 2023 är Green också krönikör på Skaraborgs Nyheter[7]
Bibliografi
- 2021 – Lyft varandra: en guide till halva makten. Stockholm: Premiss förlag. Libris bqpjg0hf8ttd5qf7. ISBN 9789189077201
- 2022 – Green, Monica; Nyberg Anna. De första: kvinnorna som spräckte glastaket. [Stockholm]: Hjalmarson & Högberg. Libris s761h6fxqf21kgtw. ISBN 9789198670677
Referenser
- ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Gren, Monica Elisabet
- ^ Monica Green (S), Sveriges riksdags webbplats (Läst 30 december 2020)
- ^ ”Politiker i Skövde kommun”. Skövde Kommun. Arkiverad från originalet den 15 april 2021. https://web.archive.org/web/20210415103558/https://skovde.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=232. Läst 20 mars 2019.
- ^ Monica Green (S) tar upp kampen mot Anna-Karin Hatt, Telekomnyheterna. Publicerat 2011-05-11. Läst 2015-05-31.
- ^ NTF bygger för framtiden Arkiverad 17 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine., NTF Nättidningen. Publicerad 2015-04-17. Läst 2015-05-31
- ^ ”UN Women Sverige”. http://www.unwomen.se. Läst 20 mars 2019.
- ^ Samuel Lundell (21 december 2023). ”Monica Green är ny krönikör hos Skaraborgs Nyheter”. Skaraborgs Nyheter. https://www.skaraborgsnyheter.se/skaraborgs-och-riksnyheter/monica-green-ar-ny-kronikor-hos-skaraborgs-nyheter/. Läst 27 december 2023.
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Albin Olsson, Licens: CC BY-SA 3.0
Monica Green (S) på Bok- och biblioteksmässan 2013.