Mongolsparv

	Mongolsparv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Fältsparvar; Emberizidae
Släkte	Emberiza
Art	Mongolsparv; E. godlewskii
Vetenskapligt namn
	§ Emberiza godlewskii
Auktor	Taczanowski, 1874

Mongolsparv^[2] (Emberiza godlewskii) är en asiatisk fågel i familjen fältsparvar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läten

Mongolsparven är en 17 centimeter lång fältsparv som mycket liknar sin nära släkting klippsparven (Emberiza cia) med streckad rygg, rostfärgad undersida samt grått huvud med längsgående strimmor. Mongolsparven har dock vita vingband samt strimmorna på huvudet är kastanjefärgade snarare än svarta.

Utbredning och systematik

Mongolsparv delas in i fem underarter med följande utbredning:^[3]

godlewskii-gruppen
- Emberiza godlewskii decolorata – västra Kina (foten av västra Tarimbäckenet i Xinjiang)
- Emberiza godlewskii godlewskii – Mongoliet till nordvästra Kina
- Emberiza godlewskii omissa – södra Mongoliet till Hubei, Shaanxi och nordvästra Sichuan
yunnanensis-gruppen
- Emberiza godlewskii khamensis – Tibet till västra Sichuan och södra Qinghai
- Emberiza godlewskii yunnanensis – sydöstra Tibet till norra Myanmar, norra Yunnan, nordöstra Sichuan och västra Hubei

Mongolsparven har tidigare behandlats som underart till klippsparven. DNA-studier visar att godlewski-gruppen troligen är närmare släkt med aprikossparven (Emberiza jankowskii) och ängssparven (Emberiza cioides) än med yunnanensis-gruppen.^[4] Detta har dock ännu inte lett till några taxonomiska förändringar.

Levnadssätt

Mongolsparven hittas i buskrika och steniga sluttningar i låga bergsgtrakter, även i raviner och ofta intill skogsområden. Utanför häckningstid lever den mestadels av frön, framför allt gräsfrön, medan den sommartid tar olika sorters ryggradslösa djur. I norra delen av utbredningsområden börjar de flesta häcka från mitten av juni, men vissa inte före slutet av juni.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till vanlig.^[6]^[7]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Wiktor Witold (även känd som Ignacy) Godlewski (1831-1900), polsk bonde och naturforskare som gick i exil till Sibirien.^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Emberiza godlewskii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ Päckert, M., Sun, Y.-H., Strutzenberger, P., Valchuk, O., Tietze, D.T. & Martens, J. (2015) Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau. Vert. Zool. 65(1): 135–150.
^ Copete, J.L. (2019). Godlewski's Bunting (Emberiza godlewskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61865 14 februari 2019).
^ MacKinnon, J.; Phillipps, K. 1993. A field guide to the birds of Borneo, Sumatra, Java and Bali: The Greater Sunda Islands. Oxford University Press, Oxford.
^ Robson, C. 2000. A field guide to the birds of South-east Asia. New Holland, London.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör mongolsparv.
Bilder & media
Wikispecies har information om Emberiza godlewskii.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Emberiza godlewskii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[4] Päckert, M., Sun, Y.-H., Strutzenberger, P., Valchuk, O., Tietze, D.T. & Martens, J. (2015) Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau. Vert. Zool. 65(1): 135–150.

[5] Copete, J.L. (2019). Godlewski's Bunting (Emberiza godlewskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61865 14 februari 2019).

[6] MacKinnon, J.; Phillipps, K. 1993. A field guide to the birds of Borneo, Sumatra, Java and Bali: The Greater Sunda Islands. Oxford University Press, Oxford.

[7] Robson, C. 2000. A field guide to the birds of South-east Asia. New Holland, London.

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler