Mongolpiplärka

	Mongolpiplärka; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Adult fotograferad i oktober.; Notera den trubbiga mörka kärnan på de mellersta täckarna.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Ärlor; Motacillidae
Släkte	Piplärkor; Anthus
Art	Mongolpiplärka; A. godlewskii
Vetenskapligt namn
	§ Anthus godlewskii
Auktor	Taczanowski, 1876

Mongolpiplärka^[2] (Anthus godlewskii) är en asiatisk tätting i familjen ärlor.^[3]^[4] Den häckar från östra Altaj österut till nordöstra Kina. Vintertid flyttar den till Indien. Fågeln påträffas tillfälligt och mycket sällsynt i Europa, bland annat med ett knappt 20-tal fynd i Sverige. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Kännetecken

Utseende

Mongolpiplärkan är en relativt stor piplärka och liksom dessa oansenligt och spräckligt färgad i olika nyanser av brunt, vitt och svart. Den är mycket lik flera andra piplärkor, framför allt större piplärka. Den skiljer sig från denna genom att vara något mindre, ha kortare näbb, ben och stjärt, mindre upprätt hållning samt något tydligare vingband. Artkarakteristiskt är att kärnan på mellersta täckarnas fjädrar bildar en trubbig, inte spetsig spets.^[5]

Läten

Mongolpiplärkans sång skiljer sig markant från större piplärka och andra arter genom hårda "zret zret zret" som avslutas med ett ljusare skallrande ljud.^[6] Locklätet är lite renare och högre än större piplärkans, påminnande om gulärla: pschio.^[5]

Utbredning och systematik

Fågeln häckar från södra Ryssland (östra Altaj) österut till Transbajkal och nordöstra Kina (västra Heilongjiang) samt söderut till södra Mongoliet och östcentrala Nei Mongol. Den flyttar vintertid huvudsakligen till Indien.^[7] Under flyttningen och vintertid ses den regelbundet i Förenade Arabemiraten, från slutet av september till mitten av april. I Europa är den en sällsynt gäst.^[8]

Släktestillhörighet

DNA-studier visar att arterna i släktet Anthus inte står varandra närmast, där bland andra typarten för släktet ängspiplärkan står närmare piplärkorna i Macronyx än mongolpiplärkan och dess närmaste släktingar (bland andra fältpiplärka, större piplärka och långnäbbad piplärka).^[9]^[10] Det medför att mongolpiplärkan antingen kommer föras till ett annat släkte i framtiden, eller att Macronyx inkluderas i Anthus. Inga större taxonomiska auktoriteter har dock ännu implementerat dessa nya forskningsresultat.

Förekomst i Sverige

Mongolpiplärkan påträffades för första gången i Sverige 18–21 november 1998 i Visby på Gotland. Därefter har den setts vid ytterligare 22 tillfällen fram till och med 2021, merparten i Norrland.^[11]

Levnadssätt

Mongolpiplärkan häckar på torra bergssluttningar, i arid odlingsbygd och stenig stäpp. Under flyttningen ses den även i blötare områden. Den lever av små insekter och andra ryggradslösa djur, men även frön, som den plockar på marken. Fågeln häckar i maj.^[12]

Status

Storleken på världspopulationen har ännu inte uppskattats, men den anses vara vanlig i häckningsområdena och även vanlig i Indien. Internationella naturvårdsunionen betraktar den därför, och i brist på tydliga hot, inte som hotad och placerar den i kategorin livskraftig.^[1]

Namn

Mongolpiplärkans vetenskapliga artnamn godlewskii hedrar den polske bonden och fältnaturforskaren Wiktor Godlewski (1831–1900).^[13]

Referenser

^ [a b] BirdLife International 2016 Anthus godlewskii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 338-339. ISBN 978-91-7424-039-9
^ Sundev Gombobaatar, Christopher W Leahy (2009) Birds of Mongolia’’, Helm Field Guide, ISBN 978-0-7136-8704-0
^ Tyler, S., de Juana, E. & Kirwan, G.M. (2017). Blyth's Pipit (Anthus godlewskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona.
^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 219. ISBN 978-84-941892-9-6
^ Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson och M. Irestedt (2015), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
^ Pietersen DW, AE McKechnie, R Jansen, IT Little & ADS Bastos. 2018. Multi-locus phylogeny of African pipits and longclaws (Aves: Motacillidae) highlights taxonomic inconsistencies. Ibis 161(4): 781–792. doi: 10.1111/ibi.12683
^ Mongolpiplärka, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
^ Tyler, S., de Juana, E. & Kirwan, G.M. (2019). Blyth's Pipit (Anthus godlewskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57776 on 12 February 2019).
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör mongolpiplärka.
Bilder & media
Wikispecies har information om mongolpiplärka.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] BirdLife International 2016 Anthus godlewskii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.

[CC-4] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

[Fågelguiden-5] [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 338-339. ISBN 978-91-7424-039-9

[mongolia-6] Sundev Gombobaatar, Christopher W Leahy (2009) Birds of Mongolia’’, Helm Field Guide, ISBN 978-0-7136-8704-0

[7] Tyler, S., de Juana, E. & Kirwan, G.M. (2017). Blyth's Pipit (Anthus godlewskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona.

[Mitchell-8] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 219. ISBN 978-84-941892-9-6

[9] Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson och M. Irestedt (2015), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.

[Pietersen-10] Pietersen DW, AE McKechnie, R Jansen, IT Little & ADS Bastos. 2018. Multi-locus phylogeny of African pipits and longclaws (Aves: Motacillidae) highlights taxonomic inconsistencies. Ibis 161(4): 781–792. doi: 10.1111/ibi.12683

[11] Mongolpiplärka, BirdLife Sveriges raritetskatalog.

[hbw-12] Tyler, S., de Juana, E. & Kirwan, G.M. (2019). Blyth's Pipit (Anthus godlewskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57776 on 12 February 2019).

[13] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

Navigation

Navigering

Temaportaler