Monarki i Europa

Det finns tolv monarkier i Europa. Av dessa är tio suveräna stater där statschefen (monarken) ärver sitt ämbete medan en (Vatikanstaten) kan definieras som ett valkungadöme, där påven väljs vid den så kallade konklaven. Andorra har två furstar, biskopen av La Seu d'Urgell i Spanien och Frankrikes president. Vanligen behåller monarken sitt ämbete livet ut; alternativet är abdikation. I början av 1900-talet var Frankrike den enda större republikanska staten i Europa. Bland de mindre staterna hade, och har, Schweiz och San Marino långa republikanska traditioner. Republikanismens verkliga genombrott kom kring 1918–1920 i samband med att nya stater bildades efter första världskriget, och idag är de flesta stater i världen republiker med direkt eller indirekt valda statschefer.

Europas monarkier är:

• Furstendömet Andorra
• Konungariket Belgien (artikel)
• Konungariket Danmark (artikel)
• Furstendömet Liechtenstein
• Storhertigdömet Luxemburg
• Furstendömet Monaco
• Konungariket Nederländerna
• Konungariket Norge (artikel)
• Konungariket Spanien
• Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (artikel)
• Konungariket Sverige (artikel)
• Vatikanstaten (artikel)

De flesta europeiska monarkierna är konstitutionella monarkier, vilket innebär att monarken inte påverkar politiken i staten: antingen förbjuds monarken juridiskt att göra detta, eller så utövar han/hon inte någon makt i enlighet med den konstitutionella sedvanerätten. Undantagen är Liechtenstein, vilket vanligen ses som en semi-konstitutionell monarki på grund av det stora inflytande som fursten fortfarande har på den förda politiken, och Vatikanstaten, vilket är en teokratisk absolut monarki. Det pågår för närvarande ingen större kampanj för att avskaffa monarkin i någon av de tolv staterna, även om det finns betydelsefulla republikanska minoriteter i många av dem. För närvarande är sex av de tolv monarkierna medlemmar i Europeiska unionen: Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Spanien och Sverige.

• Andorra har varit delat furstendöme sedan 1278, då greven av Foix och biskopen av La Seu d'Urgell kom överens om att dela på makten över landet. Sedan titeln "greve av Foix" hade överförts till kungen av Navarra och sedan Henri Navarre hade blivit kung Henrik IV av Frankrike utfärdades 1607 ett dekret, vilket slog fast att den franske statschefen var den lagliga tronföljaren till greven av Foix. Andorra annekterades tillsammans med Katalonien av det första franska kejsardömet 1812-1813. Efter kejsar Napoleon I:s fall blev Andorra åter självständigt. Idag har Andorra två furstar och positionerna ärvs inte längre. Furstarna är den sittande biskopen av La Seu d'Urgell i Spanien och Frankrikes president. De nuvarande (2017) furstarna är biskop Joan Enric Vives Sicília och president Emmanuel Macron.

• Belgien har utan avbrott varit kungarike sedan 21 juli 1831, då landet blev självständigt från Konungariket Nederländerna med Leopold I som förste kung.
• Danmarks monarkistiska historia sträcker sig tillbaka till förhistorien, innan 1000-talet, då de legendariska danska kungarna styrde landet. Ungefär 80% av Danmarks befolkning stödjer monarkin.^[1]
• Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland grundades 1707 genom att kungarikena England och Skottland, som redan var i personalunion, formade en realunion, Förenade konungariket Storbritannien. Det nuvarande namnet har landet sedan 1922, då den nuvarande Republiken Irland hade blivit självständig; från 1801 hade landet haft namnet Förenade konungariket Storbritannien och Irland.
• Liechtenstein började formellt existera den 23 januari 1719 då kejsar Karl VI förklarade grevskapet Schellenberg och grevskapet Vaduz vara enade och bilda ett furstendöme.
• Luxemburg har varit ett oberoende storhertigdöme sedan den 9 juni 1815. Fram till 1890 var det i personalunion med Nederländerna.
• Monaco har styrts av Grimaldi-ätten sedan 1297.
• Nederländerna blev ursprungligen självständigt som "De sju förenade nederländernas republik", som varade från den 26 juli 1581 till den 18 januari 1795, då Nederländerna blev en fransk marionettstat. Landet återupprättades 1815 efter fransk annektion och blev då kungarike.
• Norge enades på 800-talet och var sedan ett självständigt kungarike fram till 1380, då det fick gemensam kung med Danmark. 1450 gick de båda länderna i personalunion med varandra och 1536 beslutades det, att Norge inte längre skulle vara ett eget kungarike styrt av den danske kungen, utan en del av Danmark. 1814 blev Norge självständigt i några månader, innan landet hamnade i union med Sverige och fick den svenske kungen som regent. Denna ordning varade till 1905, då lande gjorde sig fritt från unionen och blev ett eget kungarike med egen kung.
• Spanien började existera som enskilt, förenat kungarike under Carlos den 23 januari 1516. Monarkin har dock varit avskaffad under perioderna 1873-1874 och 1931-1947. 1939 blev Francisco Franco regent och fascistisk diktator i landet och var det fram till sin död 1975. Kort efter detta blev Spanien en demokrati.
• Sverige och dess monarkistiska historia går lika långt tillbaka i tiden som Danmarks. Det fick sin förste historiskt säkerställde kung, Erik Segersäll, runt 970 och har varit kungadöme sedan dess.
• Vatikanstaten blev självständigt från Italien 1929. Sedan dess är påven den valda monarken över stadsstaten. Nuvarande monark är Franciskus.

Tronföljdsordningen bestäms i de flesta europeiska monarkier av förstfödslorätten. I Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sverige ärver det förstfödda barnet tronen, oavsett kön. I Monaco och Spanien ärver det förstfödda barnet av manligt kön tronen. I Spanien finns det planer på att ändra på detta.^[2][3] Detta medför emellertid stora komplikationer eftersom det innebär förändring av konstitutionen. I Spanien måste två på varandra följande parlament godkänna lagen med två-tredjedelars majoritet och därefter bekräfta den i ett referendum.^[4] Lagändringen har starkt folkligt stöd.^[5]

Liechtenstein har ett ännu äldre tronföljdssystem, vilket helt och hållet utesluter kvinnor från tronen, såvida det inte finns några manliga arvtagare överhuvudtaget.

Stat	Typ	Tronföljd	Nuvarande	Född	Ålder	Regerat sedan	Efterföljare
Andorra	Diarki	specialfall: två furstar	J. E. Vives i Sicília (Biskopen av La Seu d'Urgell)	24 juli 1949	75 år	12 maj 2003	utses av påven
			Emmanuel Macron (Frankrikes president)	21 december 1977	46 år	14 maj 2017	väljs 2027
Belgien	kungarike	förstfödde (jämställt)	Philippe	15 april 1960	64 år	21 juli 2013	Elisabeth
Danmark	kungarike	förstfödde (jämställt)	Frederik	26 maj 1968	55 år	14 januari 2024	Christian
Liechtenstein	furstendöme	närmaste manliga släkting	Hans Adam II	14 februari 1945	79 år	13 november 1989	Alois
Luxemburg	storhertigdöme	närmaste manliga släkting	Henri I	16 april 1955	69 år	7 oktober 2000	Guillaume
Monaco	furstendöme	förstfödde (manlig)	Albert II	14 mars 1958	66 år	6 april 2005	Jacques
Nederländerna	kungarike	förstfödde (jämställt)	Willem-Alexander	27 april 1967	57 år	30 april 2013	Catharina-Amalia
Norge	kungarike	förstfödde (jämställt)	Harald V	21 februari 1937	87 år	17 januari 1991	Haakon
Spanien	kungarike	förstfödde (manlig) (jämställdhet diskuteras)	Felipe VI	30 januari 1968	56 år	19 juni 2014	Leonor
Sverige	kungarike	förstfödde (jämställt)	Carl XVI Gustaf	30 april 1946	78 år	15 september 1973	Victoria
Storbritannien	kungarike	förstfödde (jämställt)	Charles III	14 november 1948	75 år	8 september 2022	William
Vatikanstaten	teokrati	valbar monarki	Franciskus	17 december 1936	87 år	13 mars 2013	väljs av konklaven

• Europas furstehus

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

• Central Intelligence Agency 2006-07-11, CIA — The World Factbook, The World Factbook. Läst 19 juli 2006.
• Central Intelligence Agency, 2006-07-18, Chiefs of State, Chiefs of State and Cabinet Members of Foreign Governments. Läst 19 juli 2006.