Mohammad Ali Foroughi
| Mohammad Ali Foroughi | |
 | |
| Född | 1 augusti 1877 Teheran, Iran |
|---|---|
| Död | 27 november 1942 (65 år) Teheran, Iran |
| Begravd | Ibn Babawayh Cemetery[1] |
| Medborgare i | Iran |
| Utbildad vid | Tehran School of Law and Political Science |
| Sysselsättning | Politiker, journalist, författare, diplomat, litteratör, universitetslärare |
| Befattning | |
| Ledamot av Irans parlament | |
| Politiskt parti | |
| Revival Party | |
| Redigera Wikidata | |
Mohammad Ali Foroughi (persiska: محمدعلی فروغی;), född i augusti 1877 i Teheran, Iran, död 27 november 1942 i Teheran, även känd som Zoka-ol-Molk (persiska: ذُکاءُالمُلک), var en iransk författare, ämbetsman, diplomat och politiker som tjänstgjorde tre gånger som Irans premiärminister. Han skrev flera verk inom västerländsk filosofi och iransk historia. Han är också känd för att ha grundat Akademien för persiskt språk och litteratur.[2]
Karriär
Mohammad Ali Foroughis far Mohammad Hosein Khan Foroughi tillhörde en köpmannasläkt från Isfahan och verkade som översättare i arabiska och i franska åt den qajariske kungen. Den yngre Foroughi studerade vid Dar ol-Fonuns polytekniska högskola i Teheran. Vid faderns död 1907 ärvde han dennes titel Zoka-ol-Molk.
Foroughi påbörjade sin politiska karriär som parlamentsledamot 1909 och blev sedan talman i parlamentet (majles) och minister i flera regeringar. Han tjänade som premiärminister tre gånger under shaherna Reza Pahlavi och Mohammad Reza Pahlavi: 1926-26, 1933-35 och 1941-42.
Foroughi var som premiärminister avgörande för att Mohammad Reza Pahlavi utropades till shah efter att hans far, Reza Shah, tvingats abdikera den 16 september 1941 i samband med de allierades invasion av Iran.[3]
Filosofins utveckling i Europa
Foroughis viktigaste bidrag till filosofin är hans triplett, Filosofins utveckling i Europa (Seyr-e hekmat dar orupā), där han redogör för europeiska filosofers verk, från försokraterna i Grekland till Henri Bergson, på 1900-talet.
Bidrag inom persisk litteratur
Foroughi skrev flera verk inom persisk litteratur och gav också ut egna kritiska editioner av klassiska persiska litterära verk, framför allt av Sadi, Hafez, Khayyam och Ferdousi. Han skrev även en egen divan.
Hans bidrag inom litteraturen omfattade också hans grundade av Akademien för persiskt språk och litteratur och verksamhet som dess förste preses.[4]
Verk
- The History of Iran
- The History of the Ancient Peoples of The East
- A Short History of Ancient Rome
- Constitutional Etiquette
- A Concise Course in Physics
- The Philosophy of Socrates
- The Evolution of Philosophy in Europe
- The Rules of Oratory or The Technique of Speech Making
- On the Shahnameh
Referenser
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Afshar, Iraj (december 1999). ”Moḥammad 'Alī Ḏokāʾ-al-Molk Forūḡī”. Encyclopaedia Iranica. Encyclopaedia Iranica Foundation. https://www.iranicaonline.org/articles/forugi-mohammad-ali.
- ^ Gholam Reza Afkhami, The Life and Times of the Shah, University of California Press, 2008, sid. 35.
- ^ Ghasem Ghani, A Man of Many Worlds: The Memoirs & Diaries of Dr. Ghasem Ghani, Costa Mesa, 2006, s. 222.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Iranian Prime Minister Mohammad Ali Foroughi (1877 – 1943)
From right: Ali Mansur, Mohammad Ali Foroughi, MustafaQoly Bayat, Ali-Akbar Davar, and Mahmoud Djam
Imperial Coat of Arms of Iran under the Pahlavi Dynasty, used from 1925 to 1979. The shield is composed of the Lion and the Sun symbol in first quarter , in the second quarter the Faravahar representing Zoroastrianism, in the third quarter the curved blade of a Imam Ali "Zulfiqar" sword representing Shia Islam, and the Simurgh in the fourth quarter. Overall in the center is a circle depicting Mount Damavand with a rising sun, the symbol of the Pahlavi dynasty. The shield is crowned by the Pahlavi crown and surrounded by the chain of the Order of Pahlavi. Two lions rampant regardant, holding scimitars supports the coat of arms on either side. Under the whole device is the motto: "Mara dad farmud va Khod Davar Ast" ("Justice He bids me do, as He will judge me" or, alternatively, "He gave me power to command, and He is the judge"). Some of the colours were changed in 1971.