Mjölon
| Mjölon | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ljungordningen Ericales |
| Familj | Ljungväxter Ericaceae |
| Släkte | Mjölonsläktet Arctostaphylos |
| Art | Mjölon A. uva-ursi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Arctostaphylos uva-ursi | |
| Auktor | L. |
Mjölon (Arctostaphylos uva-ursi) är en art i familjen ljungväxter och har cirkumpolär utbredning samt förekommer söderut till södra Europa och Kalifornien. Den förekommer i hela Norden, vilket inkluderar stora delar av Island. Arten är vanlig och påträffas på torr, öppen, mager sand- och grusjord, exempelvis hedtallskogar, grässlätter, moränkullar, hedar, klipphyllor, klapperstensfält, vägskärningar och banvallar.
Äldre svenska alternativa namnformer är mjölonris, mjölbär och linbär.[1] Bland annat i Finland användes tidigare också namnformen svinlingon.[2]
Mjölon är en städsegrön dvärgbuske som blir 5–15 centimeter och blommar från maj till juni. Blommorna är blekrosa till vita och sällan grönaktiga. Bären blir 10 mm stora och är släta, klarröda, klotrunda, mjöliga och utan smak. De förväxlas till utseendet lätt med lingon,[3] men trots att bären inte är giftiga[4] används de inte som livsmedel.[5]
Den har 0,2–1 meter långa, rotslående grenar. Bladen är 12–30 millimeter breda, hårda, blanka och bredast på mitten. De har nätlik nervatur och platta kanter, utan glandelprickar på den gröna undersidan.
Användning
Mjölon kan användas vid växtfärgning och ger i grunden gul färg. Det finns spår av mjölon i vikingatida och medeltida textilfynd.[6] Med alun som betmedel ger den grått och med järnvitriol svart.[7] Bladen används i vissa naturläkemedel.[8]
Mjölonris på berghäll
Mjölonblommor
Mogna bär
Bär av mjölon
Referenser
Tryckta referenser
- Stenberg, Lennart. Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand, 2003. ISBN 91-46-17584-9
Noter
- ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org
- ^ Johan Ernst Rietz (1962) [1862–1867]. Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket. Lund: C. W. K. Gleerups Förlag. https://runeberg.org/dialektl/0725.html. Läst 4 oktober 2021
- ^ http://linnaeus.nrm.se/flora/di/erica/arcto/arctuva.html
- ^ Mjölon på Giftinformationscentralen
- ^ ”Den virtuella floran: Arctostaphylos uva-ursi (L.) Sprengel - Mjölon”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/erica/arcto/arctuva.html. Läst 15 maj 2021.
- ^ http://linnaeus.nrm.se/flora/listor/fargvaxt.html
- ^ Lindman
- ^ Arctostaphylos uva-ursi på FASS
Externa länkar
- Den virtuella floran
- Mjölon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Mjölon.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
kinnikinnick, fruits and seeds
Bärentraube. A blühende Pflanze, nat. Grösse; B Fruchtzweig, desgl.; 1 Blüthe, vergrössert; 2 dieselbe im Längsschnitt, desgl.; 3 dieselbe ohne Krone, desgl.; 4 Staubgefässe, desgl.; 5 Pollen, desgl.; 6 Stempel, desgl.; 7 Fruchtknoten im Querschnitt, desgl.; 8 Frucht, desgl.; 9 dieselbe im Querschnitt, desgl.; 10 u. 11 Steinkern, von verschiedenen Seiten, desgl.; 12 derselbe im Längsschnitt, desgl.
Författare/Upphovsman: Jörg Hempel, Licens: CC BY-SA 2.0 de
Flowers of a Common Bearberry (Arctostaphylos uva-ursi), Bodø, Norway
Arctostaphylos uva-ursi (Ericaceae, Ericales).
- Sierra de Guadarrama, Madrid.
Författare/Upphovsman: User:Tigerente, Licens: CC BY 2.5
Arctostaphylos uva-ursi, near Gavarnie ~1700m, Pyrenees, France