Mittsverige

Mittsverige eller Mittsverigeregionen är en informell region bestående av länen kring Sveriges geografiska mittpunkt. Oftast ingår åtminstone Västernorrlands län eller Jämtlands län, som framgår av exemplen nedan.

Det relaterade begreppet Mellannorrland kan definieras, exempelvis inom arkeologi, som landskapen Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Jämtland.[1] Se Mellannorrland under järnåldern. Mittsverige innefattar vanligen det statistiska riksområdet Mellersta Norrland (dvs Västernorrlands län och Jämtlands län), och beroende på definition ibland även riksområdet Norra Mellansverige (Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län). Mittsverige är en delmängd i eller starkt överlappande med södra Norrland, vilket av SMHI[2] definieras som synonymt med nedre Norrland.

Region Mitt är ett begrepp som har förekommit i en rad organisationers regionala indelning, där "Mitt" ibland har avsett Mittsverige. Exempelvis använder Trafikverket Region Mitt som ett organisatoriskt begrepp för området som består av Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län. På senare år, främst sedan 2012, har emellertid allt fler myndigheter i sina distriktsorganisationer kommit att använda "Region Mitt" om Mellansverige, det vill säga Mälardalen och Bergslagen. Se exempel nedan.

Region MittSverige – förslag till regionbildning

Region MittSverige var ett förslag till regionbildning, som Jämtlands läns landsting samt Ånge kommun och Sundsvalls kommun år 2009 ansökte om att tillhöra, och Härnösands kommun en tid också ville tillhöra.[3] Emellertid ville övriga kommuner i Västernorrland istället tillhöra en stor Umeåcentrerad Norrlandsregion, med eller utan Jämtland.[4] Därmed drog sig 2012 flera partier även i Jämtland och Sundsvall ur förslaget, och majoritet gick inte att uppnå för förslaget i Västernorrlands läns landsting.[5][6] Bakgrunden är att den statliga ansvarskommittén år 2007 föreslog att det skulle bildas en stor Umeåcentrerad Norrlandsregion, där både Jämtlands och Västernorrlands län skulle ingå. Landstinget i Jämtlands län kallar sig Region Jämtland Härjedalen sedan 2015.

Historisk länsindelning

Hudiksvalls län (blått) och Härnösands län (gult) bildades 1644, i samband med erövringen av landskapen Jämtland, Härjedalen och norra Dalarna från Norge. De båda länen sammanslogs 1654 till Västernorrlands län (både gult och blått), som 1762 delades i Gävleborgs län (blått) och Västernorrlands län (gult). Jämtland och Härjedalen förenades i ett eget län, Jämtlands län, 1810. Dagens länsgränser kan ses i rött.

För regionens historiska länsindelning, se illustrationen.

Exempel på användning av begreppet Mitt/Mittsverige

I följande användningsexempel avser "Mitt" län vid Sveriges geografiska mittpunkt:

  • Handelskammaren Mittsverige (Jämtlands och Västernorrlands län)
  • F.d. Midlanda (Idag Sundsvall Timrå Airport)
  • Mid Sweden European Office (Västernorrlands och Jämtlands län)
  • Mitthem (Sundsvalls kommun)
  • Mittbanan (Genom Jämtland och Medelpad)
  • Mittmedia (Gästrikland, Medelpad, Ångermanland, Jämtland, Härjedalen, Hälsingland och Dalarna)
  • Mittnabotåget (Gick genom Medelpad, Jämtland och Sør-Trøndelag fylke)
  • Mittnordenleden (Genom Medelpad, från Sundsvall till Borgsjö)
  • Mittnordenregionen (Jämtlands och Västernorrlands län och delar av Norge och Finland)
  • Mittnytt (tidigare lokala TV-nyheter gemensamma för Västernorrlands och Jämtlands län)
  • Mittsverigebanan (utanför Härnösand)
  • Mittuniversitetet (med verksamhet huvudsakligen i Sundsvall och Östersund)
  • Mitt i naturen (TV-program som producerades av SVT Region Mitt i Sundsvall)
  • Trafikverkets Region Mitt (Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län).

I följande exempel avser Region Mitt istället Mellansverige:

Referenser

  1. ^ Per H. Ramqvist (2001), Utbytessystem under det första årtusendet e.Kr.: idéer utgående från tre mellannorrländska älvar
  2. ^ SMHI:s indelning av Sverige i 19 distrikt Arkiverad 26 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”Härnösand vill höra till region Mitt”. Sveriges Television Mittnytt. 30 maj 2011. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524204537/http://svt.se/2.55868/1.2441223/harnosand_vill_hora_till_region_mitt. 
  4. ^ ”Fortsatt splittring i regionfrågan”. Sveriges Television Mittnytt. 24 april 2009. Arkiverad från originalet den 17 juli 2012. https://archive.is/20120717195142/http://svt.se/2.55868/1.1532676/fortsatt_splittring_i_regionfragan. 
  5. ^ ”M hoppar av regionsamarbete”]. Sveriges Television Mittnytt. 23 januari 2012. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524204545/http://svt.se/2.55868/1.2684857/m_hoppar_av_regionsamarbete. 
  6. ^ ”Nådastöden för Mittsverige”. Sveriges Television Mittnytt. 24 januari 2012. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524204538/http://svt.se/2.55755/1.2685929/nadastoten_for_mittsverige. 
  7. ^ Arbetsmiljöverkets regionkontor, version från 2017-07-05
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180704035702/https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Om-Arbetsformedlingen/Organisation/Regioner-och-marknadsomraden.html. Läst 3 juli 2018. 
  9. ^ https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/militarregioner/
  10. ^ Polisregioner Arkiverad 7 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., sid 6.
  11. ^ Kriminalvårdens organisation 2012 Arkiverad 7 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., accessdatum 2013-10-05
  12. ^ ”Skogsskador i Region Mitt 2017” ( PDF). Skogsstyrelsen. 22 januari 2018. Arkiverad från originalet den 4 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180704035220/https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/bruka-skog/skogsskador/skogsskaderapport-2017-region-mitt.pdf. Läst 3 juli 2018. 
  13. ^ ”Kontakt Regionråd”. Rednet – Kunskapsbanken. Svenska Röda Korset. 9 november 2021. Arkiverad från originalet den 26 november 2021. https://web.archive.org/web/20211126145719/https://kunskapsbanken.rodakorset.se/hc/sv/articles/360004850117-Kontakt-regionr%C3%A5d. Läst 26 november 2021. 
  14. ^ Polisens regionbildning från 2015 Arkiverad 7 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., accessdatum 2013-10-05

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Old provinces westnorrland.png
gamla indelningen av västernorrlands län