Mira B

Mira B
VZ Ceti
Mira är den röda stjärnan till höger och följeslagaren Mira B till vänster i den övre delen av fotografiet. Fotot är taget 11 december 1995.
Mira är den röda stjärnan till höger och följeslagaren Mira B till vänster i den övre delen av fotografiet. Fotot är taget 11 december 1995.
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildValfisken
Rektascension02t 19m 20,80s
Deklination-02° 58′ 40,0″
Skenbar magnitud ()+6,8 (maximum), 12,95 (minimum)[1]
Stjärntyp
SpektraltypDA[2]
VariabeltypFlarestjärna (UV)[1]
Astrometri
Avstånd~300  (~90 pc)
Andra beteckningar
Omikron Ceti B, CCDM J02194-0258P, WDS J02193-0259Ab, WD 0216-032, JOY 1Ab, 2RXP J021921.1-025841, 2XMM J021920.8-025840[2], AAVSO 0134-18, G 272-61 B, GJ 65.0 B, X 01367-182[1]

Mira B, eller VZ Ceti, i Valfiskens stjärnbild är en vit dvärg som är följeslagare till den röda jättestjärnan Omikron Ceti, eller Mira (A). Mira A bildar prototyp-stjärna för Mira-variablerna, en typ av pulserande variabla röda jättar. Mira B är en flarestjärna (UV) som varierar i magnitud 6,8-12,95.[1] Variationerna upptäcktes 1918 och bekräftades 1923 av den amerikanske astronomen Robert Grant Aitken.

Mira B befinner sig på ett avstånd av mindre än en bågsekund från den röda jätten. Den är en subdvärg med ungefär den dubbla massan i jämförelse med Mira A. Mira A och Mira B är ett symbiotiskt system där dvärgen samlar på sig massa från den röda jätten under dess utbrott.[3][4] Mira B upptäcktes med Rymdteleskopet Hubble 1995, när den låg 70 astronomiska enheter från moderstjärnan Mira A. Omloppstiden är ungefär 400 år.[5][6]

MiraA och Mira B gestaltade av konstnären.

Referenser

  1. ^ [a b c d] ”UV Cet” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=9105. Läst 22 maj 2017. 
  2. ^ [a b] ”Basic data: omi Cet B – White Dwarf” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=V*+VZ+Cet. Läst 22 maj 2017. 
  3. ^ John Sanford (1991). Stjärnboken. Norstedts. ISBN 91-1-913362-6 
  4. ^ Joanna Mikolajewska, M. Friedjung, Scott J. Kenyon, Roberto Viotti (red.) (2012) (på engelska). The Symbiotic Phenomenon: Proceedings of the 103rd Colloquium of the International Astronomical Union 18-20 augusti 1987. Springer Science & Business Media. sid. 16-. ISBN 9789400929692. https://books.google.se/books?id=rWvyCAAAQBAJ&pg=PA156&lpg=PA156&dq=%22Mira+B%22+symbiotic&source=bl&ots=uUjK2Q5ML5&sig=xhyDHfarYh5bZywuFmPqStdYl3A&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwidzrz3l4XUAhWpDZoKHeuPCykQ6AEIRzAD#v=onepage&q=%22Mira%20B%22%20symbiotic&f=false. Läst 23 maj 2017 
  5. ^ ”Bohusläns Landskapsstjärna”. Astronomi i Fokus. http://astronomi.ifokus.se/articles/4d775e52c5c6a7504e0000c5-bohuslans-landskapsstjarna#discussions-1. Läst 9 oktober 2014. 
  6. ^ Evans, D. S. (20–24 juni 1966). ”The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities – Proceedings from IAU Symposium no.”. Determination of Radial Velocities and their Applications (International Astronomical Union, University of Toronto) 30: sid. 57. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
MiraAB.jpg
Författare/Upphovsman: Kirk39, Licens: GPL
Mira's sytem rendered by Celestia