Minna Cauer
Minna Cauer | |
Född | Theodore Wilhelmine Marie Schelle 1 november 1841[1][2][3] Freyenstein eller Wittstock[4] |
---|---|
Död | 3 augusti 1922[1][2][3] eller 3 november 1922[4] Berlin[4] |
Medborgare i | Tyskland[4] |
Sysselsättning | Pedagog, journalist, redaktör[4] |
Politiskt parti | |
Demokratische Vereinigung | |
Make | August Latzel (g. 1862–1866, makas/makes död)[5] Eduard Cauer (g. 1869–1881, makas/makes död)[6] |
Redigera Wikidata |
Minna Cauer, född 1 november 1841 i Freyenstein nära Wittstock, död 3 augusti 1922 i Berlin, var en tysk kvinnosakskämpe.
Cauer var en av pionjärerna för kvinnligt socialt arbete, och var verksam för kvinnans politiska rösträtt. Hon tog 1888 initiativ till organisationen Frauenwohl. Hon grundade 1901[källa behövs] Verband Fortschrittlicher Frauenvereine (VfFV), och utgav Die Frau im 19. Jahrhundert (1895) och Organisation und sozialpolitische Arbeit (1897).
Vid hennes död skrev Anna Kleman en dödsruna för henne i Hertha.[7]
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1930.
Noter
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w67h44bt, omnämnd som: Minna Cauer, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Merkelstiftungs familjedata, omnämnd som: Minna Schelle, Merkelstiftung person-ID: I6756, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] FemBios databas, omnämnd som: Minna Cauer, FemBio-ID: 5429, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.deutsche-biographie.de.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.digitales-deutsches-frauenarchiv.de.[källa från Wikidata]
- ^ Anna Kleman (1925). ”Minna Cauer”. Hertha : tidskrift för den svenska kvinnorörelsen / (Årg. 12, N:r 9): sid. 123–127. http://hdl.handle.net/2077/62977. Läst 3 september 2023.
|
Media som används på denna webbplats
Porträtfoto von Minna Cauer, ca. 1870, Fotograf Theodor Prümm
Five members of the "Association for Women's Suffrage". Left to right: Anita Augspurg, Marie Stritt, Lily von Gizycki, Minna Cauer und Sophia Goudstikker, in 1896