Minggravarna

Världsarv
Minggravarna
明十三陵
Vy över andetornet till Changling, Yongle-kejsarens grav.
Vy över andetornet till Changling, Yongle-kejsarens grav.
Geografiskt läge
Koordinater40°17′18″N 116°15′2″Ö / 40.28833°N 116.25056°Ö / 40.28833; 116.25056
PlatsChangping
LandKina
Region*Asien
Data
TypKulturell
Kriterieri, ii, iii, iv, vi
Referens1004
Historik
Världsarv sedan2000, 2003, 2004  (24 mötet)
Minggravarna på kartan över Kina
Red pog.svg
Minggravarna
.
* Enligt Unescos indelning.

Minggravarna (明十三陵, Míngshísānlíng) är ett kejserligt gravfält från den kinesiska Mingdynastin (1368–1644). Gravfältet ligger cirka 45 km norr om centrala Peking i Kina. Minggravarna innehåller mausoleer för tretton av Mingdynastins totalt sexton kejsare och dessutom sju satellitgravar för konkubiner och eunucker. Graven Dingling för kejsar Wanli är utgrävd och det underjordiska palatset där kejsaren låg begraven hålls öppet för turister.

Sedan år 2000 är Ming- och Qingdynastiernas kejserliga gravar, där Minggravarna ingår, listade som världsarv av Unesco. Gravfältet är en av Pekings populäraste turistattraktioner.

Historia

När Mingdynastins tredje kejsare Yongles kejsarinna Xu avled 1407, började Yongle sökandet efter en lämplig begravningsplats, och platsen för Minggravarna valdes. Uppbyggnaden av gravfältet började 1409 med graven Changling där kejsarinnan Xu begravdes 1413. Kejsare Yongle dog och begravdes i samma grav 1424. Utbyggnaden av gravfältet med ytterligare tolv kejsargravar pågick fram till 1644, då Mingdynastin föll.[1][2] I samband med dynastins fall förstörde, plundrade och brände Li Zicheng delar av Minggravarna under sin väg söderut mot Peking.[3]

Tre av Mingdynastins kejsare ligger inte begravda i Minggravarna. Dynastins grundare, kejsar Hongwu, är begravd i Xiaoling i Nanjing. Dynastins andre kejsare (Jianwen) har ingen grav eftersom han försvann i samband med att Yongle tog makten 1402. Mingdynastins sjunde kejsare Jingtai blev av politiska skäl begravd i Jingtailing, i Pekings nordvästra utkant.[4]

Minggravarna listas sedan år 2000 tillsammans med de övriga Ming- och Qingdynastiernas kejserliga gravar som världsarv.[5]

Utförande

Planvy över Changling vars layout är representativ för Minggravarna.

I dalen längs foten av Tianshouberget i Changpingdistriktet 45 km[6] norr om centrala Peking i Kina är de tretton Minggravarna uppförda. Utöver kejsargravarna finns även sju satellitgravar för konkubiner och eunucker. Gravarna och dess tillhörande byggnader är jämfört med kinas äldre kejsargravar väl bevarade.[1] Platsen för gravarna är noga utvald och är optimal ur ett feng shui-perspektiv med omslutande berg på norra sidan och vatten i söder.[4] Gravfältet upptar en yta av totalt 80 kvadratkilometer.[1]

Utförandet på varje kejsargrav varierar i storlek och komplexitetsnivå med grundlayouten är snarlik för alla gravarna. Varje grav är byggd i riktning mot en kulle och inleds med en stenbro. Därefter följer huvudporten och en stele. Graven fortsätter med Ling'enporten och därefter Ling'enpalatset (隆恩殿). Ling'enpalatset är en offersal och användes när en efterföljande kejsare visade sin vördnad för sina förfäder. Efter Ling'enpalatset kommer ytterligare en port, Lingxingporten, som följs av ett stenaltare. Efter stenaltaret står Andetornet (明楼) som omges av en kvadratisk borg. Den kvadratiska borgen ansluter till den Runda borgen eller Skattborgen (宝城) som är en cirkulär mur som omsluter gravhögen. Gravhögen är en konstgjord cirkulär kulle av packad jord. Under gravhögen finns det underjordiska palatset där de gravsatta vilar.[7]

Processionsvägen

Processionsvägen kantad av stenstatyer som leder mot gravarna.

Från södra delen av Minggravarna upp mot Changling leder en drygt 7 km lång processionsväg. Processionsvägen inleds med en stor och mycket detaljrikt utsmyckad stenport med fem ingångar som leder rakt mot Changling och den högsta toppen av Tianshouberget. En dryg kilometer efter stenporten följer Stora röda porten med tre genomgångar som är huvudentrén in till Minggravarna. Fortsätter man genom Stora röda porten kommer man till Stelepaviljongen som är en paviljongbyggnad innehållande en hög stele som bärs av en sköldpadda av sten. Efter Stelepaviljongen kommer processionsvägens mest karakteristiska del där vägen är kantad av 30 stenstatyer av drakar, lejon, kameler, elefanter, hästar, generaler och tjänstemän. Slutligen passerar processionsvägen en stenbro men sju halvcirkelformade brospann innan vägen fortsätter fram till Changling. Det leder även mindre processionsvägar till de övriga gravarna som ansluter mot huvudprocessionsvägen.[2]

Öppnandet av Dingling

Det underjordiska palatset i Dingling som öppnades 1956.

Dingling är den första kejsargrav i Kina som officiellt har öppnats och grävts ut av de kinesiska myndigheterna. Det finns andra kejsargravar som är utgrävda, men de har initialt öppnats av gravplundrare och har senare formellt grävts ut. Med start i maj 1956 och under ett år framåt grävdes Dingling ut och över 3 000 föremål hittades i det underjordiska palatset. Föremålen var huvudsakligen konstskatter av guld, silver, jade och porslin. Det påträffades även kejserliga kläder som gav värdefull information om Mingdynastins begravningsriter. År 1959 öppnades det underjordiska palatset för allmänheten.[2]

Utgrävningen av Dingling har kritiserats för att inte ha varit så planerad och strukturerad som officiellt påstås. Det råder tveksamheter om huruvida gravöppningen var formellt godkänd. Dessutom har hanteringen av de upphittade fynden kritiserats. Framför allt kritiseras det sätt på vilket de kejserliga kvarlevorna och annat organiskt material såsom träkistor och kläder omhändertogs. En stor del av det organiska materialet förstördes efter att ha utsatts för fukt. Resterna av träkistorna slängdes efter att replikor producerats och de kejserliga skeletten brändes 1966 av rödgardister under inledningen av Kulturrevolutionen. Den misslyckade utgrävningen av Dingling har använts som argument mot att öppna andra kejserliga mausoleer såsom Qianling från Tangdynastin och den första kejsaren Qin Shi Huangdis mausoleum.[8][3]

Lista över Minggravarnas mausoleer

Ling'enpalatset i Changling.
Minggravarna på kartan över Peking storstadsområde
Blue pog.svg
Minggravarna
Minggravarna på kartan över Peking storstadsområde.

Minggravarnas kejsargravar

Mausoleum1Gravsatta1Byggnadstid1Position1Not1
ChanglingKejsar Yongle
Kejsarinnan Xu
16 konkubiner
1409–142740°18′00″N 116°14′35″Ö / 40.2999°N 116.2431°Ö / 40.2999; 116.2431 (Changling)Öppen för turister
Den största av Minggravarna
XianlingKejsar Hongxi
Kejsarinnan Zhang
5 konkubiner
142540°18′18″N 116°14′14″Ö / 40.3049°N 116.2372°Ö / 40.3049; 116.2372 (Xianling)
JinglingKejsar Xuande
Kejsarinnan Sun
10 konkubiner
1435–146340°17′55″N 116°15′05″Ö / 40.2986°N 116.2514°Ö / 40.2986; 116.2514 (Jingling)Den minsta av Minggravarna
YulingKejsar Zhengtong
Kejsarinnan Qian
Kejsarinnan Zhou
146440°18′49″N 116°13′54″Ö / 40.3137°N 116.2317°Ö / 40.3137; 116.2317 (Yuling)
MaolingKejsar Chenghua
Kejsarinnan Wang
Kejsarinnan Ji
Kejsarinnan Shao
1487–148840°18′51″N 116°13′35″Ö / 40.3143°N 116.2264°Ö / 40.3143; 116.2264 (Maoling)
TailingKejsar Hongzhi
Kejsarinnan Zhang
1505–150640°19′24″N 116°13′00″Ö / 40.3232°N 116.2168°Ö / 40.3232; 116.2168 (Tailing)
KanglingKejsar Zhengde
Kejsarinnan Xia
1521–152240°19′09″N 116°12′16″Ö / 40.3191°N 116.2045°Ö / 40.3191; 116.2045 (Kangling)
YonglingKejsar Jiajing
Kejsarinnan Fang
Kejsarinnan Du
Kejsarinnan Chen
1536–154340°17′18″N 116°15′02″Ö / 40.2883°N 116.2505°Ö / 40.2883; 116.2505 (Yongling)
ZhaolingKejsar Longqing
Kejsarinnan Li(I)
Kejsarinnan Chen
Kejsarinnan Li(II)
?–157340°17′26″N 116°12′40″Ö / 40.2906°N 116.2110°Ö / 40.2906; 116.2110 (Zhaoling)Öppen för turister
Har blivit storskaligt renoverad
DinglingKejsar Wanli
Kejsarinnan Wang(I)
Kejsarinnan Wang(II)
1584–159040°17′40″N 116°13′01″Ö / 40.2945°N 116.2170°Ö / 40.2945; 116.2170 (Dingling)Öppen för turister
Underjordiska palatset är utgrävt sedan 1956
Nerbränd av Li Zicheng 1644
QinglingKejsar Taichang
Kejsarinnan Guo
Kejsarinnan Wang
Kejsarinnan Liu
1621–162640°18′30″N 116°14′00″Ö / 40.3082°N 116.2333°Ö / 40.3082; 116.2333 (Qingling)
DelingKejsar Tianqi
Kejsarinnan Zhang
1627–163240°17′18″N 116°15′33″Ö / 40.2882°N 116.2591°Ö / 40.2882; 116.2591 (Deling)
SilingKejsar Chongzhen
Kejsarinnan Zhou
1644–166040°16′08″N 116°11′31″Ö / 40.2688°N 116.1920°Ö / 40.2688; 116.1920 (Siling)Graven uppfördes av Qingdynastin
Graven var ursprungligen till Ädla konkubinen Tian
1 Där inget annat anges, Källa: Wang, Yonglin (2011) (på engelska). Thirteen Imperial Tombs of the Ming Dynasty. Peking: Foreign Languages Press. ISBN 978-7-119-06755-1 

Minggravarnas satellitgravar

Mausoleum1Gravsatta1Position1Not1Karta
Östra WellKejsar Yongles konkubiner140°17′06″N 116°15′21″Ö / 40.2851°N 116.2559°Ö / 40.2851; 116.2559 (Östra Well)Var ursprungligen placerade
öster och väster om Changling.
Västra Well240°17′40″N 116°12′42″Ö / 40.2944°N 116.2118°Ö / 40.2944; 116.2118 (Västra Well)
Ädla konkubinen Wans gravKejsar Chenghuas konkubin Wan340°16′57″N 116°11′57″Ö / 40.2824°N 116.1993°Ö / 40.2824; 116.1993 (Ädla konkubinen Wans grav)Graven är delvis täckt med bebyggelse.
DaogravenKejsar Jiajings konkubiner Shen, Wen och Lu440°16′17″N 116°11′17″Ö / 40.2715°N 116.1881°Ö / 40.2715; 116.1881 (Daograven)Graven var ursprungligen tänkt till
Jiajings kejsarinna Chen.
Kejsare Jiajings prins och konkubingravKejsare Jiajings två prinsar
Kejsare Jiajings fyra konkubiner
540°16′22″N 116°11′19″Ö / 40.2728°N 116.1885°Ö / 40.2728; 116.1885 (Kejsare Jiajings prins och konkubingrav)
Konkubinen Xians gravKejsare Jiajings konkubin Zheng640°16′29″N 116°11′24″Ö / 40.2746°N 116.1899°Ö / 40.2746; 116.1899 (Konkubinen Xians grav)
Kejsar Wanlis konkubingravKejsar Wanlis fem konkubiner740°16′33″N 116°11′34″Ö / 40.2757°N 116.1929°Ö / 40.2757; 116.1929 (Kejsar Wanlis konkubingrav)Den största konkubingraven
Wang Cheng'ens gravEunucken Wang Cheng'en840°16′02″N 116°11′31″Ö / 40.2671°N 116.1919°Ö / 40.2671; 116.1919 (Wang Cheng'ens grav)Wang Cheng'en begick självmord tillsammans
med kejsare Chongzhen 1644.
1 Där inget annat anges, Källa: Wang, Yonglin (2011) (på engelska). Thirteen Imperial Tombs of the Ming Dynasty. Peking: Foreign Languages Press. ISBN 978-7-119-06755-1 

Minggravarna idag

I dag är Minggravarna ett av Pekings populäraste turistmål och besöktes under åren 1981 till 2000 årligen av ungefär 5 000 000 turister, varav som mest 40 000 per dag.[5] Tre av kejsargravarna är öppna för turism: Changling, Zhaoling och Dingling, där man även kan gå ner i Dinglings underjordiska palats. Även processionsvägen med dess stenskulpturer är öppen för turister.[9] Minggravarna besöks ofta i kombination med besök på kinesiska muren som passerar precis norr om gravfältet.

Galleri

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] ”Survey Of Scenic Area” (på engelska) (html). The Ming Tombs Special Administration, Bejing. Arkiverad från originalet den 5 september 2013. https://web.archive.org/web/20130905135615/http://www.mingtombs.com/e_home/us/200904/t20090425_836.htm. Läst 29 april 2015. 
  2. ^ [a b c] Wang, Yonglin (2011) (på engelska). Thirteen Imperial Tombs of the Ming Dynasty. Peking: Foreign Languages Press. ISBN 978-7-119-06755-1 
  3. ^ [a b] ”Imperial Tombs of the Ming and Qing Dynasties” (på engelska) (htm). New World Encyclopedia. http://www.newworldencyclopedia.org/entry/Imperial_Tombs_of_the_Ming_and_Qing_Dynasties. Läst 30 april 2015. 
  4. ^ [a b] Wang, Yonglin (2011) (på engelska). Thirteen Imperial Tombs of the Ming Dynasty. Peking: Foreign Languages Press. sid. I-IV. ISBN 978-7-119-06755-1 
  5. ^ [a b] ”Imperial Tombs of the Ming and Qing Dynasties” (på engelska). UNESCO. http://whc.unesco.org/en/list/1004. Läst 1 mars 2015. 
  6. ^ ”Mätningar och observationer i Google Earth, Krister Blomberg (2014)” (Mjukvara). http://www.google.com/earth/. Läst 1 mars 2015. 
  7. ^ Lu, Baouchun (2006) (på engelska, kinesiska). Imperial mausoleums of China 中国皇帝陵. China national art photograpg publishing house. sid. 110-126. ISBN 7-80069-732-0 
  8. ^ ”To Dig or Not to Dig: Qianling Mausoleum in the Spotlight Again” (på engelska) (htm). China Heritage Quarterly. http://www.chinaheritagequarterly.org/articles.php?searchterm=008_qianling.inc&issue=008. Läst 30 april 2015. 
  9. ^ ”Area list” (på engelska) (html). The Ming Tombs Special Administration, Bejing. Arkiverad från originalet den 5 september 2013. https://web.archive.org/web/20130905135538/http://www.mingtombs.com/e_home/list/default.htm. Läst 29 april 2015. 

Tryckta källor

  • Wang, Yonglin (2011) (på engelska). Thirteen Imperial Tombs of the Ming Dynasty. Peking: Foreign Languages Press. ISBN 978-7-119-06755-1 
  • Lu, Baouchun (2006) (på engelska, kinesiska). Imperial mausoleums of China 中国皇帝陵. China national art photograpg publishing house. ISBN 7-80069-732-0 
  • Paludan, Ann (1991). The Ming Tombs. Hong Kong: Oxford University Press. ISBN 0195850033 

Vidare läsning

  • Brown, J. D.; Mapps John, Rydén Bo, Nowitz Richard (2005). Beijing: [med fakta om förbjudna staden, Himmelska fridens torg, Sanlitun, Sommarpalatset, kinesiska muren, Minggravarna och mycket mer!]. Berlitz reseguide, 99-0191263-6 (1. uppl.). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941851. ISBN 91-46-21358-9 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

China edcp relief location map.jpg
Författare/Upphovsman: Uwe Dedering, Licens: CC BY-SA 3.0
Location map of China.

EquiDistantConicProjection : Central parallel :

* N: 36.0° N

Central meridian :

* E: 104.0° E

Standard parallels :

* 1: 30.0° N
* 2: 42.0° N

Latitudes on the central meridian :

* top: 57.0° N
* center: 37.29° N
* bottom: 17.96° N
Made with Natural Earth. Free vector and raster map data @ naturalearthdata.com.
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Blue pog.svg
Shiny blue button/marker widget.
Dingling Andetorn.jpg
Författare/Upphovsman: Bairuilong, Licens: CC BY-SA 4.0
Andetornet till Dingling
Ling En Gate, Chang Ling.jpg
Författare/Upphovsman: Yan Li, Licens: CC BY-SA 3.0
The front view of Ling En Gate, Chang Ling, Ming Tombs
THE GREAT SACRIFICIAL HALL AT THE TOMB OF THE EMPEROR YUNG-LO.jpg
John Thomson: BEFORE the great Sacrificial Hall of Yung-lo is reached the visitor has to pass through an outer hall and a marble-paved court into the second or sacrificial quadrangle where imperial offerings are still made to the emperor of a former dynasty. The illustration here shewn (No. 50) was taken from the marble platform of the outer hall, and gives a front view of the Court and Hall of Sacrifice. This hall, in common with the majority of Chinese temples, faces the south; a rule which also obtains to a great extent among all the dwelling-houses in China, although many exceptions are to be met with in different parts of the country.

The Manchu emperors, though we thus find them sacrificing to the departed spirits of the Ming sovereigns, bestow but little attention upon the buildings at their tombs. Weeds grow in rank luxuriance over the marble pavements, on the steps, the balustrades, and the roofs. Notwithstanding all this, the substantial nature of the structure has defied the ravages of time.

The hall has a splendid interior, and the thirty-two teak pillars from Yunan, which support the lower roof, must have been kings of the forest. Each of these pillars is four feet span and thirty-two feet in height. The upper roof is again thirty-two feet above the lower one, and the hall measures seventy yards long by thirty broad. The sacrificial table, and the tablet of the Emperor Yung-lo, are similar to those of Confucius, shown in No. 34. The outer roof of this building is covered with yellow glazed tiles, and the eaves project ten feet outside the walls. Beyond the main edifice there is still another court, and to the north of that a well-built tunnel, thirty yards long, conducts through the burial mound to the doorway of the tomb; a second passage runs at right angles in the form of a T, and a flight of steps at the extremity of each arm leads to a terrace on the top of the tumulus. Arrived at the summit we find the tombstone inscribed with the posthumous title of Yung-lo — " The Tomb of Ching-tsoo-wen Whangti."

The trees in the courts and on the mound are cypress and oak.
Dingling China Dingling-Tomb-01.jpg
Photo by CEphoto, Uwe Aranas or alternatively © CEphoto, Uwe Aranas, CC BY-SA 3.0
Dingling, China: Dingling Tomb with replicas of the cuffins of Emperor Wanli and his wifes
明定陵宝城墙上.JPG
Författare/Upphovsman: Can Zhao, Licens: CC BY-SA 3.0
Stelen i Dinglings Andetorn.jpg
Författare/Upphovsman: Bairuilong, Licens: CC BY-SA 4.0
Stelen i Dinglings Andetorn
Changling planvy.jpg
Författare/Upphovsman: Bairuilong, Licens: CC BY-SA 4.0
Planvy över Changling
Chinese Xin Shape Jewelry from Ming Dynasty Tombs.jpg
Författare/Upphovsman: Mlogic, Licens: CC BY-SA 3.0
This piece of jewelry was one of the most beautiful antiques excavated from the Dingling, Welcome one of the w:Ming Dynasty Tombs. It was made during the w:Ming Dynasty (1368–1644) in China, by using gold, ruby, pearl and other gemstones, and is about the size of an adult human's palm. It is of the shape of a Chinese character '心' (read Xin), which literally means heart. This photo was taken at the Dingling Museum.
Peking14.jpg
(c) Louis le Grand, CC BY-SA 3.0
A picture inside the Dingling tomb - a part of the Ming Dynasty Tombs
CN - Peking - Ming-Gräber - 2.JPG
Författare/Upphovsman: MonsieurRoi, Licens: CC BY-SA 3.0
Ming-Gräber
Lingenmen, Changling tomb, China,.jpg
Författare/Upphovsman: Daniel Case, Licens: CC BY-SA 3.0
Lingen Gate at Changling tomb, Beijing
Beijing municapital top.jpg
Författare/Upphovsman: Bairuilong, Licens: CC BY-SA 4.0
Pekings storstadsområde topografisk
Noel 2005 Pékin tombeaux Ming voie des âmes.jpg
Författare/Upphovsman: ofol, Licens: CC BY 2.5
Pavilion with "ways of souls" a turtle-borne stele at the tombs of the Emperors of the Ming Dynasty (AD 1368 to 1644). 50km north west of Beijing, in Changping.
Flickr - archer10 (Dennis) - China-6513.jpg
Författare/Upphovsman: Dennis Jarvis from Halifax, Canada, Licens: CC BY-SA 2.0
Looking back at the Sacred Way.
Ming Tombs 1875-1908.jpg
Oriented with north toward the upper right.

Relief shown pictorially.

Pictorial map.

Brush-and-ink and watercolor.

Shows panoramic view of the 13 tombs of the Ming emperors.

Includes descriptive notes.

Hummel gift 1962, no. 2.