Mindre frostfjäril
| Mindre frostfjäril | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
| Överfamilj | Geometroidea |
| Familj | Mätare Geometridae |
| Underfamilj | Larentiinae |
| Tribus | Operophteriini |
| Släkte | Operophtera |
| Art | Mindre frostfjäril Operophtera brumata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Operophtera brumata | |
| Auktor | Linnaeus 1758 |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Mindre frostfjäril[1] (Operophtera brumata)[1][2] är en fjärilsart som först beskrevs av Carl von Linné 1758.[3] Mindre frostfjäril ingår i släktet Operophtera och familjen mätare, Geometridae.[1][2][4] Arten är reproducerande i Sverige.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]
Mindre frostfjäril förvandlas till fullbildad fjäril först på hösten.[5] Hanarna har grå och brungrå vingar. Honornas vingar är så förkrympta att de inte kan flyga. Fjärilslarverna kläcks tidigt på våren och lever på och äter bladen av lövträd och buskar. De kan orsaka stora skador på bland annat fruktträd.
Utseende
Hanens vingspann är mellan 28 och 33 millimeter. Framvingens ovansida är svagt randad med tvärgående band i olika nyanser av spräckligt grått och gråbrunt. Bakvingen är ljus. Undersidan av vingarna är enfärgat ljusa.[6] Honans vingar är förkrympta, endast 2 till 3 millimeter långa. De är grå med mörkbruna tvärband.[7] Den kan vara svår att skilja från större frostfjäril, Operophtera fagata.
Larven är grön. Ryggen är i en mörkare nyans och på sidorna finns ett par gulvita längsgående linjer. Huvudet är först svart, senare brunt eller grågrönt.[7] Larven blir upp till 20 millimeter lång.[6]
Illustration som visar hane (överst), puppa (3P), hona (höger) och larv (3R).
Parning.
En Mindre frostfjärilslarv på ett äppelträdsblad.
Levnadssätt
Mindre frostfjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt liv fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och imago. En sådan förvandling kallas för fullständig metamorfos.
Flygtiden, den period när fjärilen är imago infaller från september till december.[6] Fjärilarna är i huvudsak i rörelse under lugna kvällar efter solnedgången. Eftersom honorna inte kan flyga måste de krypa uppför de träd och buskar på vars yngre grenar de lägger sina ägg. Under vandringen uppför stammarna söks de upp av hanarna och parningen sker. Just när äggen läggs är de ljusgröna, men ändrar snart färg till ljusrött och de förblir ljusröda hela vintern. På våren strax före lövsprickningen blir de mörkgrå, vilket är ett tecken på att larven om några få dagar kommer att kläckas.[7]
Värdväxter, de växter larven lever på och äter av, är olika lövträd och buskar bland annat björkar, viden/pilar, rönnar, aplar, prunusar och ripsar.[8] De nykläckta larverna äter sig in i bladknopparna där de angriper de små bladanlagen. Om det finns många larver i en och samma knopp utvecklas oftast inga blad ur den. De blad som utvecklas spinns ihop av larverna och efter hand äter de upp bladvävnaden så att endast bladskaftet och delar av de grövre bladnerverna återstår. Någon gång i början av sommaren är larverna fullvuxna och kryper ner från träden för att förpuppas i jordytan.[7] Ur puppan kläcks den fullbildade fjärilen framåt hösten och en ny flygtid börjar.
Utbredning och habitat
Mindre frostfjärils utbredningsområde är i Europa och så långt österut som till Kaukasus.[8] Den förekommer allmänt i hela Sverige. Dess habitat, det vill säga den miljö den lever i, är lövskogar och marker där det växer buskar.[6] Larverna kan skada fruktodlingar. Visserligen kan ett träd som larverna kalätit tidigt på sommaren utveckla nya blad under sommaren, men fruktskörden blir mycket sämre eller uteblir helt, inte bara den sommaren utan även nästa.[7]
Källor
- ^ [a b c d] Dyntaxa Operophtera brumata
- ^ [a b c] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., eds. (31 augusti 2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, the Netherlands. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/Operophtera+brumata/fossil/0/match/1. Läst 2 december 2016.
- ^ Fauna Europaea Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Operophtera brumata, läst 8 oktober 2008
- ^ LepIndex: The Global Lepidoptera Names Index. Beccaloni G.W., Scoble M.J., Robinson G.S. & Pitkin B., 2005-06-15
- ^ Lilla fälthandboken - Fjärilar. Norstedts. 2011. sid. 126. ISBN 978-91-1-303684-7
- ^ [a b c d] Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 165. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
- ^ [a b c d e] Nordisk familjebok, uggleupplagan (1906) Cheimatobia, läst 6 oktober 2008
- ^ [a b] nic.funet.fi/pub/sci/bio/life Operophtera brumata, läst 6 oktober 2008
Externa länkar
- Moths and Butterflies of Europe and North Africa Bilder på ägg, larv och imago av mindre frostfjäril.
Wikimedia Commons har media som rör Mindre frostfjäril.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Lamiot antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 2.5
Operophtera brumata L. ou phalène brumeuse ou cheimatobie ou ou "Cheimatobie hiemale" ou phalène hiémale ou petite phalène hiémale ou arpenteuse tardive est un papillon de nuit de la vaste famille des Geometridae.
Cette espèce des régions tempérées vit sur les arbres forestiers, les vergers ou dans les jardins. Elle n’est active que la nuit et au crépusculaire. Elle était très abondante en Europe et Europe de l'est jusqu’au 19ème siècle, et elle reste relativement courante dans les environnement très arborés.
Comme Erannis defoliaria ("Hibernie défoliante"), autre espèce dont les chenilles défolient les arbres, c’est un des très rares lépidoptères dont les adultes se cherchent et se reproduisent en plein hiver, d'Octobre à Février, lorsque les températures sont toutefois au dessus de 5°C (et plutôt entre 10 et 15°C pour la copulation, que l’on observe souvent sur des arbres ou un mur éclairé par un lampadaire, ce papillon étant attiré par la lumière artificielle).
Författare/Upphovsman: User:MarkusHagenlocher, Licens: CC BY-SA 3.0
Raupe des Kleinen Frostspanners (Operophtera brumata) an einem Apfelbaum (Sorte Collina)
