Mindre fjärsing

Mindre fjärsing
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Överklass	Benfiskar Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar Actinopterygii
Ordning	Abborrartade fiskar Perciformes
Familj	Fjärsingfiskar Trachinidae
Släkte	Echiichthys
Art	E. vipera
Vetenskapligt namn
§ Echiichthys vipera
Auktor	Cuvier, 1829
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mindre fjärsing, lat: Echiichthys vipera, är en fisk tillhörande ordningen abborrartade fiskar. Den kallas också liten fjärsing^[1].

Utseende

Kroppen är långsmal och ihoptryckt med proportionerligt större huvud än fjärsingen. Den kan bli upp till 15 cm lång. Färgen är gröngul till brun, med färre tecken än sin större släkting. Den har två ryggfenor. Den främre är liten, med giftiga fenstrålar. Det finns även en giftig tagg på gällocken.^[2] Giftet, som är starkare än fjärsingens, är vanligtvis inte dödligt för människan, men vållar svåra smärtor^[1].

Vanor

Den mindre fjärsingen föredrar sandiga eller gyttjiga bottnar på upptill 150 meters djup, där den oftast ligger nergrävd i bottenmaterialet och lurar på byten som småfisk, och mindre kräftdjur. Under natten kan den dock simma omkring och aktivt söka efter byte.^[1]

Utbredning

Västra Kattegatt, södra Nordsjön, kring Storbritanniens och Irlands kuster samt söderut längs östra Atlantkusten ner till Medelhavet och västra Nordafrika. Finns även kring Madeira och i Svarta havet. Saknas i Sverige och Norge.^[3]

Fortplantning

Den mindre fjärsingen leker under sommaren. Äggen är pelagiska, liksom ynglen.^[2]

Ekonomiskt värde

På grund av sin storlek är den mindre fjärsingen inte en lika uppskattad matfisk som fjärsingen, men visst fiske sker^[3].

Källor