Mindre bergsnäsbjörn

Mindre bergsnäsbjörn Status i världen: Nära hotad[1]
En mindre bergsnäsbjörn målad av Ulisse Aldrovandi.
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Rovdjur Carnivora
Familj	Halvbjörnar Procyonidae
Släkte	Nasuella
Art	Mindre bergsnäsbjörn N. olivacea
Vetenskapligt namn
§ Nasuella olivacea
Auktor	Gray, 1865
Utbredning
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 Utbredningsområde, se även texten
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mindre bergsnäsbjörn (Nasuella olivacea) är ett rovdjur i familjen halvbjörnar (Procyonidae). Den är nära släkt med näsbjörnar i släktet Nasua men listas i släktet Nasuella, där den fram till 2009 var den enda arten.

Kännetecken

Mindre bergsnäsbjörn liknar arten vanlig näsbjörn men är tydlig mindre och har dessutom en kortare svans samt en smalare skalle. Den täta och grova pälsen har en gråbrun färg och svansen har gulgrå-mörkbruna ringar. Liksom andra näsbjörnar har djuret en långsträckt rörligt nos. Arten når en kroppslängd (huvud och bål) mellan 36 och 39 centimeter och en svanslängd av 20 till 24 centimeter.^[2][3]

Utbredning och habitat

Djuret lever i Colombia och i Ecuador. Mindre bergsnäsbjörn förekommer i skogar 1 300 till 4 260 meter över havet. Kanske når den i syd Peru. Populationen i Venezuela godkänns i nya taxonomiska avhandlingar som art, Nasuella meridensis.^[1]

Levnadssätt

Det är inte mycket känt om artens levnadssätt. Det antas att den, liksom andra näsbjörnar, är aktiv på dagen och vistas främst på marken. Men den klättrar ibland i träd.^[1] Hanar lever uteslutande ensam och har avgränsade territorier, honor och ungdjur bildar grupper.^[3] Födan utgörs huvudsakligen av insekter som näsbjörnen gräver fram med sin nos. Den äter även mindre ryggradsdjur och troligtvis även frukter.^[2]

Hot

Mindre bergsnäsbjörn är en sällsynt art med viss förmåga att anpassa sig till människan. Populationens minskning beror på förstöring av djurets levnadsområde och möjligtvis även på jakt. Arten dödas av hundar och tamkatter och ungdjur fångas för att hålla de som sällskapsdjur.^[1]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Litteratur

• Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899

Noter

Externa länkar

• Ytterligare informationer, bild, utbredningskarta (engelska)