Mindanaoörn

	Mindanaoörn; Status i världen: Starkt hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hökfåglar; Accipitriformes
Familj	Hökar; Accipitridae
Släkte	Nisaetus
Art	Mindanaoörn; N. pinskeri
Vetenskapligt namn
	§ Nisaetus pinskeri
Auktor	(Preleuthner & Gamauf, 1998)
Synonymer
	Spizaetus pinskeri; Pinskers hökörn; Pinskerörn;

Mindanaoörn^[2] (Nisaetus pinskeri) är en starkt utrotningshotad fågel i familjen hökar som förekommer i Filippinerna.^[3]

Utseende och läten

Mindanaoörnen är en medelstor (65–70 cm) örn med en lång svart tofs på huvudet. Den är rostbrun på hjässan och i ansiktet med breda svart streck. Ovansidan är mörkbrun, stjärten brun med fyra till fem mörkare band. På bröstet och strupen är den ockrafärgad till gulbrun inramat av mörka strupsidestreck. Buken är rent brunaktig, liksom de undre vingtäckarna, men fint bandade svartvita "byxor", I flykten syns breda rundade vingar och bandade vingpennor. Ungfågeln är vit på huvud och undersida, med ljusare kanter på ovansidans fjädrar. Lätet består av en ljudlig, tvåstavig vissling.^[1]

Den är svår att skilja från filippinbivråk och orientörn, men denna art och luzonörnen skiljer sig genom sin långa tofs och befjädrade ben. Luzonhökörnen har till skillnad från mindanaoörnen vitt på strupen och övre delen av bröstet samt svartvit bandning över nedre delen av bröstet och buken. ^[1]

Utbredning och systematik

Fågeln häckar i södra Filippinerna, på Negros, Samar, Mindanao, Bohol, Biliran, Basilan och Siquijor.^[3] Tidigare betraktatades den som en underart till luzonörnen.^[4]^[5]^[6]

Släktestillhörighet

Örnarna i Nisaetus inkluderades tidigare i Spizaetus, men studier visar att de inte är varandras närmaste släktingar.^[7]

Status och hot

Mindanaoörnen är en mycket fåtalig fågel med en uppskattad världspopulation på endast 600 till 800 vuxna individer. Den tros också minska mycket kraftigt i antal till följd av skogsavverkning, förstärkt av jakt och handel. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den österrikiske zoologen Wilhelm Pinsker (född 1945).^[8] Den har även kallats Pinskers hökörn eller pinskerörn på svenska.

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2014 Nisaetus lanceolatus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2015.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-12
^ Gamauf A, Gjershaug JO, Rov N, Kvaly K and Haring E (2005). "Species or subspecies? The dilemma of taxonomic ranking of some South-East Asian hawk-eagles (genus Spizaetus)". Bird Conservation International 15: 99–117. doi:10.1017/S0959270905000080.
^ Gamauf A, Preleuthner M & W. Pinsker (1998). "Distribution and field identification of Philippine birds of prey: 1. Philippine Hawk Eagle (Spizaetus philippensis) and Changeable Hawk Eagle (Spizaetus cirrhatus)" (PDF). Forktail 14: 1–11.
^ Preleuthner, M. and Gamauf, A. (1998). "A possible new subspecies of the Philippine Hawk-eagle (Spizaetus philippensis) and its future prospects." (PDF). J. Raptor Res. 32 (2): 126–135.
^ Helbig AJ, Kocum A, Seibold I & Braun MJ (2005) A multi-gene phylogeny of aquiline eagles (Aves: Accipitriformes) reveals extensive paraphyly at the genus level. Molecular phylogenetics and evolution 35(1):147-164 PDF
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Nisaetus pinskeri.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2014 Nisaetus lanceolatus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2015.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-12

[4] Gamauf A, Gjershaug JO, Rov N, Kvaly K and Haring E (2005). "Species or subspecies? The dilemma of taxonomic ranking of some South-East Asian hawk-eagles (genus Spizaetus)". Bird Conservation International 15: 99–117. doi:10.1017/S0959270905000080.

[5] Gamauf A, Preleuthner M & W. Pinsker (1998). "Distribution and field identification of Philippine birds of prey: 1. Philippine Hawk Eagle (Spizaetus philippensis) and Changeable Hawk Eagle (Spizaetus cirrhatus)" (PDF). Forktail 14: 1–11.

[6] Preleuthner, M. and Gamauf, A. (1998). "A possible new subspecies of the Philippine Hawk-eagle (Spizaetus philippensis) and its future prospects." (PDF). J. Raptor Res. 32 (2): 126–135.

[7] Helbig AJ, Kocum A, Seibold I & Braun MJ (2005) A multi-gene phylogeny of aquiline eagles (Aves: Accipitriformes) reveals extensive paraphyly at the genus level. Molecular phylogenetics and evolution 35(1):147-164 PDF

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler