Mille Schmidt
Mille Schmidt | |
Från vänster: Hans Alfredson, Lissi Alandh, Mille Schmidt, Tage Danielsson och Gösta Ekman med simborgarmärket 1964. | |
Född | Arne Erik Emil Åkerblom 24 december 1922[1] Mariefred, Sverige |
---|---|
Död | 2 februari 2003[1] (80 år) Hedvig Eleonora församling, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Skådespelare, filmregissör |
Maka | Britt Kvint (g. 1954–2003, personens död) |
Föräldrar | Gunborg Åkerblom[2] |
Redigera Wikidata |
Mille Schmidt var artistnamnet för Arne Erik Emil Åkerblom, född 24 december 1922 i Mariefred, död 2 februari 2003 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,[3] som var en svensk skådespelare, revyartist och regissör.
Biografi
Hur och när Mille Schmidt fått sitt artistnamn är oklart. Han började sin karriär som inspicient hos Karl Gerhard. Han scendebuterade i revyn Två stjärnor och en smäll 1945. Han var engagerad vid Casinorevyn, oftast som stand-in för Carl-Gustaf Lindstedt i crazygruppen Tre Knas. Han värvades av Felix Alvo till den allra första Knäppupp-revyn, Akta huvet, (1952–1953).[4] Filmdebuten skedde i Påhittiga Johansson (1950). Han medverkade i AB Svenska Ords första revy, Gröna Hund (1962), som följdes av Konstgjorda Pompe (1963) och Gula Hund (1964).
Han fick något av ett genombrott i radioserien Pekkas kappsäck 1957 där han framträdde som Hönebjär, en gnällig riksdagsman från Sörmland. Schmidt var även producent för den populära radioserien Räkna med bråk med Carl-Gustaf Lindstedt och Arne Källerud. Många minns Schmidt som den rolige prästen i humorprogrammet Partaj från slutet av 1960-talet. Minnesvärd är också hans roll som brevbärare i TV-serien Söderkåkar (1970). Han spelade också den sure vicevärden Gustavsson i Tage Danielssons adventskalender Herkules Jonssons storverk (1969).
Schmidt var med som regissör när Casinogänget återförenades på Intiman 1973–1979 och hann även med att regissera några av Hagge Geigerts revyer på Lisebergsteatern i Göteborg. 1989–1990 medverkade han i Povel Ramels och Hans Alfredsons revy Tingel Tangel på Tyrol.
Schmidt var bosatt på Östermalm i Stockholm och gifte sig 1954 med mannekängen Britt Kvint. Makarna fick två döttrar, Lotta (född 1956) och Anna (född 1963, bosatt i Danmark). Han är gravsatt i Engelbrektskyrkans kolumbarium i Stockholm.
Filmografi i urval
Roller
- 1950 – Påhittiga Johansson
- 1951 – Poker
- 1952 – Blondie, Biffen och Bananen
- 1953 – Dumbom
- 1953 – Vägen till Klockrike
- 1953 – Vi tre debutera
- 1953 – I dur och skur
- 1953 – Alla tiders 91 Karlsson
- 1954 – Hjälpsamma herrn
- 1954 – I rök och dans
- 1955 – Vildfåglar
- 1955 – Stampen
- 1955 – Hoppsan!
- 1955 – Sommarnattens leende
- 1956 – Skorpan
- 1956 – Ratataa
- 1957 – Far till sol och vår
- 1958 – Jazzgossen
- 1958 – Damen i svart
- 1958 – Åsa-Nisse i full fart
- 1959 – Guldgrävarna
- 1959 – Sköna Susanna och gubbarna
- 1959 – Brott i paradiset
- 1962 – En nolla för mycket
- 1964 – Drömpojken
- 1964 – Svenska bilder
- 1966 – Trettio pinnar muck
- 1967 – Drrapå - kul grej på väg till Götet
- 1967 – En sån strålande dag
- 1969 – Herkules Jonssons storverk (TV-serie)
- 1969 – Mej och dej
- 1970 – Söderkåkar (TV-serie)
- 1971 – 47:an Löken
- 1972 – 47:an Löken blåser på
- 1976 – Smurfarna och den förtrollade flöjten - röst åt Pellevin
- 1981 – Varning för Jönssonligan
- 1982 – Snövit och de sju dvärgarna - röst åt Blyger i omdubb
- 1985 – Taran och den magiska kitteln - röst åt Krälarn i originaldubb
- 1985 – Pelle Svanslös i Amerikatt - röst åt Filladelfiafille
- 1986 – Mästerdetektiven Basil Mus - röst åt Bartolomeus
Regi
- 1966 – Ärtor och bäsk (revy vid Lundakarnevalen)
- 1968 – Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin (TV-film)
- 1968 – Petters och Lottas jul (TV-film)
- 1968 – Farbror Blås nya båt
- 1968 – Tant Bruns födelsedag (TV-film)
- 1970 – Petter och Lotta på nya äventyr (TV-film)
- 1975 – Kom till Casino
Filmmusik
Teater
Roller
Regi
År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
---|---|---|---|
1961 | Klappa din hand, revy | Beppe Wolgers och Pär Rådström | Hamburger Börs[10] |
1967 | Svendska revyn, revy | Svend Asmussen och Beppe Wolgers | Idéonteatern |
1989 | Skrattverket, revy | Intiman[11] | |
1990 | Skrattverket, revy | Intiman |
Priser och utmärkelser
Källor
- ^ [a b] Discogs, Mille Schmidt, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, filer.hembygd.se .[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Åkerblom, Arne Erik Emil
- ^ "Vi minns Mille Schmidt (1922–2003)" på povelramelsallskapet.se
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 11. 21 februari 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-02-21/51/27. Läst 27 december 2019.
- ^ S B-l (13 december 1962). ”Jubelknäppen: Oskuld med stimulerande arsenikdoft”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-12-13/338/14. Läst 21 januari 2016.
- ^ Bengt Jahnsson (6 juni 1964). ”Charmörsatir med sting”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1964-06-06/151/11. Läst 22 januari 2016.
- ^ Pygmé Musikförlags faktasida om "En kul grej hände på väg till Forum" Arkiverad 6 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Bertil Mollberger (8 februari 1989). ”Välmatat, varmt och gemytligt”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1989-02-08/37/20. Läst 11 maj 2024.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 38. 3 februari 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-02-03/32/38. Läst 21 januari 2016.
- ^ Lars Linder (11 mars 1989). ”'Skratt-verket' på Intiman: Inget särskilt att skratta åt”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1989-03-11/68/28. Läst 18 februari 2018.
Externa länkar
- Mille Schmidt på Svensk Filmdatabas
- Mille Schmidt på Svensk mediedatabas
- Mille Schmidt på Internet Movie Database (engelska)
|
Media som används på denna webbplats
Från vänster: Hans Alfredson, Lissi Alandh, Mille Schmidt, Tage Danielsson och Gösta Ekman med simborgarmärket 1962