Miklós Bánffy
Miklós Nikoalus Bánffy, född 30 december 1873 i Kolozsvár, död 5 juni 1950 i Budapest, var en ungersk greve, politiker och författare.
Bánffy var ledamot av representantkammaren under ett par perioder[1], först från 1900 till 1906. Därefter verkade han som landshövding i grevskapet Kolosz (Klausenberg) och redaktör för den konservativa tidskriften Erdélyi Lapok. År 1912 blev han direktör och konstnärlig ledare för Ungerska statsoperan och Nationalteatern.[2] Han var utrikesminister 1921-22, under vilken tid han utverkade Ungerns upptagande i Nationernas förbund.[1] År 1926 återvände han till Transsylvanien och arbetade där som chefredaktör för den liberala tidsskriften Erdélyi Helikon.[2]
Han skrev flera dramatiska arbeten, men är mest känd för sin romantrilogi om aristokratin under kejsar Frans Josefs regeringstid, som publicerades 1934-1940.[2]
Källor
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok. Lund, 1929
- ^ [a b c] ”Author's page: Miklós BÁNFFY (1873 - 1950)”. Hunlit A: Publishing Hungary. Arkiverad från originalet den 1 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170101083437/http://www.hunlit.hu/banffymiklos,en. Läst 13 juni 2022.
Media som används på denna webbplats
Gróf losonci Bánffy Miklós, teljes nevén: Bánffy Miklós Pál Domokos (Kolozsvár, 1873. december 30. – Budapest, 1950. június 6.) magyar polihisztor; író, grafikus, díszlet- és kosztümtervező, színpadi rendező, politikus, külügyminiszter.