Mike Milbury

Mike Milbury
Mike Milbury, 1985.
SmeknamnMad Mike
NationalitetUSA USA
Född7 juni 1951,
USA Boston, MA, USA
Spelardata
PositionBack
SkjuterVänster
Längd185 cm
Vikt93 kg
Klubbar
Spelade förNHL
Boston Bruins
AHL
Boston Braves
Rochester Americans
NCAA
Colgate Raiders
Övrigt
NHL-draftadEj draftad
Proffsår1971–1985
Anställning/uppdragBoston Bruins
Assisterande tränare
1985–1986
Tränare 1989–1991
Maine Mariners
Tränare 1987–1989
New York Islanders
General manager 1995–2006
Tränare 1995–1997,
1998–1999
HemortUSA Lynnfield, Massachusetts, USA
MakaDebbie (skild)
Ginger
Barn6
SläktingarDave Silk (kusin)

Michael James "Mike" Milbury, född 17 juni 1952 i Boston i Massachusetts, är en amerikansk före detta ishockeytränare och professionell ishockeyspelare. Han har också haft en längre karriär som tränare och general manager inom professionell ishockey.

Han är kusin till Dave Silk.[1]

Spelare

Milbury som ishockeyspelare tillbringade tolv säsonger i den nordamerikanska ishockeyligan National Hockey League (NHL), där han spelade för Boston Bruins. Han producerade 238 poäng (49 mål och 189 assists) samt drog på sig 1 552 utvisningsminuter på 754 grundspelsmatcher.[2]

Han spelade också för Boston Braves i American Hockey League (AHL) och Colgate Raiders i National Collegiate Athletic Association (NCAA).[3]

Milbury är dock mest känd för att 1979 hoppade över plexiglaset i Madison Square Garden och började bråka med supportrar för New York Rangers efter en incident mellan en Rangers-supporter och Bruins vid deras avbytarbänk efter spelad match. I tumultet tog han upp en sko, som tillhörde en Rangers-supporter, och slog en supporter med den.[4]

Statistik

Källa: [3] Utv = UtvisningsminuterGrundserieSlutspel
SäsongLagLigaMatcherMålAssistPoängUtvMatcherMålAssistPoängUtv
1970–1971Colgate RaidersNCAAStatistik ej tillgänglig.
1971–1972Colgate RaidersNCAA250101050—————
1972–1973Colgate RaidersNCAA232192168—————
1973–1974Colgate RaidersNCAA284263085—————
Boston BravesAHL50007—————
1974–1975Rochester AmericansAHL7121517246803324
1975–1976Boston BruinsNHL300091100029
Rochester AmericansAHL7331518199301113
1976–1977Boston BruinsNHL77618241661322447
1977–1978Boston BruinsNHL8083038151155101540
1978–1979Boston BruinsNHL7413435149111787
1979–1980Boston BruinsNHL72101323591002250
1980–1981Boston BruinsNHL7701818222201110
1981–1982Boston BruinsNHL512101271110446
1982–1983Boston BruinsNHL7891524216—————
1983–1984Boston BruinsNHL7421719159300012
1984–1985Boston BruinsNHL7831316152500010
1985–1986Boston BruinsNHL22257102100017
1986–1987Boston BruinsNHL68616229640004
NHL totalt7544918923815528642428219
AHL totalt149530354521104437
NCAA totalt7665561203—————

Ledare

Han blev huvudtränare i Bruins inför säsongen 1989–90 och var genast framgångsrik. Laget vann NHL:s grundserie (Presidents Trophy) och tog sig till final i Stanley Cup-slutspelet.

Milburys smått aggressiva ledarstil, och hans ofta vassa uttalanden, gör honom till en av de mest synliga och kontroversiella ledarna i NHL på senare år.

1995 blev Milbury huvudtränare i New York Islanders. Efter att Don Maloney sparkats fick han också ta över posten som general manager samma år. 1997 avgick han från tränarposten och var då enbart general manager för Islanders. Under dessa turbulenta år kom och gick ett antal tränare i bottenlaget Islanders. Milbury var själv huvudtränare en tid under 1998. Det är dock som general manager i New York Islanders som han blivit mest omskriven. Hans benägenhet att genomföra stora bytesaffärer har inte alltid gynnat laget; Milbury har bland annat bytt bort spelare som Todd Bertuzzi, Roberto Luongo, Olli Jokinen, Wade Redden, Bryan McCabe och Zdeno Chara och därav fick han sitt smeknamn "Mad Mike". Under några år var han tvungen att driva laget med en begränsad budget, vilket föranledde högavlönade spelare som Zigmund Palffy, Bryan Berard och Trevor Linden att lämna laget.

2006 lämnade Milbury jobbet som general manager i Islanders och började jobba 2008 som expert hos Hockey Night in Canada på CBC.

Tränarstatistik

Källa: [5]

LagSäsongGrundserieSlutspel
MatcherVinsterOavgjordaFörlusterPoängPlaceringResultat
Boston Bruins1989–199080469251011:a i AdamsFörlorade i finalen.
Boston Bruins1990–1991804412241001:a i AdamsFörlorade i tredje rundan.
New York Islanders1995–199682221050547:a i AtlanticMissade slutspel.
New York Islanders1996–19978213923357:a i AtlanticFörlorade i första rundan.
New York Islanders1997–199819829184:a i AtlanticMissade slutspel.
New York Islanders1998–19994513329295:a i AtlanticFörlorade i första rundan.
Totalt35114645160337

Referenser

  1. ^ ”David Silk”. Internationella olympiska kommittén. https://olympics.com/en/athletes/david-silk. Läst 1 maj 2024. 
  2. ^ ”Mike Milbury stats and news”. National Hockey League. https://www.nhl.com/player/mike-milbury-8449617. Läst 1 maj 2024. 
  3. ^ [a b] ”Mike Milbury (player)”. Eliteprospects. https://www.eliteprospects.com/player/108088/mike-milbury. Läst 1 maj 2024. 
  4. ^ Seminara, Dave (22 december 2009). ”Over the glass and into hockey lore”. New York Times. http://www.nytimes.com/2009/12/23/sports/hockey/23brawl.html?pagewanted=all. Läst 1 maj 2024. 
  5. ^ ”Mike Milbury coaching record, awards and honors”. Hockey Reference. https://www.hockey-reference.com/coaches/milbumi01c.html. Läst 1 maj 2024. 

Media som används på denna webbplats

Mikemilburyfacingoff.jpg
(c) WeatherExperiment på engelska Wikipedia, CC BY 3.0
Mike Milbury (pictured left) awaiting a face off with Brian Sutter of the St. Louis Blues (pictured right) and Bruins teammate Charlie Simmer (pictured center) at the Boston Garden on March 21, 1985. (Final Score: Bruins 1-Blues 1/OT)