Mikaela Ramel
| Mikaela Ramel | |
| Född | Camilla Mikaela Ramel 24 oktober 1971 |
|---|---|
| Släktingar | Far: Mikael Ramel Farfar: Povel Ramel Bror: Jonatan Ramel |
| IMDb SFDb | |
Camilla Mikaela Ramel, född 24 oktober 1971, är en svensk skådespelare[1] och teaterregissör.[2] Hon är dotter till Mikael Ramel och barnbarn till Povel Ramel.[3]
Biografi
Ramel medverkade mellan 1999 och 2002 i TV-serien Rederiet, där hon först gjorde rollen som Angelique och därefter den som Eva Remmer.[4] Hon har även medverkat i långfilmerna Suxxess (2002) och Återträffen (2013).[1]
Som regissör har Ramel gjort uppsättningar som Fången vid fyren och Burkpojken (2013), den sistnämnda en dramatisering av Christine Nöstlingers roman med samma namn. Pjäsen spelades som en skolföreställning samt vid Uppsala Stadsteater.[2] Hösten 2015 regisserade hon urpremiären av Olof Willgrens äldrevårdsdrama La Paloma på Smålands Musik och Teater och turné.
Mikaela Ramel tillhör den fasta skådespelarensemblen på Uppsala Stadsteater.[5]
Filmografi
- 1999 – Mamy Blue
- 1999 – Rederiet (TV-serie) (till och med 2002)
- 2002 – Suxxess
- 2003 – Cleo (TV-serie)
- 2004 – Blinda fläckar
- 2013 – Återträffen
- 2016 – Maria Wern – Smutsiga avsikter
- 2017 – Bonusfamiljen (TV-serie)
- 2019 – Fartblinda (TV-serie)
- 2021 – Young Royals (TV-serie)
- 2021 – Den osannolika mördaren (TV-serie)
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 2013 | Olga | Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry) Anton Tjechov | Dennis Sandin | Uppsala stadsteater[6] |
| 2017 | Som i en dröm | Birgitta Egerbladh | Uppsala stadsteater | |
| 2018 | Laura LaPlante | Ett skri i natten Anders Lundin och Hans Marklund | Hans Marklund | Uppsala Stadsteater |
| 2020 | Farliga förbindelser (Les Liaisons dangereuses) Christopher Hampton | Anna Azcárate | Uppsala stadsteater | |
| Irina Nikolajevna Arkadina, gift Trepleva | Måsen (Чайка, Tjajka) Anton Tjechov | Dennis Sandin | Uppsala stadsteater[7] | |
| 2022 | 4 | Solitaire Lars Norén | Sofia Adrian Jupither | Dramaten/ Uppsala stadsteater/ Folkteatern, Göteborg/ Riksteatern/ Svenska Teatern/ Den Nationale Scene |
Regi (ej komplett)
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 2017 | Strålande, Miss Foster! Glorious! | Peter Quilter Översättning Calle Norlén | Smålands Musik och Teater |
Referenser
- ^ [a b] ”Mikaela Rame”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=275569&iv=OVERVIEW. Läst 28 augusti 2013.
- ^ [a b] Nyström, Maria (20 mars 2013). ”En Burpojke dimper ned”. Upsala Nya Tidning. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://archive.is/20130828053021/http://www.unt.se/inc/print/en-burkpojke-dimper-ner-2335551-default.aspx. Läst 28 augusti 2013.
- ^ Eijde, Malin (23 oktober 2006). ”Blackout är Mikaelas mardröm”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://archive.is/20130828053011/http://hd.se/familj/2006/10/23/blackout-aer-mikaelas-mardroem/. Läst 28 augusti 2013.
- ^ ”Mikaela Ramel”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0708164/?ref_=fn_al_nm_1. Läst 28 augusti 2013.
- ^ ”Ensemble”. Uppsala Stadsteater. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130828000243/http://www.uppsalastadsteater.se/ensemble/. Läst 28 augusti 2013.
- ^ Leif Zern (15 september 2013). ”Djärvt och vackert. Visst är Tjechovs tre systrar värda att älska”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/djarvt-och-vackert-visst-ar-tjechovs-tre-systrar-varda-att-alska/. Läst 6 mars 2022.
- ^ Johan Hilton (27 september 2020). ”En mås i bockskägg och hornbågade glasögon”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/en-mas-i-bockskagg-och-hornbagade-glasogon/. Läst 6 mars 2022.
Externa länkar
- Mikaela Ramel på Uppsala stadsteater