Mikael V

Mikael V
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 3.0
Född1015[1]
Paflagonien, Turkiet
Död24 augusti 1042
Studionklosteret, Turkiet
Medborgare iBysantinska riket
SysselsättningMonark
Befattning
Bysantinsk kejsare (1041–1042)
FöräldrarZoë Porphyrogenita ​eller ​Theodora Porphyrogenita[2]
Redigera Wikidata

Mikael V av Bysans (grekiska: Μιχαὴλ Εʹ Καλαφάτης), född 1015, död 1042, var monark i kejsardömet Bysans under fyra månader 1041-1042. Han var brorson till Mikael IV och adoptivson till den senares gemål kejsarinnan Zoë. Mikael hade tillnamnet Kalaphates (vilket betyder drevare) efter sin far Stefans tidigare yrke (han blev sedermera amiral).

Snart efter trontillträdet förvisade Mikael sin farbror Johannes Orphanotrophos, vilken hade medverkat till att göra Mikael till tronarvinge. Han återkallade även adelsmån som hade förvisats under det tidigare styret. I april 1042 förvisade han sin mor och medregent Zoë till ön Prinkipos (Πρίγκηπος), vilket ledde till en folklig resning. En hop samlades kring kejsarpalatset och krävde Zoës tillbakakallande. Zoê fördes tillbaka, men i nunneklädsel, varpå hennes syster Theodora utropades till kejsarinna. Mikael flydde till ett kloster och avlade munklöften, men greps ändå, varpå han blev kastrerad och fick ögonen utstuckna, enligt sagan av Harald Hårdråde själv.[3] Han dog som munk i augusti 1042.

Referenser

  1. ^ Find a Grave, 49141880, Michael V, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hubbard, Ben (2018). Vikingar: plundrare, upptäckare och handelsmän. Tukan förlag. sid. 197. ISBN 978-91-7783-272-0. Läst 31 augusti 2024 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Media som används på denna webbplats

Vexilloid of the Roman Empire.svg
Författare/Upphovsman: Ssolbergj, Licens: CC BY 3.0
Vexillum of the Roman Empire.
Histamenon nomisma-Micael V-sb1776.jpg
(c) Classical Numismatic Group, Inc. http://www.cngcoins.com, CC BY-SA 3.0

Michael V Calaphates (13 December AD 1041-21 April AD 1042). Gold histamenon nomisma (4.44 gm).

+IhS XIS REX REgNANTIhM, Christ enthroned facing, raising right hand in benediction & holding book of Gospels in left
+MI-XAHL DESPOT, archangel Michael, winged, on left, and Michael V, with short beard, on right, standing facing, holding between them labarum; the archangel wears tunic & mantle, while the emperor is clad in saccos & loros, & is crowned by the Hand of God.
This histamenon is one of the great rarities of the Byzantine series, but its attribution is disputed. Grierson initially gave it to Michael V Calaphates, the young nephew and designated heir of Michael IV. After the emperor's death Michael Calaphates was elevated to a coregency with the empress Zoe, his adoptive mother; but about four months later he attempted a coup by confining Zoe to a nunnery. The populace was outraged and within days Michael was deposed and blinded. An alternative attribution to Michael IV was proposed by Fagerlie and Hendy. The latter argued that this issue was minted at Thessalonica, headquarters of Michael IV during his Bulgarian campaign of AD 1040-1041, and that its reverse type, which exceptionally shows the emperor on the viewer's right instead of the left, inspired the iconography of later coins of Thessalonica under Alexius I, struck during his first Norman war. Grierson was persuaded by Hendy's argument, but others have been reluctant to declare the matter settled. It seems entirely plausible that the ambitious Michael V, in his rash grab for sole power, would have issued coins in his own name both to advertise his new status and to purchase support. The problem is the timeframe: Zoe was exiled on 18 April and Michael fell on 21 April, so that an issue of coins is possible only if it had been planned in advance. Regardless of its regnal attribution, this histamenon is of great iconographic interest, with a beautifully rendered archangel quite different from the schematic facing angels of sixth- and early seventh-century solidi.