Mikael Damberg

Mikael Damberg

Mikael Damberg, 2023.

Tid i befattningen
30 november 2021–18 oktober 2022
MonarkCarl XVI Gustaf
StatsministerMagdalena Andersson
FöreträdareMagdalena Andersson
EfterträdareElisabeth Svantesson

Tid i befattningen
21 januari 2019–30 november 2021
MonarkCarl XVI Gustaf
StatsministerStefan Löfven
FöreträdareMorgan Johansson

Tid i befattningen
3 oktober 2014–21 januari 2019
MonarkCarl XVI Gustaf
StatsministerStefan Löfven
FöreträdareAnnie Lööf
EfterträdareIbrahim Baylan

Tid i befattningen
23 februari 2012–3 oktober 2014[1]
FöreträdareCarina Moberg
EfterträdareTomas Eneroth

Mandatperiod
2002–2006
2006–2010
2010–2014
2014–2018
2018–2022
2022–2026
ValkretsStockholms län[2]
Uppdrag i riksdagen
Aktuella uppdrag[1]
ordinarie ledamot
vice ordförande i finansutskottet (2022–)
ledamot i krigsdelegationen (2010–2014, 2022–)
Tidigare uppdrag[1]
gruppledare för Socialdemokraterna (2012–2014)
ordförande i riksdagens valberedning (2014)
vice ordförande i riksdagens valberedning (2012–2014)
vice ordförande i utbildningsutskottet (2010–2012)
ledamot i finansutskottet (2022)
ledamot i riksdagens valberedning (2012)
ledamot i riksdagsstyrelsen (2012–2014)
ledamot i utbildningsutskottet (2002–2010)
ledamot i utrikesnämnden (2012–2014)
suppleant i finansutskottet
suppleant i försvarsutskottet
suppleant i Nordiska rådets svenska delegationen
Ordförande i
riksdagens valberedning (2014)[1]

Född13 oktober 1971
Solna, Stockholms län
Politiskt partiSocialdemokraterna
Yrkeförvaltningsekonom[1]
Webbplatssocialdemokraterna.se

Lars Mikael Damberg, född 13 oktober 1971 i Solna,[3] är en svensk politiker (socialdemokrat). Han var mellan 30 november 2021 och 18 oktober 2022 finansminister i regeringen Andersson. Dessförinnan var Damberg närings- och innovationsminister från oktober 2014 till januari 2019 och därefter inrikesminister åren 2019–2021.

Damberg är ordinarie riksdagsledamot sedan 2002, invald för Stockholms läns valkrets.[2][1] Han var Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen 2012–2014[4] och förbundsordförande för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) från 1999 till 2003.

Bakgrund

Uppväxt och tidig karriär

Damberg växte upp i Bergshamra i Solna kommun.[5] Hans föräldrar är Socialdemokraternas förre partikassör Nils-Gösta Damberg[6] och Riitta-Liisa Damberg, en gång i tiden distriktsordförande inom det socialdemokratiska ungdomsförbundet i Finland.

Som ung arbetade Damberg som flyttkarl.[7] År 2000 tog Damberg examen från förvaltningslinjen vid Stockholms universitet.[8]

Politisk karriär

Inom SSU

Damberg blev medlem i SSU i slutet av 1980-talet[5] och var dess förbundsordförande under åren 1999–2003.[9] Innan han blev ordförande för SSU var Damberg politiskt sakkunnig hos försvarsminister Thage G. Peterson och statsminister Göran Persson.[5]

Han valdes till ordförande för SSU vid förbundskongressen i Västerås 1999 med minsta möjliga marginal, två röster (126 mot 124),[5][9] och efterträdde därmed Niklas Nordström som ordförande. Vid detta ordförandeval ansågs Damberg vara en representant för ungdomsförbundets högerfalang,[10] medan motkandidaten, Luciano Astudillo från Skåne,[5] kom från vänsterfalangen.[6] Som nyvald förbundsordförande sade sig Damberg vilja arbeta för att ena det splittrade SSU, vilket sågs som nödvändigt efter den svåra spricka som uppstått under Nordströms tid som ordförande i SSU. "Jag ska snart besöka de distrikt som inte röstade på mig. Det får inte bli en spricka mellan oss," sa Damberg i en intervju år 1999.[5] Tron på att just Damberg som ordförande skulle kunna ena SSU var även ett återkommande tema bland de delegater som vid kongressen pläderade för Dambergs kandidatur.[11]

När Damberg skulle väljas om till ordförandeskapet vid SSU-kongressen i Umeå år 2001 reste sig delegaterna från vänsterfalangen, tågade ut i en tyst protest och vägrade att delta i valet på grund av vad de ansåg vara högerfalangens tvivelaktiga metoder för att ändra falangernas styrkeförhållande inför kongressen.[12]

Under sin tid som ordförande i SSU drev Damberg igenom en extra pappamånad vid Socialdemokraternas kongress år 2000. Vid antagandet av nytt partiprogram 2001 var Damberg och SSU drivande när Socialdemokraterna beslöt att partiet är feministiskt.

År 2003 efterträddes Damberg på ordförandeposten av Ardalan Shekarabi,[9] även han tillhörande ungdomsförbundets högerfalang.[13]

Lokalpolitik i Solna kommun

Damberg har varit aktiv i lokalpolitiken i Solna kommun som ledamot av kommunfullmäktige.[14]

Riksdagen

Damberg är sedan valet 2002 ordinarie riksdagsledamot, invald i Stockholms läns valkrets.[15] 2002-2012 var han ledamot av utbildningsutskottet, sedan 2010 som utskottets vice ordförande och Socialdemokraternas talesperson i utbildningspolitiska frågor. Han lämnade den posten när han 2012 blev gruppledare för Socialdemokraterna. Han var också ledamot av Utrikesnämnden 2012–2014 och tidigare även suppleant i försvarsutskottet och finansutskottet.[15]

Han var 2004−2013 ordförande för Socialdemokraterna i Stockholms län.[16] Han är sedan 2011 också ordinarie ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott, efter att 2009-2011 ha varit suppleant.

Statsråd

Nytillträdde finansminister Mikael Damberg på väg till skifteskonseljen med kungen på slottet med statsminister Magdalena Andersson och den nya regeringen 30 november 2021.

Damberg utsågs den 3 oktober 2014 till statsråd och chef för Näringsdepartementet med titeln närings- och innovationsminister i regeringen Löfven I. När regeringen Löfven II tillträdde 21 januari 2019 blev Damberg inrikesminister med placering på Justitiedepartementet.[17]

Damberg deltog på demokraternas nationella konvent i Philadelphia i juli 2016 inför presidentvalet i USA 2016 för att stötta presidentkandidaten Hillary Clinton.[18]

Den 30 november 2021 anmälde Magdalena Andersson för riksdagen att Damberg är nytt statsråd och chef i Finansdepartementet.

Övrigt engagemang

Sedan 2001 är Damberg ordförande för Fadimes minnesfond som startades för att stödja kampen mot hedersrelaterat förtryck.[19]

Han var deltagare vid World Economic Forums möte i Davos 2022. [20]

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] ”Mikael Damberg (S)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Mikael-Damberg_70b5dfce-7871-4e6e-b0bf-a0d482fa4c6b/. Läst 6 juni 2023. 
  2. ^ [a b] Damberg är invald som ordinarie ledamot i Sveriges riksdag för Stockholms läns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), 2006/07:1 (§ 2), 2010/11:1 (§ 2), 2014/15:1 (§ 2), 2018/19:1 (§ 2) och 2022/23:1 (§ 2).
  3. ^ Sveriges befolkning 2000: Damberg, Lars Mikael (1971-10-13) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  4. ^ Dagens Arena
  5. ^ [a b c d e f] Holmqvist, Anette: En rappare tar över SSU, Aftonbladet, 1999-08-05
  6. ^ [a b] Jonsson, Gunnar: Han har regeringens öra, DN, 2002-12-30
  7. ^ ”Damberg: ”Därför saknar jag att vara flyttgubbe””. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/damberg-darfor-saknar-jag-att-vara-flyttgubbe/om/neuraths-toppmote. Läst 9 juli 2016. 
  8. ^ ”Här är ministrarnas utbildning”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/karriar/har-ar-ministrarnas-utbildning-6396745. Läst 13 november 2016. 
  9. ^ [a b c] Dunér, Teresia: SSU inte längre regeringens plantskola, SVT.se, 2006-04-07 (uppdaterad 2006-06-19)
  10. ^ Maggie Strömberg. "MUF väljer ny ordförande – påverkas av interna strider", Studio Ett, Sveriges Radio, 28 oktober 2016. Åtkomst den 2 november 2016.
  11. ^ Mikael Damberg ny SSU-ordförande, Aftonbladet/TT, 1999-08-04
  12. ^ Nilsson, Torbjörn: Strid mellan två falanger bäddade för fusket i SSU, SvD, 2005-03-27 (senast ändrad 2007-10-12)
  13. ^ Riksdagsman i SSU-skandalen, SvD, 2005-03-07 (senast ändrad 2007-10-12)
  14. ^ Solna kommunfullmäktiges handlingar, Solna kommun, 2001-09-13
  15. ^ [a b] Mikael Damberg (s), Riksdagen
  16. ^ Julander, Oscar: Jan Emanuel i krismöte med s-topp Arkiverad 6 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine., Expressen, 2009-03-05
  17. ^ ”CV Mikael Damberg”. Regeringskansliet. 22 januari 2019. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/mikael-damberg/cv-mikael-damberg/. Läst 23 januari 2019. 
  18. ^ Frid, Simon (23 juli 2016). ”Svenska politiker vallfärdar till demokraternas konvent”. Expressen. Läst 5 augusti 2018.
  19. ^ ”Varken hora eller kuvad fick priset 2012”. fadimesminne.nu. Arkiverad från originalet den 24 september 2014. https://web.archive.org/web/20140924011259/http://www.fadimesminne.nu/. Läst 5 juli 2019. 
  20. ^ ”World Economic Forum Konfirmerad deltagarlista”. https://www3.weforum.org/docs/WEF_AM22_List_of_confirmed_PFs.pdf. Läst 4 juni 2022. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
2023 Mikael Damberg Foto Mathias Hansson.jpg
Författare/Upphovsman: Mathias Hansson/Socialdemokraterna, Licens: CC BY-SA 4.0
Mikael Damberg, Ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, fd. finansminister
Regeringen Andersson på väg till slottet 2021.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Andersson Cabinet on its way to the council with the king.