Miguel de Unamuno

Miguel de Unamuno
Miguel de Unamuno, 1925.
FöddMiguel de Unamuno y Jugo
29 september 1864[1][2][3]
Bilbao[4][5], Spanien
Död31 december 1936[4][1][2] (72 år)
Salamanca[4][5], Spanien
BegravdSan Carlos Borromeo cemetery
Andra namnExóristo[6] och Miguel de Unamuno
Medborgare iSpanien[7]
Utbildad vidUniversidad Central de Madrid
Universidad Complutense
SysselsättningPoet[8], litteraturkritiker, universitetslärare, dramatiker, författare[8], essäist, filosof[8], politiker[5]
Befattning
Universitetet i Salamancas rektor (1901–1914)
Universitetet i Salamancas rektor (1931–1936)
Ledamot av Cortes republicanas
Andra spanska republikens första mandatperiod, Salamanca (1931–1933)[5]
ArbetsgivareUniversitetet i Salamanca
Noterbara verkDimma
Politiskt parti
Republikansk–Socialistisk Forening ()[9]
Falangistpartiet ()[9]
MakaConcepción Lizárraga Ecenarro[10]
Barn9
Utmärkelser
Hijo Adoptivo de Salamanca[11]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Miguel de Unamuno, född 29 september 1864 i Bilbao, Spanien, död 31 december 1936 i Salamanca, Spanien, var en spansk författare och filosof. Han har bland annat skrivit romanen Dimma (1907, verket publicerades för första gången 1914). Förutom romaner skrev han även essäer, pjäser och poesi. Ett av hans karaktäristiska drag var hans vilja att föra Spanien närmare övriga Europa.

Unamuno blev professor i grekiska 1891 och rektor vid universitetet i Salamanca 1901. Under Miguel Primo de Riveras diktatur förvisade Unamuno till Fuerteventura 1924. Därifrån tog han sig till Frankrike och återvände till Spanien efter Primo de Riveras död 1930. Han var "iberist", det vill säga han förespråkade att de olika regionerna på den iberiska halvön skulle närma sig varandra. Han beklagade sig över de separatistiska tendenser han såg omkring sig, trots att han själv var bask.

Verk översatta till svenska

  • Moster Tula, 1927 (La tía Tula, 1920)
  • Dimma, 1928 (Niebla, 1914)
  • Abel Sánchez, 2021 (Abel Sánchez, 1917)

Litteratur

  • Enkvist, Inger, Spanska tänkare under 1900-talet (2006), Thales, Stockholm, ISBN 91-7235-063-6
  • Azurmendi, Joxe, "Unamuno" in Espainiaren arimaz, Donostia: Elkar, 2006. ISBN 84-9783-402-X
  • Azurmendi, Joxe, Bakea gudan. Unamuno, historia eta karlismoa, Tafalla: Txalaparta, 2012. ISBN 978-84-15313-19-9
  • Azurmendi, Joxe, "Unamunoren atarian" in Alaitz Aizpuru (koord.), Euskal Herriko pentsamenduaren gida, Bilbo: UEU, 2012. ISBN 978-84-8438-435-9

Källor

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Miguel-de-Unamunotopic/Britannica-Online, omnämnd som: Miguel de Unamuno, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w66973gz, omnämnd som: Miguel de Unamuno, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Унамуно Мигель де”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] läs online, www.congreso.es, läst: 20 januari 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990008689, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, datos.gob.es.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 147522, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] italienskspråkiga Wikipedia, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0, GNU Free Documentation License.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, pares.mcu.es, läst: 10 juli 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.elnortedecastilla.es, läst: 27 april 2020.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Miguel de Unamuno Meurisse 1925.jpg
Miguel de Unamuno, Spanish essayist, novelist, poet, playwright and philosopher, in 1925.(Cropped print_2.)