Microtus duodecimcostatus

Microtus duodecimcostatus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljHamsterartade gnagare
Cricetidae
UnderfamiljSorkar
Arvicolinae
SläkteÅkersorkar
Microtus
UndersläkteTerricola[2]
ArtMicrotus duodecimcostatus
Vetenskapligt namn
§ Microtus duodecimcostatus
AuktorSélys-Longchamps, 1839
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer

Microtus centralis (Miller, 1908)
Microtus flavescens (Cabrera, 1924)
Microtus fuscus (Miller, 1908)
Microtus ibericus (Gerbe, 1854)
Microtus pascuus (Miller, 1911)
Microtus provincialis (Miller, 1909)

Microtus regulus (Miller, 1908)[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Microtus duodecimcostatus är en däggdjursart som beskrevs av Edmond de Sélys Longchamps 1839.[2] Den ingår i släktet åkersorkar, och familjen hamsterartade gnagare.[3][4] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3] Det svenska trivialnamnet Provencegransork förekommer för arten.[5]

Beskrivning

Arten har tät och silkeslen päls som är gulbrun på ovansidan, gradvis övergående till ljust silvergrå på undersidan (helt vit färg förekommer). Öronen är små och delvis dolda i pälsen. Längden från nosspets till svansrot är 8 till 11 cm, medan svanslängden är 2 till 3,5 cm. Vikten varierar mellan 14 och 28 g.[6]

Utbredning

Denna sork förekommer på Iberiska halvön samt i södra Frankrike.[1]

Ekologi

Microtus duodecimcostatus vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 2 250 meter över havet. Den lever i öppen terräng med löst och relativt djupt jordtäcke. Arten har anpassat sig till olika kulturlandskap som betesmark, odlingsmark eller trädgårdar, och förekommer även i buskskog. Bona grävs ut i jorden.[1]

Arten är nattaktiv och en skicklig grävare och simmare. Den lever främst av gräs och örter, men kan även äta trädbark.[6]

Sorken är ibland föremål för utrotningskampanjer, men populationen är stabil och IUCN klassificerar den som livskraftig ("LC").[1]

Källor

  1. ^ [a b c d e] Aulagnier, S. 2016 Microtus duodecimcostatus, Mediterranean Pine Vole . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 november 2018.
  2. ^ [a b c] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Microtus duodecimcostatus
  3. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2018). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2018 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2018/search/all/key/microtus+duodecimcostatus/match/1. Läst 16 oktober 2018. 
  4. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  5. ^ Mitchell-Jones et al. (1999) The Atlas of European Mammals, T & A D Poyser, London, sid 232
  6. ^ [a b] S. Aulangnier, P. Haffner, A.J. Mitchell-Jones, F. Moutou & J. Zima (2009) [2008]. Mammals of Europe, North Africa and the Middle East. London: A&C Black Publishers. sid. 204. ISBN 978-1-4081-1399-8 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Microtus duodecimcostatus map.png
Författare/Upphovsman: Carlosblh, Licens: CC BY 3.0
Distrbution map of Microtus duodecimcostatus