Michel Barnier

Michel Barnier

Michel Barnier 2024.
Tid i befattningen
5 september 2024–13 december 2024
PresidentEmmanuel Macron
FöreträdareGabriel Attal
EfterträdareFrançois Bayrou
Tid i befattningen
19 juni 2007–22 juni 2009
PremiärministerFrançois Fillon
FöreträdareChristine Lagarde
EfterträdareBruno Le Maire
Tid i befattningen
31 mars 2004–31 maj 2005
PremiärministerJean-Pierre Raffarin
FöreträdareDominique de Villepin
EfterträdarePhilippe Douste-Blazy
Frankrikes Europaminister
Tid i befattningen
18 maj 1995–3 juni 1997
PremiärministerAlain Juppé
FöreträdareAlain Lamassoure
EfterträdarePierre Moscovici
Tid i befattningen
29 mars 1993–18 mars 1995
PremiärministerÉdouard Balladur
FöreträdareSégolène Royal
EfterträdareCorinne Lepage
FöddMichel Jean Barnier
9 januari 1951
La Tronche, Isère, Frankrike
Politiskt partiRepublikanerna
Alma materÉcole supérieure de commerce de Paris
YrkePolitiker, diplomat
NamnteckningMichel Barniers namnteckning

Michel Jean Barnier, född 9 januari 1951 i La Tronche i departementet Isère, är en fransk konservativ politiker och diplomat som mellan den 5 september till den 13 december 2024 var Frankrikes premiärminister.[1]

Biografi

Barnier var ledamot av nationalförsamlingen 1978–1993, miljöminister 1993–1995, Europaminister 1995–1997, ledamot av senaten 1997–1999, EU-kommissionär i Prodi-kommissionen med ansvar för regionalpolitik 1999–2004, utrikesminister 2004–2005 och jordbruksminister 2007–2009. Han valdes till ledamot av Europaparlamentet i samband med valet 2009 och var ledamot i Utskottet för konstitutionella frågor. Han var åter ledamot av Europeiska kommissionen 2010–2014 och ansvarade för inre marknaden och tjänster i kommissionen Barroso II. Han blev 2017 chef för förhandlingarna med Storbritannien om landets utträde ur EU.

Efter parlamentsvalet i Frankrike 2024 nominerades Barnier den 5 september till Frankrikes nya premiärminister av president Emmanuel Macron.[2] Nomineringen, som skedde nästan två månader efter valet, ledde till protester från Det okuvliga Frankrikes partiledare Jean-Luc Mélenchon, då vänsteralliansen Nya Folkfronten fått flest röster i valet.[3]

Barniers regering föll i december 2024 efter att Barnier förlorat en misstroendeomröstning i nationalförsamlingen, med anledning av en budget för socialförsäkringar som han tvingat igenom utan parlamentariskt stöd. Detta var den första gången en fransk premiärminister fälldes av en misstroendeomröstning sedan Georges Pompidou 1962. Barniers regering kommer sitta kvar som en expeditionsregering tills en ny premiärminister utsetts.[4]

Barnier ingick i ledningen för olympiska vinterspelen 1992 i Albertville, vilket ligger i hans egna hemtrakter.

Källor

  1. ^ Chrisafis, Angelique (5 september 2024). ”Michel Barnier vows to address feelings of ‘anger’ and ‘injustice’ as France’s new PM” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/article/2024/sep/05/michel-barnier-named-prime-minister-france. Läst 14 september 2024. 
  2. ^ ”Expressen”. https://www.expressen.se/nyheter/varlden/barnier-nomineras-till-ny-fransk-premiarminister/. Läst 5 september 2024. 
  3. ^ ”Michel Barnier nomineras till fransk premiärminister”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/michael-barnier-blir-fransk-premiarminister. Läst 5 september 2024. 
  4. ^ Kajsa Sjödin, Thea Mossige-Norheim (4 december 2024). ”Franska regeringen faller – för första gången på över 60 år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/franska-regeringen-riskerar-att-falla-for-forsta-gangen-pa-over-60-ar. Läst 9 december 2024. 

Externa länkar


Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Michel Barnier signature.svg
Michel Barnier signature
Barnier Portrait.jpg
Författare/Upphovsman: Florian David Pm, Licens: CC BY-SA 4.0
Official portrait of the French Prime Minister, Michel Barnier, on October 21, 2024, in the garden of the Hôtel de Matignon, in Paris.