Micheál Martin

Micheál Martin

Micheál Martin 2022.
Tid i befattningen
27 juni 2020–17 december 2022
StällföreträdareLeo Varadkar
FöreträdareLeo Varadkar
EfterträdareLeo Varadkar
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
17 december 2022
PremiärministerLeo Varadkar
FöreträdareLeo Varadkar
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
26 januari 2011
FöreträdareBrian Cowen
Född1 augusti 1960
Cork, Irland
NationalitetIrland Irländare
Politiskt partiFianna Fáil

Micheál Martin, född 1 augusti 1960 i Cork, är en irländsk politiker. Han är ledamot av Dáil Éireann sedan 1989 och partiledare för Fianna Fáil sedan 2011. Han var Irlands utrikesminister 2008–2011. Han var Irlands regeringschef mellan 2020 och 2022. Han är vice regeringschef, utrikesminister och försvarsminister sedan 2022. Han var därtill tidigare utrikesminister 2008-2011.

Uppväxt och tidig karriär

Martin föddes i Cork i en familj på sju personer (två föräldrar, två bröder och två systrar). Hans far var busschaufför och boxare under 40-, och 50-talen. Martin gick i skolorna Coláiste Chríost Rí samt Scoil Chríost Rí innan han började studera historia och iriska på University College Cork. När studierna var klara tog han under kort tid på sig jobbet som gymnasielärare, men tiden på universitetet hade också lett honom till mittenhögerpartiet Fianna Fáil där han också träffade sin framtida fru[1].

Under sena 80-talet blev han del av partiets verkställande utskott samt ordförande för dess ungdomsförbund Ógra Fianna Fáil. Hans karriär tog verklig fart när han 1989 valdes in i Dáil Éireann, parlamentets underhus.

Nationell karriär

När Fianna Fáil tog regeringsmakten från dess rivaler Fine Gael efter valet 1997 kunde Martin bli minister i Bertie Aherns regering. Från 1997 till 2000 var han utbildnings-, och forskningsminister innan han blev hälso-, och barnminister 2000 till 2004. Han blev sedan minister för näringsliv, handel och sysselsättning från 2004 till 2008. När Ahern efterträddes som taoiseach av Brian Cowen blev Martin utrikesminister fram till valförlusten 2011.

I och med finanskrisen 2008 hade Cowens tid vid regeringsmakten blivit katastrofal och denne avgick som partiledare för Fianna Fáil 2011. Martin efterträdde honom i januari men kunde inte förhindra den enorma valförlusten en månad senare där partiet tappade 24 procentenheter[2] och blev tredje största parti. Martin lyckades något att återställa partiets anseende då man i valet 2016 uppnådde 24% av rösterna[3], en förbättring på nästan 7 procentenheter jämfört med 17% 2011.

Sett till antalet mandat i underhuset blev Fianna Fáil största parti efter valet 2020, även om man sett till antalet röster tappade två procentenheter[4]. I samma val gjorde vänsternationalistiska, traditionellt sett IRA-affilierade partiet Sinn Féin enorma framgångar. Av både Fianna Fáil och Fine Gael sågs Sinn Féin som ett hot, där Martin inte ansåg partiet ett "normalt demokratiskt parti"[5]. Således, för att en regering skulle bildas behövde Fianna Fáil bilda regering med den traditionella rivalen Fine Gael.

Trots att de båda i nuläget har liknande värderingar och placerar sig strax till höger om mitten har de sedan inbördeskriget varit ärkefiender. Fine Gaels föregångare stöttade där en mer pragmatisk väg mot irländsk självständighet genom anglo-irländska avtalet medan Fianna Fáil motsatte sig avtalet och förespråkade en radikalare väg mot självständighet. Dessa bildade då krigets båda sidor, och från det låg den största splittringen i irländsk politik inte mellan högern och vänstern utan mellan olika syner på självständigheten och inbördeskriget. De båda partiernas samarbete blev således en historisk kompromiss.

Tid som taoiseach

Micheál Martin skulle då bli taoiseach i en regering bestående av Fianna Fáil, Fine Gael och det gröna partiet. Enligt överenskommelsen skulle dock Martin bara få inneha posten i två år innan han skulle behöva överlämna den till Fine Gaels partiledare Leo Varadkar.

Regeringsperioden skulle präglas av covidpandemin, där Martin ville prioritera landets återhämtning från krisen. Under hans regeringstid lättades restriktioner under våren och sommaren 2021, men återintroducerades i december samma år. I januari 2022 skulle landet till slut öppnas upp och de flesta restriktioner upphörde[6]. Ekonomin fortsatte under pandemin vara tämligen stabil, där landet till skillnad från flera europeiska motparter behöll en positiv ekonomisk utveckling. BNP-tillväxten var under 2020 6,6%, under nästkommande år 15,1% och under 2022 9,4%.

Större problem under Martins regeringsperiod var väsentligen växande hemlöshet samt vad man i landet har kallat en "cost of living crisis" (levnadskostnadskris). Priser på Irland har ökat stort sedan 2021, och enligt en undersökning från National Youth Council of Ireland var sju av tio unga beredda att emigrera på grund av höga priser i landet[7]. I september 2021 var 8 475 personer på Irland hemlösa[8], i juni 2022, nästan ett år senare hade den siffran stigit till 10 492[9] (en ökning på drygt 20%).

Enligt opinionsmätningar steg stödet för Fianna Fáil under Martins tid som taoiseach från drygt 15% till strax under 19%. Sedan hans avgång har dock stödet minskat till drygt 16%[10].

Efter regeringsperioden

Micheál Martin avgick som taoiseach 17 december 2022. Därefter har han suttit som utrikes-, och försvarsminister samt vice regeringschef (tánaiste) under regeringscheferna (taoisigh) Leo Varadkar samt Simon Harris.

Källor

  1. ^ ”Micheal Martin | Taoiseach, Previous Offices, & Family Tragedy | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/biography/Micheal-Martin. Läst 3 maj 2024. 
  2. ^ ”Election 2011 Results” (på engelska). The Irish Times. https://www.irishtimes.com/election2020/2011-results. Läst 3 maj 2024. 
  3. ^ ”Election 2020 | The Irish Times #ge2020 #ge20” (på engelska). The Irish Times. https://www.irishtimes.com/election2020/2016-results. Läst 3 maj 2024. 
  4. ^ ”Election 2020 Results” (på engelska). The Irish Times. https://www.irishtimes.com/election2020/results-hub. Läst 3 maj 2024. 
  5. ^ ”Micheál Martin will not reverse stance on ruling out Sinn Féin” (på engelska). The Irish Times. https://www.irishtimes.com/news/politics/micheal-martin-will-not-reverse-stance-on-ruling-out-sinn-fein-1.4171836. Läst 3 maj 2024. 
  6. ^ Citizensinformation.ie. ”Public health measures for COVID-19” (på engelska). www.citizensinformation.ie. https://www.citizensinformation.ie/en/health/covid19/public-health-measures-for-covid19/. Läst 3 maj 2024. 
  7. ^ ”Young people considering emigration for better quality of life than in Ireland” (på brittisk engelska). National Youth Council of Ireland. https://www.youth.ie/articles/young-people-considering-emigration-for-better-quality-of-life-than-in-ireland/. Läst 3 maj 2024. 
  8. ^ ”Monthly Homeless Report for September 2021 and Homeless Quarterly Progress Report for Quarter 3 2021” (på engelska). www.gov.ie. 29 oktober 2021. https://www.gov.ie/en/press-release/96db5-monthly-homeless-report-for-september-2021-and-homeless-quarterly-progress-report-for-quarter-3-2021/. Läst 3 maj 2024. 
  9. ^ ”June 2022 Monthly Homeless Report and Homeless Quarterly Progress Report Quarter 2 2022 published” (på engelska). www.gov.ie. 29 juli 2022. https://www.gov.ie/en/press-release/1a5f5-june-2022-monthly-homeless-report-and-homeless-quarterly-progress-report-quarter-2-2022-published/. Läst 3 maj 2024. 
  10. ^ ”Ireland” (på amerikansk engelska). Europe Elects. https://europeelects.eu/ireland/. Läst 3 maj 2024. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Micheál Martin addressing the chamber in Strasbourg (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: European Parliament, Licens: CC BY 2.0
On Wednesday, MEPs expressed their solidarity with Ireland in negotiations with the UK on a post-Brexit agreement in the latest “This is Europe” debate in Strasbourg.

Introducing Ireland’s Taoiseach Micheál Martin to the plenary session, EP President Roberta Metsola said on the question of the Northern Ireland Protocol: “Renegotiating the protocol on Northern Ireland is not an option. The EP has reiterated its unwavering support for the protocol on several occasions, and we remain fully committed to preserving peace on the island of Ireland.”

On the war in Ukraine, President Metsola commended the Irish government “on being the first country in the EU to waive visa requirements for Ukrainians, and for welcoming nearly 30 000 displaced Ukrainians who have sought shelter.”

Emphasising the importance of EU membership as a tool in promoting democracy, peace and security in Europe, Taoiseach Micheál Martin said: “I strongly support Ukraine’s application for membership and I look forward to the Commission’s opinion. I hope that, when the European Council meets in June, it will be possible to send the people of Ukraine a clear and positive message.”

Following the unveiling with President Metsola on Tuesday evening of a statue in honour of former MEP and Nobel Peace Prize winner John Hume, Mr Martin paid tribute to the “absolutely clear” support the European Parliament has shown for the Good Friday Agreement.

“Unilateral action to set aside a solemn agreement would be deeply damaging,” he said, referring to the ongoing discussions with the UK government on the Northern Ireland Protocol. “It would mark a historic low-point signalling a disregard for essential principles of laws which are the foundation of international relations. And it would, quite literally, be to the benefit of absolutely no one.”

On the debate on the future of Europe, Mr Martin said his government was ready for the debate, and “will work to constructively shape our new future and are open to treaty change if this proves necessary. We should first, however, do what we can within the existing framework.”

This photo is free to use under Creative Commons license CC-BY-4.0 and must be credited: "CC-BY-4.0: © European Union 2022– Source: EP". (creativecommons.org/licenses/by/4.0/) No model release form if applicable. For bigger HR files please contact: webcom-flickr(AT)europarl.europa.eu