Michail Lermontov

Michail Lermontov
Född3 oktober 1814 (g.s.)[1][2]
Moskva[1][3][4]
Död15 juli 1841 (g.s.)[1][5][6] (26 år)
Pjatigorsk[1][7][3]
BegravdTarkhany och Pjatigorsk
Andra namn—въ, Ламвер, Гр. Диарбекир och Lerma
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidNikolajevs kavalleriskola,
Moskva universitets kostskole
SysselsättningPoet[8], officer, författare[9], prosaist[8], dramatiker[8], målare, översättare, duellant
Noterbara verkVår tids hjälte
FöräldrarJurij Lermontov[1]
Marija Arsenjeva[1]
Namnteckning
Redigera Wikidata
Självporträtt av Michail Lermontov, akvarell på papper

Michail Jurjevitj Lermontov (ryska: Михаил Юрьевич Лермонтов), född 15 oktober 1814 i Moskva, död i duell 27 juli 1841 i Pjatigorsk, Kaukasus, var en rysk poet, prosaist, dramatiker och konstnär.

Biografi

Lermontov tillhörde en förnäm adelssläkt som invandrat från Skottland1600-talet. Fadern var en fattig officer medan mormodern hos vilken han uppfostrades var mycket förmögen och inflytelserik.

Lermontov blev kornett vid gardeshusarerna i Sankt Petersburg 1834, sedan han på grund av misskötta universitetsstudier 1832 tvingats lämna Moskva. Han började tidigt skriva dikter. 1837 förvisades han till ett linjeregemente i Kaukasus efter att ha skrivit en mot hovaristokratin misshaglig dikt efter Aleksandr Pusjkins död. Benådad året därpå återkom Lermontov till Sankt Petersburg, förvisades på nytt och omkom i en duell.

Lermontov visade en glänsande begåvning i versberättelser och dikter i en intellektuellt medveten och pessismistisk stil, influerad av Byron. Han har dock ett starkt egenartat temperament. I sin mäktigaste dikt Sången om tsar Ivan Vasiljevitj, hans unge livdrabant och den djärve köpmannen Kalasjnikov (1838) anslöt Lermontov till den ryska bylindikten form. Kaukasiens hela färgprakt framträdde i de båda episkt lyriska diktverken Klostergossen och Demonen (fullbordade strax före Lermontovs död men utifrån ett 10 år äldre utkast). I den förra ges en psykologiskt stark skildring av en tjerkessgosses trängtan ur tvång och instängdhet till barndomens fria bergstrakter, den senares heta extatiska skildring av en demon har inspirerat en opera.[10]

Lermontovs främsta prosaverk är Vår tids hjälte (1840), som även den har livet i Kaukasien som bakgrund. Dess huvudperson har lånat många drag av författaren, även om denna inte tänkt sig verket som en självbiografi. En kritisk utgåva av Lermontovs skrifter med biografi och bibliografi utgavs av Abramovitj i 5 band 1911-13.[10]

Bland andra verk märks den kanske självbiografiska elegin Óznjik (fånge).

Verk översatta till svenska

  • Vår tids hjelte, 1844, senaste utgåva 1987 "Vår tids hjälte" (Geroj nasjego vremeni, 1840)
  • Demonen, 1887 (i nyöversättning av Lasse Zilliacus, parallelltext på svenska och ryska, 2013)
  • Valda dikter, 1919
  • Dikter, i tolkning av Jakob Rodhe, 1981
  • Kosackvaggvisa, musiktryck i bearb. Hugo Alfvén; text: M. Lermontov, 1938
  • Ängeln, musiktryck av Staffan Björklund, text av Lermontov "Mot natthimlens rymd", 1992

Utmärkelser

Nedslagskratern Lermontovplaneten Merkurius och asteroiden 2222 Lermontov är uppkallade efter honom.[11][12]

Källor

  1. ^ [a b c d e f] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Dmitrij Abramovitj, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Rysk biografisk uppslagsbok volym 10, ”Осенью 1814 г. больная Марья Михайловна с мужем и матерью отправилась в Москву и поселилась в доме генерала Ф. Н. Толя на Садовой ул., против Красных ворот. Со 2 на 3 октября здесь и родился у Лермонтовых сын, названный в память деда со стороны матери — Михаилом.”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лермонтов Михаил Юрьевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ Ivan Ivanov & unknown value, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 17a.[källa från Wikidata]
  5. ^ Ivan Ivanov & unknown value, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 17a.[källa från Wikidata]
  6. ^ Dmitrij Abramovitj, Лермонтов, Михаил Юрьевич, Rysk biografisk uppslagsbok volym 10.[källa från Wikidata]
  7. ^ Литературная энциклопедия, Communist Academy, Stora ryska encyklopedin och Khudozhestvennaya Literatura, 1929, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 14-15 
  11. ^ ”Lermontov on Mercury” (på engelska). International Astronomical Union. 12 oktober 2016. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/3356. Läst 29 februari 2024. 
  12. ^ ”Minor Planet Center 2222 Lermontov” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2222. Läst 29 februari 2024. 

Se även

  • Lermontovo
  • Lermontovskij Prospekt
  • Ustup Lermontova

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Caspar David Friedrich - Wanderer above the sea of fog.jpg
The hiker stands as a back figure in the center of the composition. He looks down on an almost impenetrable sea of ​​fog in the midst of a rocky landscape - a metaphor for life as an ominous journey into the unknown.
Mikhail lermontov.jpg
Porträtt av Mikhail Yurievich Lermontov (1814—1841), rysk poet och
Lermontov-Autoportrait.jpg
Mikhail Lermontov's autoportrait