Michaela de la Cour

Michaela de la Cour
Michaela de la Cour i september 2011.
FöddMaria Susanne Mikaela Dornonville de la Cour[1][2]
16 augusti 1961
Raus församling, Helsingborg, Skåne
NationalitetSvensk
Alma materLärarhögskolan i Stockholm
Yrke/uppdragSångare, formgivare
År som aktiv1985- (lärare), 1991- (sångare)
Känd förArmy of Lovers
SläktingarBjarne de la Cour (farfar)
Henric de la Cour (syssling)
Webbplats
www.michaela.se

Michaela Maria Susanne Dornonville de la Cour,[3] ursprungligen Maria Susanne Mikaela Dornonville de la Cour,[1][2] född 16 augusti 1961[3] i Raus församling i Helsingborg, är en svensk artist och formgivare. Hon blev i början av 1990-talet känd som medlem i Army of Lovers.

Biografi

Bakgrund

Michaela de la Cour tillhör den franskbördiga danska släkten la Cours svenska gren. Fadern Pierre de la Cour är uppfinnare, medan modern Tina de la Cour har verkat som silversmed, träsnidare och konstnär.[4] Michaela de la Cour är även sondotter till industriledaren Bjarne de la Cour. Efter en uppväxt i bland annat Frankrike och Skåne började de la Cour arbeta inom turistnäringen, bland annat i Tärnaby. Hon läste på Lärarhögskolan i Stockholm och arbetade åren 1985–1988 som speciallärare i Stockholm samt 1988–1990 på Adolf Fredriks musikskola i Stockholm.[5] Totalt har hon arbetat som mellanstadielärare under nio års tid.[6]

Michaela de la Cour uppmärksammades första gången 1988 genom att i tidningen Veckorevyn vinna en look-a-like-tävling som Marilyn Monroe. I samband med detta upptäckte designern Camilla Thulin henne. En av hennes arbetsuppgifter blev att visa upp korsetter för Thulin. I början av 1990-talet studerade de la Cour drama vid Lee Strasbergs Actors Studio i USA. År 1994 poserade hon för en egen flickkalender.[7]

Army of Lovers

I Sverige hade en spricka uppstått i musikgruppen Army of Lovers, vars frontfigur Camilla Henemark ("La Camilla") sparkades från gruppen och Alexander Bard, Jean-Pierre Barda och Camilla Thulin sökte efter en ersättare. Valet föll 1991 på de la Cour, mycket tack vare hennes kontakt med Thulin som gjorde gruppens scenkläder.[8] de la Cour fick sjunga in "Ride the Bullet" samt spela in en video till sången. Året därpå, 1992, blev Army of Lovers en kvartett, när gruppen utökades med Dominika Peczynski. Trots framgångarna med gruppen valde de la Cour 1995[9] att lämna gruppen.[10] Hon ersattes då av sin företrädare Camilla Henemark.

Senare år

Michaela de la Cour har senare givit ut musik i eget namn. År 2000 spelade hon in musiksingeln S.O.S. Hon har även haft mindre roller i film, TV och på teater. Under 1995 medverkade hon i Sveriges Televisions komediserie Sjukan och året därpå i scenuppsättningen av Solskenspojkarna på Intiman i Stockholm. 2002 spelade hon gymdrottningen Jenny Kniip i Markoolios barnprogram Dr. Mugg i TV4.[6] 2011 hade hon en mindre roll i filmen Lögner att älska.[11]

År 1989 började Michaela de la Cour med smyckesdesign på eget företag, en verksamhet som hon på senare år återigen ägnat mer tid åt. Det första året gjorde hon tre smycken till Svensk Damtidnings 100-årsjubileum,[4] 2011 formgav hon Motorförarnas Helnykterhetsförbunds medalj för "Årets trafikhjälte".[12] Hon sysslar också med bildkonst.[10] 2010 korades de la Cour till Mrs Sweden[6] och fick representera Sverige vid den påföljande Mrs World-tävlingen.[5]

Diskografi

Singlar

  • Rumours And Lies (1997)
  • S.O.S (2000)
  • Back on Earth (2008)
  • HomoSapien (2011)
  • Robot Lover (2011)
  • Marilyn (2012)
  • Xmas (2013)
  • Feel 2014
  • Happy Birthday 2015

Skådespelarroller

Film

  • Lögner att älska (2011)

TV

Teater

Roller

ÅrRollProduktionRegiTeater
1996Läspande sketchsköterskaSolskenspojkarna
Neil Simon		Hans KlingaIntiman[13]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  3. ^ [a b] Folkbokföringsdata. Ratsit.se. Läst 9 december 2013.
  4. ^ [a b] "Michaela de la Cour – Från vampig popstjärna till respekterad smyckesdesigner." Frontface.se. Läst 9 december 2013.
  5. ^ [a b] "Michaela Dornonville de la Cour". Linkedin.com. Läst 9 december 2013.
  6. ^ [a b c] Lena Wreede/TT Spektra (15 augusti 2011): ”"Jag känner att jag är en inspirationskälla"”. Arkiverad 11 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Folkbladet.se. Läst 9 december 2013.
  7. ^ Michaela Dornonville de la Cour – Official 1995 Calendar, Scandecor.
  8. ^ Ekman, Klas (22 februari 2013) "Den stora dokusåpan". Svd.se. Läst 9 december 2013.
  9. ^ "Army of Lovers". Michaela.se. Läst 9 december 2013. (engelska)
  10. ^ [a b] Lundblad, Michael (26 september 2013): ”"Jag gillar att få skapa själv"”. HD.se. Läst 9 december 2013.
  11. ^ "Lögner att älska (2011)". Svensk Filmdatabas. Läst 9 december 2013.
  12. ^ Helena Gottberg (2011). ”Elisabeth – Årets trafikhjälte”. Motorföraren 84 (7): sid. 8. Arkiverad från originalet den 1 december 2016. https://web.archive.org/web/20161201080312/http://www.mhf.se/client/files/mf/2011-07/MF_2011-7.pdf. Läst 1 december 2016. 
  13. ^ ”Solskenspojkarna”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202938/http://www.chinateatern.se/show/solskenspojkarna/. Läst 3 september 2015. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Michaela de la Cour 2011-09-16 001.jpg
Författare/Upphovsman: Motormännens Helnykterhetsförbund, Licens: CC BY 3.0
Den svenska artisten och smyckesdesignern Michaela de la Cour.