Michael von Albrecht

Michael von Albrecht, född den 22 augusti 1933 i Stuttgart, är en tysk klassisk filolog[1], och son till kompositören Georg von Albrecht.[2]

Biografi

Albrecht var son till kompositören Georg Albrecht och studerade först på Musikakademin i Stuttgart, där han tog examen 1955. Efter studier i Tübingen och Paris i ämnena klassisk filologi och indologi blev von Albrecht 1959 Dr. phil. vid Tübingens universitet, där han habiliterade sig 1964. Redan samma år blev han ordinarie professor i klassisk filologi vid Heidelbergs universitet, där han stannade till 1998. Han var också gästprofessor vid universitetet i Amstemdam och gästmedlem vid Institute for Advanced Study Princeton 1981.[2]

Michael von Albrechts forskning fokuserar på antik musik, romersk litteratur och dess receptionshistoria samt jämförande litteraturvetenskap. Hans Geschichte der römischen Literatur i två band betraktas som ett standardverk och har översatts till åtta språk. Han gick också igenom översättningar från latin, särskilt från Vergilius och Ovidius.[2]

Utmärkelser

Sedan 1996 har han varit medlem i Academia Europaea.[3] 1998 blev han hedersdoktor vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki.[2] För sina översättningar från latin tilldelades han 2004 Johann Heinrich Voß pris för översättning. År 2014 fick han Dragomanov-medaljen från Nationella pedagogiska universitetet i Kiev, i november 2015 fick han ett hedersdoktorat från den ryska vetenskapsakademin i Moskva. År 2018 fick han Pegasus-nålen för sitt arbete med att undervisa och bevara det latinska språket och litteraturen.[4]

Bibliografi (i urval)

  • Silius Italicus: Freiheit und Gebundenheit römischer Epik (1964)
  • Ovid (1968, utgivare tillsammans med Ernst Zinn)
  • Meister römischer Prosa von Cato bis Apuleius, 1971
  • Goethe und das Volkslied (1972)
  • Der Teppich als literarisches Motiv (1972)
  • Marcus Tullius Cicero, Sprache und Stil (1973)
  • Römische Poesie (1977)
  • Die römische Literatur in Text und Darstellung (1987, utgivare av band 3)
  • Rom: Spiegel Europas. Texte und Themen (1988, 2:a upplagan 1998)
  • Scripta Latina (1989)
  • Geschichte der römischen Literatur (1992, 2:a upplagan 1994)
  • Roman Epic. An Interpretative Introduction (1999)
  • Das Buch der Verwandlungen (2000)
  • Vergil, Eklogen (2000)
  • Literatur als Brücke: Studien zur Rezeptionsgeschichte und Komparatistik (2003)
  • Wort und Wandlung. Senecas Lebenskunst (2004)
  • Lukrez in der europäischen Kultur (2005)
  • Bibliographie zum Fortwirken der Antike in den deutschsprachigen Literaturen des 19. und 20. Jahrhunderts (2005, tillsammans med Walther Kißel och Werner Schubert)
  • Vergil. Bucolica, Georgica, Aeneis. Eine Einführung (2006)

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter