Michael Segerström

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-09)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Michael Segerström
Mikael Segerström sminkas inför en tagning i "Allt ljus på mig!" en dramadokumentär från 1987 om Edvard Perssons liv.
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Mikael Segerström sminkas inför en tagning i "Allt ljus på mig!" en dramadokumentär från 1987 om Edvard Perssons liv.
FöddKarl Kristian Michael Segerström
20 maj 1944
Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, Sverige
MakaSusanne Hallvares
(g. 1994–?)
BarnArtjom Segerström
SläktingarThomas Segerström (bror)
Betydande roller
Bernard i Darling
Bästa manliga huvudroll
2008 Darling
IMDb SFDb

Karl Kristian Michael Segerström, född 20 maj 1944 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län,[1] är en svensk skådespelare, teaterregissör och författare. 2008 belönades han med en Guldbagge för sin roll som Bernard i filmen Darling.

Biografi

Segerström föddes i Lund men växte upp i Skurup. Sin skådespelar- och dramatikerkarriär började han på Teater 23 och Koko-teatern med pjäserna Undersökning av ett samhälle höjt över alla misstankar och Vännerna: Hur bönderna och jägarna drev ut köpmannen Undergång ur skogen båda i regi av Vladimir Oravsky.

Med sin bror Thomas Segerström drev han i Malmö på 1970-talet Tidningsteatern, en tvåmannagrupp med samhällsradikal och burlesk satir på repertoaren. Bland annat uppförde de The Sture Starring Story (1974) och Kaninerna på Navarone (1976) tillsammans med Hoola Bandoola Band. Bröderna Segerström ingick också i det progressiva Tältprojektet "Vi äro tusenden", som turnerade i Sverige sommaren 1977. Tidningsteatern gjorde även radio och tv. Åren 1980–1983 skrev han och spelade tillsammans med Björn Granath Under tre kungar i regi av Judith Hollander, en föreställning på Teater Fågel Blå, som under dessa år var hans arbetsbas.

I början av 1980-talet skrev han och spelade huvudrollen i Sveriges Televisions barnprogram På kurs med Kurt, som sänts i repris flera gånger.

Segerström har varit engagerad vid Boulevardteatern som han var med att starta och driva (1984–2006), Stockholms stadsteater, Göteborgs stadsteater och Helsingborgs Stadsteater. För Boulevardteaterns premiärföreställning skrev han pjäsen Teaterterroristerna, som också blev långfilm 1986.

Den 21 januari 2008 mottog han en Guldbagge för årets "Bästa manliga huvudroll" för sin roll som den hunsade, arbetssökande Bernhard i filmen Darling.[2] Sommaren 2008 medverkade Segerström i Strindbergs Dödsdansen och Snart halvtid på Skillinge Teater. Hösten 2008 sågs han i musikalen My Fair Lady på Oscarsteatern i Stockholm.

Segerström spelade rollen som Klabbarparn i Åsa-Nisse – wälkom to Knohult (2011). Han medverkade i ett avsnitt av Kanal 5:s komediprogram Roast på Berns (2010).

Författarskap

År 2013 debuterade Segerström som skönlitterär författare med novellsamlingen Berättelser från köpingen, en samling delvis självupplevda, delvis hörda eller påhittade berättelser i Fritiof Nilsson Piratens anda från Segerströms uppväxtort, Skurup. Denna följdes 2015 av Trelleholla – ondare än ont, en blandning av spänningsroman från Trelleborg och en satir över "det svenska deckarundret", inklusive Wallander i grannstaden Ystad.

Inspirationen från "Piraten" återkom också i monologpjäsen Mannen som blev ensam efter dennes novell med samma titel, om utfrysningen och förföljelsen av en invandrad trädgårdsodlare i det tidiga 1900-talets Österlen. I regi av Staffan Olzon har han turnerat runt i Sverige med den föreställningen sedan hösten 2014.[3]

Familj

Segerström var under många år sambo med skådespelaren Susanne Hallvares. De gifte sig på hans femtioårsdag 1994. Paret har senare skilt sig.[4] Tillsammans adopterade de 1996 en son.

2019 kom han ut som bisexuell, vilket han talar om i sin monolog Arg gubbe.[5]

Priser och utmärkelser

Filmografi i urval[7]

Filmmanus

Filmmusik

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1991HarveyStilla natt (Season's Greetings)
Alan Ayckbourn		Jacob NordensonBoulevardteatern[8]
1992Verkligheten
Michael Segerström		Annika SilkebergBoulevardteatern[9]
1993Onkel VanjaOnkel Vanja (Дядя Ваня, Djadja Vanja)
Anton Tjechov		Joachim SiegårdBoulevardteatern[10]
1994StanleyElakt spel (Wildest Dreams)
Alan Ayckbourn		Alexander NordströmBoulevardteatern[11]
1995HarpagonDen girige (L'Avare ou l'École du mensonge)
Molière		Susanne Hallvares
Dag Malmberg		Boulevardteatern[12]
Elvis lever
Michael Segerström		Mosebacke Etablissement[13]
1996BartTrio till tidens ände
Lars Norén		Benny FredrikssonBoulevardteatern[14]
1997MedverkandeVelodromvurpan, revy
Michael Segerström, Mats Berglund och Mattias Andersson		Mats BerglundBoulevardteatern[15]
PuckEn midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)
William Shakespeare		Ronny DanielssonGöteborgs stadsteater[16]
1998Läkarsekreteraren GunnelSöderakuten 98
Michael Segerström och Bengt Ohlsson		Bengt OhlssonBoulevardteatern[17]
Pengarna eller livet (Funny Money)
Ray Cooney		Lars AmbleMaximteatern[18]
1999Lawrence GarfinkleAndras pengar (Other People's Money)
Jerry Sterner		Lena SöderblomStockholms stadsteater
2000Han var en mus
Sisela Lindblom		Sisela LindblomBoulevardteatern[19]
2001FadernEldansikte (Feuergesicht)
Marius von Mayenburg		Jenny AndreassonHelsingborgs stadsteater[20]
2002ErikTiden är vårt hem
Lars Norén		Henric HolmbergSkillinge Teater[21]
Lång tystnad, plötsligt mörker
Niklas Rådström		Olof LindqvistGöteborgs stadsteater[22]
2003Besök (Besøk)
Jon Fosse		Ragnar LythGöteborgs stadsteater[23]
2004HermanKarl XII:s hemlighet
Michael Segerström		Thomas SegerströmBoulevardteatern[24]
Vaktkonstapel GrötMycket väsen för ingenting! (Much Ado About Nothing)
William Shakespeare		Thomas SegerströmRomateatern[25]
2006JerrySvek (Betrayal)
Harold Pinter		Staffan OlzonSkillinge Teater[26]
2008EdgarDödsdansen
August Strindberg		Staffan OlzonSkillinge Teater[27]
Överste PickeringMy Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner		Tomas AlfredsonOscarsteatern[28]
2011MalvolioTrettondagsafton (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare		Thomas SegerströmRomateatern[29]
2012Fabrikör John HöglundDen enfaldige mördaren
Dennis Magnusson		Dennis SandinHelsingborgs stadsteater[30]
GåskarlenNils Holgerssons underbara resa
Selma Lagerlöf		Annika KofoedHelsingborgs stadsteater[31]
2014Överste HorridgeRebecca
Sylvester Levay och Michael Kunze		Åsa MelldahlMalmö Opera
VanteckMannen som blev ensam
Fritiof Nilsson Piraten		Staffan OlzonHelsingborgs stadsteater
Turné
2015ArganDen inbillade sjuke (Le Malade imaginaire)
Molière		Ulla Gottlieb(da)
Anna Novovic		Helsingborgs stadsteater[32]
2019Arg gubbe
Michael Segerström		Ejvind AndersenTeater Giljotin[5]
2023Robert MagermanEn midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)

William Shakespeare

Sara CronbergMalmö Stadsteater[33]

Bibliografi

  • Teaterterroristerna. Stockholm: Boulevardteatern. 1985. Libris 21179764 
  • Gubbsjuka och kärringkval: ett folklustspel. Stockholm: Boulevardteatern. 1986. Libris 17756777 
  • Berättelser från köpingen. Malmö: Kira förlag. 2013. Libris 14638392. ISBN 9789198092141 
  • Trelleholla, ondare än ont. Malmö: Kira förlag. 2015. Libris 18081617. ISBN 9789187875069 
  • Till Arre från pappa: vårt gemensamma liv som jag minns det. Malmö: Kira förlag. 2017. Libris 20898744. ISBN 9789187875175 

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 2000: Segerström, Karl Kristian Mikael (1944-05-20) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  2. ^ Ekström, Andreas (21 januari 2008). ”Äntligen fick Segerström första guldbaggen”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/2008-01-21/antligen-fick-segerstrom-forsta-guldbaggen. Läst 6 januari 2010. 
  3. ^ Ystads Allehanda 30 augusti 2014, "Ensam tid för Segerström"
  4. ^ ”Givmild sambo gav sig själv i 50-årspresent”. Dagens Nyheter. 22 maj 1994. https://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/givmild-sambo-gav-sig-sjalv-i-50-arspresent/. Läst 28 april 2019. 
  5. ^ [a b] ”Arg gubbe”. Teater Giljotin. http://www.teatergiljotin.se/arg-gubbe. Läst 25 maj 2019. 
  6. ^ ”Guldbagge till Michael Segerström”. SVT Nyheter. 21 januari 2008. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/guldbagge-till-michael-segerstrom. Läst 25 januari 2020. 
  7. ^ Per Olov Qvist, Lars Åhlander (2002). Svenska skådespelare i film och TV 1897-2000 (1. uppl.). ISBN 91-85248-89-4  (år 1955-2000)
  8. ^ Tove Ellefsen (7 oktober 1991). ”Intelligent svart komik: Boulevardteatern firar tragisk engelsk jul”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-10-07/273/18. Läst 14 april 2018. 
  9. ^ Marcus Boldemann (18 oktober 1992). ”Absurd komedi med udd”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/absurd-komedi-med-udd/. Läst 28 april 2019. 
  10. ^ Ingegärd Waaranperä (11 oktober 1993). ”Det hettar till i kärleken. I Boulevardteaterns 'Onkel Vanja' blir allas”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/det-hettar-till-i-karleken-i-boulevardteaterns-onkel-vanja-blir-allas/. Läst 28 april 2019. 
  11. ^ Leif Zern (26 september 1994). ”Elakt spel i fel tonart. Ambitiöst men tråkigt på Boulevardteatern”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/elakt-spel-i-fel-tonart-ambitiost-men-trakigt-pa-boulevardteatern/. Läst 28 april 2019. 
  12. ^ Ingegärd Waaranperä (18 september 1995). ”Genial fest med en stjärna. Michael Segerström i centrum på Boulevardteaterns 'Den Girige'”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/genial-fest-med-en-stjarna-michael-segerstrom-i-centrum-pa-boulevardteaterns-den-girige/. Läst 28 april 2019. 
  13. ^ Ingegärd Waaranperä (1 november 1995). ”Förförd Presley står upp igen. I Segerströms utlämnande show får låtarna undertext”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/forford-presley-star-upp-igen-i-segerstroms-utlamnande-show-far-latarna-undertext/. Läst 28 april 2019. 
  14. ^ Sven Hansell (5 oktober 1996). ”Vid förintelsens gräns. 'Trio till tidens ände' är en av Lars Noréns svartaste pjäser”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/vid-forintelsens-grans-trio-till-tidens-ande-ar-en-av-lars-norens-svartaste-pjaser/. Läst 28 april 2019. 
  15. ^ Mikael Löfgren (27 januari 1997). ”Komiker av format i småtokig teaterrevy”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/komiker-av-format-i-smatokig-teaterrevy/. Läst 28 april 2019. 
  16. ^ Mikael Löfgren (17 augusti 1997). ”Se men inte beröras. Det visuella överväger i 'En midsommarnattsdröm' på Göteborgs stadsteater”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/se-men-inte-beroras-det-visuella-overvager-i-en-midsommarnattsdrom-pa-goteborgs-stadsteater/. Läst 28 april 2019. 
  17. ^ Sven Hansell (1 mars 1998). ”Parodisk såpopera med charm. Boulevardteatern gjuter liv i en föreställning med hemliga gäster.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/parodisk-sapopera-med-charm-boulevardteatern-gjuter-liv-i-en-forestallning-med-hemliga-gaster-teater/. Läst 28 april 2019. 
  18. ^ Pia Huss (23 september 1998). ”Resan till Barcelona får problem”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/teater-resan-till-barcelona-far-problem/. Läst 29 oktober 2016. 
  19. ^ Ingegärd Waaranperä (28 februari 2000). ”Teater: Befriande slampigt. Boulevardteatern utforskar könens gemensamma historia av missförstånd så rollerna ryker”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/teater-befriande-slampigt-boulevardteatern-utforskar-konens-gemensamma-historia-av-missforstand-sa/. Läst 28 april 2019. 
  20. ^ Rikard Loman (1 oktober 2001). ”Teater: Växtvärk och växtstopp. Familj med generations- och könskamp”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/teater-vaxtvark-och-vaxtstopp-familj-med-generations-och-konskamp/. Läst 28 april 2019. 
  21. ^ Lars-Olof Franzén (3 juli 2002). ”Festen är över och allting upprepas. När Norén flyttar till Österlen blir idyllen ett hot”. Dagens Nyheter: s. B02. https://www.dn.se/arkiv/kultur/rattelse-muller-och-karin-elin-och-julia-i-lars-norens-tiden-ar-vart-hem-pa-skillinge-teater-spelas/. Läst 28 april 2019. 
  22. ^ Mikael Löfgren (1 oktober 2002). ”Rakt in i nuets hjärta”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/rakt-in-i-nuets-hjarta/. Läst 28 april 2019. 
  23. ^ Mikael Löfgren (2 februari 2003). ”Stramt om ensamhet och förförelse”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/stramt-om-ensamhet-och-forforelse/. Läst 28 april 2019. 
  24. ^ Pia Huss (18 februari 2004). ”Mer sorgemarsch än gyckelspel. Segerström gör för mycket av för lite.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/dn-rattar-regissoren-till-pjasen-karl-xii-s-hemlighet-pa-boulevardteatern-fick-fel-namn-i-gardagens/. Läst 28 april 2019. 
  25. ^ Pia Huss (22 juni 2004). ”Dumskallar av bästa märke”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/dumskallar-av-basta-marke/. Läst 28 april 2019. 
  26. ^ Rickard Loman (25 juni 2006). ”Besk kommentar om otrohet”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/besk-kommentar-om-otrohet-2/. Läst 28 april 2019. 
  27. ^ Rickard Loman (23 juni 2008). ”Svart sommar i Skillinge”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/svart-sommar-i-skillinge-2/. Läst 28 april 2019. 
  28. ^ ”My Fair Lady”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202911/http://www.chinateatern.se/show/my-fair-lady/. Läst 3 september 2015. 
  29. ^ Pia Huss (30 juni 2011). ”'Trettondagsafton' på Romateatern, Roma, Gotland”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/trettondagsafton-pa-romateatern-roma-gotland/. Läst 28 april 2019. 
  30. ^ Mikael Löfgren (17 september 2012). ”'Den enfaldige mördaren' extra allt”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/den-enfaldige-mordaren-extra-allt/. Läst 28 april 2019. 
  31. ^ Ingegärd Waaranperä (4 december 2012). ”Knäpptyst publik är bästa betyg”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/knapptyst-publik-ar-basta-betyg/. Läst 28 april 2019. 
  32. ^ Rikard Loman (29 mars 2015). ”Elegant men överspelat haveri”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/elegant-men-overspelat-haveri/. Läst 28 april 2019. 
  33. ^ ”En midsommarnattsdröm” (på engelska). Malmö Stadsteater. https://www.malmostadsteater.se/en-midsommarnattsdrom. Läst 30 mars 2023. 

Externa länkar

Guldbaggen för bästa manliga huvudroll
1963–1979
Keve Hjelm (1963/64) · Jarl Kulle (1964/65) · Thommy Berggren (1965/66) · Per Oscarsson (1966/67) · Halvar Björk (1967/68) · Roland Hedlund (1968/69) · Carl-Gustaf Lindstedt (1969/70) · Eddie Axberg (1971/72) · Gösta Ekman (1972/73) · Allan Edwall (1973/74) · Göran Stangertz (1974/75) · Toivo Pawlo (1975/76) · Håkan Serner (1976/77) · Anders Lönnbro (1977/78) · Anders Åberg (1978/79)
1980–1999
Peter Lindgren (1979/80) · Ingvar Hirdwall (1980/81) · Stellan Skarsgård (1981/82) · Jarl Kulle (1982/83) · Sven Wollter (1984) · Anton Glanzelius (1985) · Erland Josephson (1986) · Max von Sydow (1987) · Tomas Bolme (1988) · Stellan Skarsgård (1989) · Börje Ahlstedt (1990) · Lasse Åberg (1991) · Rolf Lassgård (1992) · Sven Lindberg (1993) · Sven-Bertil Taube (1994) · Loa Falkman (1995) · Max von Sydow (1996) · Göran Stangertz (1997) · Krister Henriksson (1998) · Björn Kjellman (1999)
2000–2019
Kjell Bergqvist (2000) · Sven Wollter (2001) · Michael Nyqvist (2002) · Jonas Karlsson (2003) · Robert Gustafsson (2004) · Krister Henriksson (2005) · Gustaf Skarsgård (2006) · Michael Segerström (2007) · Mikael Persbrandt (2008) · Claes Ljungmark (2009) · Joel Kinnaman (2010) · Sven-Bertil Taube (2011) · Johannes Brost (2012) · Mikael Persbrandt (2013) · Sverrir Gudnason (2014) · Rolf Lassgård (2015) · Anders Mossling (2016) · Fares Fares (2017) · Joakim Sällquist (2018) · Levan Gelbakhiani (2019)
2020–
Uje Brandelius (2020) · Jonas Karlsson (2021) · Granit Rushiti (2022)
Åsa-Nisse och hans värld
Filmer
Figurer
(skådespelare)
Kreatörer
Övrigt
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Michael Segerström - 1987.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Mikael Segerström sminkas inför en tagning i "Allt ljus på mig!" en dramadokumentär från 1987 om Edvard Perssons liv.