Mexikansk dvärgkräfta
| Mexikansk dvärgkräfta Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 Cambarellus patzcuarensis | |
| Systematik[2] | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Kräftdjur Crustacea |
| Klass | Storkräftor Malacostraca |
| Ordning | Tiofotade kräftdjur Decapoda |
| Familj | Cambaridae |
| Släkte | Cambarellus |
| Undersläkte | Cambarellus (Cambarellus) |
| Art | Mexikansk dvärgkräfta C. patzcuarensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cambarellus patzcuarensis | |
| Auktor | Villalobos, 1943 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Mexikansk dvärgkräfta (Cambarellus patzcuarensis) är en sötvattenlevande art av kräfta. Den är endemisk till Mexiko där den förekommer i Pátzcuarosjön, efter vilket den fått sitt vetenskapliga namn, samt i källor i Chapultepec, Opopeo och Tzurumutaro.
Utseende
Mexikansk dvärgkräfta blir som vuxen cirka 3,5–4 centimeter lång. Räknar man med dess klor kan längden uppgå till omkring 5 cm. Naturformen av mexikansk dvärgkräfta är oftast brun till gråbrun, ibland med anslag av blått. Det förekommer en orangefärgad mutation från Pátzcuarosjön i Mexiko, Cambarellus patzcuarensis var. "Orange", vilken är mer eftertraktad bland akvarister världen över. Den bruna naturformen är dock vanligare.
Förekomst i Sverige
Samman med alla andra kräftor utom svenskodlade flod- och signalkräftor är denna art inte längre tillåten att föra in eller hålla i fångenskap i Sverige.[3] Förbudet har främst tillkommit för att minska risken för smittspridning av bland annat kräftpest och porslinssjuka till våra inhemska kräftarter, och gäller kräftornas alla levnadsstadier, och oavsett om man ämnar hålla kräftorna i dammar, akvarier, eller någon annan typ av behållare. Naturvårdsverket och fiskeriverket kan dock ge dispens från lagen, främst vad gäller kräftor som förs in i forskningsyfte och hålles under övervakade förhållanden på universitets- och högskoleinstitutioner.
 Vuxen hane av Cambarellus patzcuarensis. Snäckan till vänster är en posthornssnäcka, Planorbarius corneus |  Cambarellus patzcuarensis var. "Orange", en orangefärgad mutation av mexikansk dvärgkräfta |
 Mexikansk dvärgkräfta som parar sig. Hanen överst och honan under, på rygg |  Yngel av mexikansk dvärgkräfta, cirka en vecka gamla. Koppens diameter är 8,9 cm |
Källor
- ^ Cambarellus patzcuarensis på IUCN:s rödlista, läst 31 januari 2011.
- ^ ITIS – Standard Report Page: Cambarellus patzcuarensis
- ^ ”SFS 2007:845”. Artskyddsförordningen. Thomson Fakta. 2007. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/artskyddsforordning-2007845_sfs-2007-845. Läst 22 maj 2008. Se paragraferna §18, §24, §29
Se även
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tommy Kronkvist, Licens: CC BY-SA 3.0
Yngel av mexikansk dvärgkräfta (Cambarellus patzcuarensis), cirka en vecka gamla. Koppens diameter är 8,9 centimeter.
Författare/Upphovsman: Tommy Kronkvist, Licens: CC BY-SA 3.0
Vuxen hane av mexikansk dvärgkräfta, Cambarellus patzcuarensis. Kroppens längd (exklusive klor) är cirka 3,5 centimeter. Snäckan till vänster är en posthornssnäcka, Planorbarius corneus.
Författare/Upphovsman: Tommy Kronkvist, Licens: CC BY-SA 3.0
Vuxen hane av mexikansk dvärgkräfta, Cambarellus patzcuarensis. Kroppens längd (exklusive klor) är cirka 3,5 centimeter. Den lilla räkan till vänster är en så kallad "white pearl"-räka, Neocaridina cf. zhangjiajiensis "White".
Författare/Upphovsman: Tommy Kronkvist, Licens: CC BY-SA 3.0
Parning hos mexikansk dvärgkräfta, Cambarellus patzcuarensis. Hanen överst.
Författare/Upphovsman: Veitw, Licens: CC BY-SA 3.0
An orange-coloured mutation of Mexican dwarf crayfish, Cambarellus patzcuarensis var. "Orange"