Metropolitanskolen

Metropolitanskolen
Vor Frue Skole (1209–1801)
Kjøbenhavns Latinske Cathedralskole (1802–1817)
Metropolitanskolen (1817–2010)
Metropolitanskolen_-_C.F._Hansen_-_1816_-_panoramio.jpg
(c) Jens Cederskjold, CC BY 3.0
Skolbyggnaden från 1728 till 1938. Arkitekt C.F. Hansen.
SkoltypGymnasieskola
Latinskola före 1817
OrtKöpenhamn
LandDanmark Danmark
Grundad1209
Nedlagd2010
ÄgareKöpenhamns kommun
RektorHans Lindemann
WebbplatsMetropolitanskolen (på danska)

Metropolitanskolen var ett gymnasium i Danmark, som senast låg i Struenseegade på Nørrebro i Köpenhamn. Skolan grundades 1209 av Peder Sunesen, biskop i Roskilde stift.[1] I 800 år utvecklades den från katolsk klosterskola till latinskola och elitskola för samhällets ledande till gymnasium.[2] I sina sista år fick skolan ekonomiska problem och 2010 blev den sammanslagen med Østre Borgerdyd Gymnasium till den nya skolan Gefion Gymnasium. Skolan är känd från Hans Scherfigs roman Det forsømte forår.

Historia

Vor Frue Skole eller Domskolen låg vid Frue Plads i Köpenhamns Indre By. Skolan och Vor Frues Kapitel fick gemensamt ansvaret för att utbilda gejstlige (andliga). På medeltiden kallades skolans elever "peblinge", av forndanskans pæpling, egentligen "liten präst".[3] Peblingesøen ska ha fått sitt namn av att skolans första elever badade i den.[4] Senare kallades skolans elever "disciple".

Skolan låg 1377 norr om Frue Kirke nära Nørregade, men låg 1468–1807 söder om kyrkan, mellan de nuvarande gatorna Dyrkøb och Skindergade. Vid reformationen kom skolan under magistratens (kommunens) försorg, och Köpenhamns tre sockenkyrkor - Vor Frue, Helligåndskirken och Sankt Nicolai - förpliktade sig 1548 att bidra till dess reparation och underhåll. Skolledaren blev också pålagd att leda kyrkosången i Frue Kirke. Från reformationen och 200 år framåt räknades skolan som en fattigskola. Detta ändrades 1797, då den blev försöksskola. En ny skolreform skulle utprovas, och endast en liten utvald skara elever fick lov att bli kvar. Nästa förändring var 1801, hädanefter skulle eleverna inte längre sjunga i kyrkan, istället avkrävdes föräldrarna skolpeng och därmed blev den också en skola för det bättre borgarskapet.[4]

Under Köpenhamns brand 1728 brann skolan ner, men var återuppförd redan 1731. Den nya byggnaden var grundmurad och vände ut mot Frue kirkegård. Förutom skolsalar fanns rum för hørerne (underordnade lärare), medan rektor och konrektor fick en särskild bostad ut mot Skindergade. Under Köpenhamns bombardemang 1807 förstördes skolan igen, och undervisningen föregick fram till 1808 i Vajsenhuset, därefter i Trinitatis prästgård i Kannikestræde.[5] År 1811 påbörjades en ny skolbyggnad i Fiolstræde, vid änden av Frue Plads. Bygget invigdes 23 april 1816 i närvaro av kung Fredrik VI, 132 discipler och lärarkåren. Men den var endast beräknad för 100 elever, och efter införandet av matematisk-naturvetenskaplig inriktning 1871 och nyspråklig dito 1903 växte elevantalet och även platsbehovet. Någon möjlighet för utvidgning fanns inte, så 1938 flyttade skolan till en byggnad i Struenseegade, som hade huserat Femmers Kvindeseminarium och senare Hans Egedesgades Skole, vilken lades ner när Metropolitanskolen flyttade in.[6] Efter Metropolitanskolens nedläggning 2010 övertog Det Frie Gymnasium byggnaden i Struenseegade och upprättade en extra filial där.

År 1802 fick skolan namnet Kjøbenhavns Latinske Cathedralskole. Det ledde till protester från Roskilde Katedralskole, då bägge skolor låg i Själlands stift, och endast en katedralskola måtte finnas i varje stift. Som en kompromiss fick skolan i Köpenhamn vid en kunglig resolution av 19 september 1817 sitt slutliga namn: Metropolitanskolen. År 2009 firade skolan 800-årsjubileum, men 2010 var det slut, då den blev sammanslagen med Østre Borgerdyd Gymnasium som Gefion Gymnasium.

Skolan är nog mest känd genom Hans Scherfigs bitande satiriska roman, Det forsømte forår från 1940. Skolan var känd som en institution riktad mot eliten - den absolut övre medelklassen och borgerskapet - och inte minst skulle den vara en pojkskola. Först 1923 fick skolan en kvinnlig elev, Olga Geertzen - 50 år efter att kvinnor hade fått tillträde till universitetet i Danmark.[4]

Viktiga årtal

Kända studenter

ÅrNamn
1650Poul Hansen Ancher (1629–1697)
1650Henrik Møinichen (1631–1709)
1656Niels Stensen
1659Henrik Harder (1642–1683)
1681Niels Ebbesen Aagaard (1664–1718)
1687Niels Foss (1670–1751)
1720Johannes Valeur (1700–1771)
1722Matthias Hviid (1703–1759)
1739Jens Schielderup Sneedorff
1756Abraham Kall
1764Peder Hansen (1746–1810)
1771Christian Knudsen (1752–1813)
1772Laurids Smith (1754–1794)
1773Grímur Jónsson Thorkelín
1776Jørgen Mandix
1777Frederik Stoud (1759–1823)
1784Jens Michael Hertz (1766–1825)
1794Peter Thonning
1804Hans Astrup Fleischer (1785–1846)
1804J.J. Dampe
1807Frantz Gotthard Howitz, Christian Ferdinand Wilse (1790–1860)
1808Just Mathias Thiele
1809Henrik Nicolai Clausen, Conrad Matthias Lunding
1810Andreas Gottlob Rudelbach
1811Peder Hjort
1812Carl Bernhard, Gustav Adolph Dichman (1795–1853)
1815Nicolai Christian Levin Abrahams (1798–1870), C.A.H. Muus (1796–1885), Hans Mathias Velschow
1817Henrik Hertz (1797–1870), Peter Vilhelm Jacobsen, Carl Adolph Thortsen
1818C.F.L. Mourier (1800–1880), Christian Tiemroth (1799–1888)
1819Carl Wilhelm Elberling
1820Carl Nicolai Petersen (1802–1876), Frederik Ulrik Timm (1801–1860)
1821Frederik August Esbensen (1802–1872), Carl Mundt, Christian Pløyen (1803–1867)
1824Otto Müller (1807–1882)
1825Adolph Frederik Bergsøe (1806–1854), L.S. Fallesen (1807–1840)
1826A.F. Bremer (1810–1857), Ludvig Daniel Hass (1808–1881)
1827Frederik Christian Bornemann (1810–1861), Hans Lassen Martensen
1828Anton Ludvig Arnesen (1808–1860), Frantz Johannes Hansen, Jens Christian Sigismund Neve (1810–1875)
1833Peter Christian Lund (1833–1891)
1834Johan Frederik Hagen, W.J.A. Ussing
1837J.C. Hostrup, Kristian Mantzius
1838Odin Wolff Tidemand (1822–1897)
1840Peter Tamm Julius Benzon-Buchwald (1821–1877), Albert Leth (1822–1884), Christian Listov (1821–1893)
1842Frederik Dahl (1822–1920)
1843Johannes Forchhammer, Abraham Kall Rasmussen (1824–1901), Carl Wolf Josef Nathanael Wallick (1825–1888)
1844Frederik Dreier
1846Carl Grove (1828–1895), Christian Severin Henrichsen (1829–1883), Frantz Howitz, Conrad Müller (1830–1904)
1848Harald Krabbe, C.F. Ricard (1830–1908)
1849Hans Dahl (1830–1921), Frederik Trier (1831–1898)
1851Michael Rosing
1853Jens Koefoed (1832–1913), Carl Lange
1854Adam Hauch (1836–1914), Henrik Scharling
1855Rasmus Holm (1836–1899), Ernst Trier
1857Carl Thrane, Jacob Scavenius, Charles Arnold de Fine Skibsted (1839–1902)
1859Pietro Krohn, Vilhelm Richter (1840–1911), Vilhelm Topsøe
1860Peter Brock, Peter Wilken Heiberg, Johan Krohn (1841–1925), Emil Poulsen, Sophus Vind (1842–1913)
1861Georg Bricka (1842–1901), Viggo Hørup, Peter Jerndorff, C.F. Tiemroth (1842–1905), Sophus Vedel (1842–1920)
1862Gustav Hansen (1843–1912), Oscar Alexander Ræder (1844–1877)
1863André Lütken (1843–1916), Georg David Sigismund Neve (1845–1926), Johannes Steenstrup
1864C.F. Bricka
1865Holger Drachmann, Niels Lassen, Gustav Stemann
1866Hjalmar Rafn (1848–1919), Erik Skram
1867Axel Liebmann, Erik Schiødte
1868J.J. Voigt (1850–1922)
1869Karl Gustav Brøndsted (1851–1945), Thor Lange, Severin Lauritzen (1850–1924)
1870P.E. Lange-Müller
1871Christian Gram, Gustav Philipsen, Harald Westergaard
1872Frederik de Jonquières (1854–1925), Carl Michelsen (1853–1921)
1873G.L. Grove, Bjørn Stephensen (1855–1940), Henry Ussing
1874Georg Garde (1856–1945), Hjalmar Hammershaimb (1856–1923), Vilhelm Rievers (1855–1919)
1875R.S. Gram (1857–1936), Carl Ussing
1876Holger Begtrup, Rudolph Sophus Bergh, Lauritz Kolderup-Rosenvinge, Alfred Lehmann, Hans Henrik Schou (1858-1932)
1877Otto Liebe, Frederik Wolff (1859–1932)
1878Einar Christiansen, Adolphe Clément (1860–1933)
1879Hans Olrik
1880Christian Frederik Knuth (1862–1936)
1881Viggo Lachmann (1864–1928), Axel Olrik, N.V. Ussing
1882Ivar Berendsen (1865–1939), Valdemar Vedel
1883Lorenz V. Hinrichsen (1865–1929), Eyvind Olrik
1884Oscar Madsen(1866–1902), I.C. Sundberg (1866–1935), Henrik Vedel (1867–1932), Johannes Østrup, Vagn Aagesen (1866–1939)
1885Johannes Bock, Holger Ehrencron-Müller (1868–1953), Christian Lerche (1868–1957), H.U. Ramsing (1868–1946)
1886Julius Clausen, Hans Munch-Petersen
1887Tycho Jessen (1870–1921), Johan Ludvig Nathansen (1870–1922)
1888Herman Bing (1871–1966), Frederik Torm
1889Kung Christian X, Folmer Hansen, Poul Heegaard, Axel Ramm (1870–1944), Viktor Rubow
1890C.F. Jarl (1872–1951), Otto von Munthe af Morgenstierne (1871–1945), Herluf Zahle, Chr. Hasselbalch (1873–1960)
1891Johannes Hørring (1874–1954), Johannes Mollerup, Axel Rubow (1873–1940)
1892Lorenz Bergmann, Tommy Bonnesen, Ejnar Hertzsprung, Kay Hirsch (1873–1935), Ernst Kaper, Otto Reedtz-Thott (1872–1927), Hjalmar Thuren, C.W. Westrup (1874–1958)
1895Christian Rimestad, Harald Seidelin (1878–1932), Peter Wegener (1877–1956)
1896Arthur Henriques (1878–1958), Christian Axel Jensen, Paul Westergaard (1878–1958)
1897D.B. Adler (1879–1932), Niels Bjerrum, C.L. David, Erland Thaulow (1879–1972), K.A. Wieth-Knudsen, C.I. Scharling
1898Christian Kirchhoff-Larsen (1880–1965), Christian Tiemroth (1879–1956)
1899L.S. Fridericia (1881–1947), Mario Krohn, Erik Sommerfeldt (1882–1969)
1900Andreas Boje (1882–1966), Paul Ramm (1882–1977), Torben Spang-Hanssen (1882–1965)
1901Christen Borch
1902Johan Bülow (1885–1945), Knud Krabbe (1885–1961), S.H. Mygind (1884–1970), Espern Spang-Hanssen (1884–1972)
1904Henry Ussing, Hubert Wichfeld (1886–1979)
1905Carl Otto Henriques (1887–1966), Vincent Næser (1888–1968), Leo Swane
1906Svend Dahl
1907Svend Borberg, E. C. L. Dons (1889–1949), Mogens Fenger (1889–1956), Ernst Frigast (1889–1968), Svend Garde (1889–1973), Johannes Gravesen (1889–1972), Poul Grønvold (1889–1947), Victor Hansen (1889–1974), Knud Herforth (1889–1943), Herbert Jerichow (1889–1967)
1908Allan Heilmann (1890–1976), Johannes Wolf (1890–1959)
1909Henning Kehler (1891–1979), Otto Kierulff (1891–1981), Ejnar Krenchel (1891–1965), Skat Hoffmeyer (1891–1979), Erik H. Schack (1889–1973)
1910Kaj Birket-Smith
1911Carl Juel (1894–1981), Svend Rehling (1893–1957)
1912Morten Borup (1894–1989), Victor Hermansen (1894–1960)
1913Flemming Dahl
1914Helge Topsøe-Jensen (1896–1976), Emil Wissum (1896–1976)
1915Erik Kofoed-Hansen (1897–1965), (Carl Erik) Soya
1916Svend Aage Andersen (1897–1980)
1917Victor Schiøler
1918Henrik Brockenhuus-Schack (1900–1990)
1919Kjeld Abell, Stephan Hurwitz (1901–1981), Tage Kjær (1901–1976), Eggert Adam Knuth (1901–1980), Niels Krabbe (1901–1975), Carl Popp-Madsen (1900–1973), Franz Sodemann (1901–1990)
1921Hal Koch, Torben Anton Svendsen (1904–1980), Poul Vedel (1902–1991)
1922Mogens Fog, Otto Melchior (1904–1945), Arne Munch-Petersen
1923K.E. Løgstrup, Frederik Schyberg (1905–1950), højesteretspræsident Jørgen Trolle[7] (1905–1985).
1924Jens Bing (1906–1980), Piet Hein, Svend Heineke (1906–1995), Hans Scherfig, Tage Wedel-Heinen (1906–1981), Mogens Zieler (1905–1983)
1925Henrik Abrahams (1907–1984), Henning Holck-Larsen (1907–2003), Alfred Wassard (1906–1990)
1926Stig Iuul (1907–1969), Dietrich Anselmo Wieth-Knudsen (1908–1990), Johannes Clemmesen (1908–2010)
1928Nils Schiørring (1910–2001)
1929Niels Helweg-Larsen (1911–2008)
1930Georg Heggum (1909–2001)
1931William Michelsen (1913–2001), Bjarne With Paulson (1912–1996), Ole-Christian Permin (1913–1995), Peter Godfred Ramm (1913–1985)
1932Vagn Hoffmeyer Hoelgaard (1913–1988?), Hans Puggaard (1914–1986), Edvin Tiemroth
1933K.B. Andersen, Svend Asmussen, C.J. Becker (1915–2001)
1935Ebbe Wolfhagen (1916–2000)
1937Jørgen Jacobsen (1919–2016)
1938Andreas Rehling (1920–1988)
1942Erik Balling, Sten Hegeler, Bjørn Watt Boolsen
1943Anne Chaplin Hansen (1924– )
1945Holger Friis Johansen (1927–1996)
1946Erik Bent Hansen (1927–2002), Jørgen Reenberg (1927– ), Iørn Piø (1927–1998)
1947Poul Jørgensen (1928–2015)
1948Karsten Friis Johansen (1930–2010), Christian Thodberg (1929–2020)
1949Georg S. Geil (1930–1996), Knud Hertling
1951Ole Bang (1932– )
1952Jørgen Fog (1934– ), Preben Thomsen (1933–2006)
1954Frans Lasson (1935–2009), Virtus Schade (1935–1995)
1955Niels Eilschou Holm (1937–2016), Jørgen Sonnergaard (1936–2021)
1956Dorte Bennedsen, Johannes Møllehave, Aino Kann Rasmussen (1937– )
1958Henning Christophersen, Karsten Fledelius (1940– )
1960Peter Johannes Erichsen (1941– ), Bettina Heltberg, Dorrit Willumsen
1961Søren Kjørup (1943– ), Kjeld Møllgård (1942– ), Lotte Wæver (1942– )
1962Henrik Stub (1944– )
1963Søren Vinterberg (1944– ), Hannah Nydahl (f. Christiansen 1946)[8]
1965Nils Overgaard Andersen (1947– ), Leo Bjørnskov (1946– )
1966Lars-Henrik Olsen
1977Morten Stig Christensen (1958– )
1978Pia Gjellerup
1981Jens Skou Olsen (1962– )
1984Mads Mikkelsen
1985Lars Mikkelsen
1986Anette Støvelbæk
1992Gustav Hansen, Camilla Stockmann (1973– )
1995Katrine Lester (1976– )

Ledning (rektorer)

Listan är ofullständig, hjälp gärna till med att fylla i den.

  • 1246 Toti
  • -
  • 1577-1582 Niels Krag
  • 1638-1646 Søren Pedersen Kalundborg
  • 1698-1705 Søren Glud
  • -
  • 1777-1803 Skúli Thorlacius
  • -
  • 1844-1871 Bonaparte Borgen
  • 1871-1882 Frederik Christian Carl Birch
  • 1882-1885 Lorentz Andreas Christian Bergmann
  • 1885-1902 Valdemar Antonius Bloch
  • 1902-1918 Hjalmar Rafn[9]
  • 1918-1921 Oluf Krag
  • 1921-1927 Karl Hude
  • 1927-1940 Julius Nielsen (1874–1940)[10]
  • 1942-1945 Vilhelm Lorenzen (konstitueret)
  • 1945-1952 Henrik Bang (1882–1964)
  • 1952-1967 Karl Nielsen (1906–1967)
  • 1967-1992 Frans Handest (1927–2018)
  • Sista rektor före sammanslagningen: Hans Lindemann

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia.

Noter

  1. ^ ”Metropolitanskolen”. Metropolitanskolen. University of Copenhagen. http://universitetshistorie.ku.dk/bygninger/metropolitanskolen/.  Arkiverad 17 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 april 2012. https://web.archive.org/web/20120417130430/http://universitetshistorie.ku.dk/bygninger/metropolitanskolen/. Läst 24 december 2021. 
  2. ^ ”Arkiveret kopi”. Arkiveret kopi. http://www.uvm.dk/Aktuelt/~/UVM-DK/Content/News/Udd/Gym/2009/Sep/090907-Metropolitanskolen-fyldte-800-aar.  Arkiverad 6 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170106011039/http://www.uvm.dk/Aktuelt/~/UVM-DK/Content/News/Udd/Gym/2009/Sep/090907-Metropolitanskolen-fyldte-800-aar. Läst 24 december 2021. 
  3. ^ pebling — Den Danske Ordbog
  4. ^ [a b c] Dengang » Et gymnasium på Nørrebro
  5. ^ Øretæver er godt for den åndelige udvikling - Kristeligt Dagblad
  6. ^ ”Metropolitanskolen – Københavns Universitet”. Metropolitanskolen – Københavns Universitet. http://universitetshistorie.ku.dk/bygninger/metropolitanskolen/.  Arkiverad 17 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 april 2012. https://web.archive.org/web/20120417130430/http://universitetshistorie.ku.dk/bygninger/metropolitanskolen/. Läst 24 december 2021. 
  7. ^ https://blaabog.dk/old-biography/?id=818304 (betalsida)
  8. ^ Schelde, Nanna (3 april 2007). ”Farvel til buddhisternes mor”. Farvel til buddhisternes mor. Kristeligt Dagblad. https://www.kristeligt-dagblad.dk/mennesker/farvel-til-buddhisternes-mor. Läst 30 juni 2017. 
  9. ^ https://blaabog.dk/old-biography/?id=34908
  10. ^ http://www.rostra.dk/fss/laerere/NielsenJulius.html

Vidare läsning

  • C.A.S. Dalberg & P.M. Plum, Metropolitanskolen gennem 700 Aar, Gyldendals Förlag, Köpenhamn, 1916.
  • Hvilket forår : 800 år – et Danmarksbillede set gennem Metropolitanskolen : fra Danmarks fineste skole til et gymnasium i brændpunktet på nutidens Nørrebro. Redaktör: Hans Lindemann, m. fl. Köpenhamn 2009.

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats