Metro de Santiago

Santiagos tunnelbana
Tåg vid stationen Tobalaba.
Allmänt
Plats	Chile, Santiago
Antal linjer	7 st
Antal hållplatser	136
Turtäthet	≥ 2 min
Antal passagerare	648.7 million (2012)[1]
Organisation
Invigd	15 September 1975[2]
Trafikoperatör	Metro S.A
Tekniska fakta
Banlängd	103 kilometer
Spårvidd	1435 millimeter
Högsta hastighet	40–80 km/h
Matning	Strömskena
Linjekarta

Metro de Santiago är tunnelbanesystemet i Chiles huvudstad Santiago. Tunnelbanenätet består av fem linjer, 108 stationer med en sträckning på 103 kilometer. Tunnelbanan invigdes 1975 och anses vara en av de modernaste i Latinamerika och den andra största i utsträckning efter Mexico Citys tunnelbana.^[3] Tunnelbanan drivs och ägs av det statsägda företaget Metro S.A. Dagligen åker 2,5 miljoner passagerare tunnelbanan i Santiago.^[4] Rekordsiffran för antalet uppmätta passagerare per dag var 2 780 666 den 31 oktober 2012.^[4] Utöver de nuvarande fem linjerna är ytterligare två, linje 3 och linje 6 under konstruktion och beräknas vara färdiga någon gång mellan 2017 och 2018. Linje 6 kommer att vara 15,3 km lång, trafikera kommunerna Cerillos och Providencia och ha 12 stationer. Linje 3 kommer att gå mellan kommunerna Quilicura och La Reina och kommer att bestå av 22 nya stationer på totalt 21,7 kilometer. Även linje 2 kommer att förlängas till kommunerna El Bosque och San Bernardo med 8,8 km och 7 nya stationer till 2020.^[5] Planer på en ny linje, linje 7 har påbörjats för att avlasta linje 1.^[6] Tunnelbanan är del av Santiagos kollektivtrafiksystem Transantiago.

Idén att bygga en tunnelbana föddes år 1944 som ett försök att lösa de stora trafikproblemen i staden som resultat av den stora befolkningsökningen på 1930-talet.^[7] 1968 presenterades ett förslag med fem tunnelbanelinjer på totalt 60 kilometer spår, som skulle stå klart till 1990. Bygget av tunnelbanan påbörjades den 29 maj 1969.

Tunnelbanan invigdes den 15 september 1975. Den första linjen, linje 1 följde huvudgatan i Santiago, Avenida Libertador General Bernardo O'Higgins (vanligtvis kallat Alameda) och gick från stationerna San Pablo till La Moneda. Linje 1 förlängdes de kommande åren till stationerna El Salvador och senare till Escuela Militar 1980.

I mars 1978 invigdes linje 2 som gick från stationen Los Héroes söderut till Franklin, samma år utvidgades linjen längre söderut till Lo Ovalle.

1982 drabbades landet av en allvarlig ekonomisk kris och 1985 orsakade en kraftig jordbävning stor förödelse i stora delar av landet. Dessa händelser bromsade byggandet av tunnelbanan då pengar avsedda för tunnelbaneutbyggnaden användes till återuppbyggnad av landet. De kommande åren förlängdes linje 2 norrut, från Los Héroes till stationen Mapocho (som senare bytte namn till Puente Cal y Canto).

Under 1980-talet ökade befolkningen kraftigt i Santiagos södra kommuner La Florida och Puente Alto vilket ledde till att planerna på en tredje linje ändrades. 1991 beslutades det att en ny linje skulle börja byggas. Den 5 april 1997 invigdes den nya linjen (linje 5) och innebar en ökning på 10,3 kilometer och gick från Baquedano till Bellavista de La Florida. Några år senare, 2000, invigdes en förlängning av linje 5 norrut, från Baquedano till Santa Ana.

Chiles goda ekonomiska tillväxt ledde till att utbyggnaden av tunnelbanenätet tog fart i början av 2000-talet. Utbyggnaden av linje 2 och 5 presenterades och dessutom presenterades planer på två nya linjer, linje 4 och linje 4A. Först invigdes sträckan Santa Ana till Quinta Normal på linje 5 och senare även från Bellavista de La Florida till Vicente Valdés. Linje 2 invigdes både norrut och söderut: norrut från Puente Cal y Canto till Einstein (i två etapper, den första till Cerro Blanco, söderut från Lo Ovalle till La Cisterna. Alla nämnda utbyggnader invigdes mellan 2004 och 2005.

Linje 4 och 4A invigdes i etapper från november 2005 till augusti 2006. Först invigdes sträckan Vicente Valdés till Plaza de Puente Alto i söder, därefter sträckan Tobalaba till Grecia längre norrut. De kopplades senare ihop i och med att sträckan Grecia-Vicente Valdés invigdes. Därefter invigdes linje 4A i sin helhet, med invigningen av de sex stationerna mellan La Cisterna och Vicuña Mackenna. I slutet av 2006 invigdes även linje 2 norrut, från Einstein till Vespucio Norte.

I början av 2010 förlängdes linje 5 genom invigningen av fem nya stationer från Quinta Normal till Pudahuel, som senare år 2011 förlängdes ytterligare genom att gå till Plaza de Maipú. Även linje 1 förlängdes i början av 2010, då den förlängdes från Escuela Militar till Los Dominicos.

Linje		Längd (km)	Stationer	Första invigning	Stationstyper
	San Pablo - La Moneda	8,2 km	12	15 sep 1975	Underjordiska
	La Moneda - Salvador	3,2 km	5	31 mar 1977	Underjordiska
	Los Héroes - Franklin	4,9 km	4	31 mar 1978	Ytliga
	Franklin - Lo Ovalle	4,8 km	6	21 dec 1978	Underjordiska
	Salvador - Escuela Militar	4,5 km	6	22 aug 1980	Underjordiska
	Los Héroes - Santa Ana	0,7 km	1	25 jul 1986	Ytliga
	Santa Ana - Puente Cal y Canto	1 km	1	15 sep 1987	Ytstationer
	Baquedano - Bellavista de La Florida	10,3 km	11	5 apr 1997	Underjordiska/Viadukter
	Baquedano - Santa Ana	2,7 km	2	4 mar 2000	Underjordiska
	Santa Ana - Quinta Normal	1,9 km	2	31 mar 2004	Underjordiska
	Puente Cal y Canto - Cerro Blanco	1,6 km	2	8 sep 2004	Underjordiska
	Lo Ovalle - La Cisterna	2,1 km	2	22 dec 2004	Underjordiska
	Cerro Blanco - Einstein	1,9 km	2	25 nov 2005	Underjordiska
	Bellavista de La Florida - Vicente Valdés	0,6 km	1	30 nov 2005	Underjordiska
	Vicente Valdés - Plaza de Puente Alto	10,9 km	9	30 nov 2005	Underjordiska/Viadukter
	Tobalaba - Grecia	7,7 km	7	30 nov 2005	Underjordiska
	Grecia - Vicente Valdés	6,1 km	5	2 mar 2006	Ytliga
	Vicuña Mackenna - La Cisterna	7,7 km	6	16 aug 2006	Ytliga
	Einstein - Vespucio Norte	2,4 km	3	december 2006	Underjordiska
	San José de la Estrella	0 km	1	5 november 2009	Viadukt
	Escuela Militar - Los Domínicos	4 km	3	7 januari 2010	Underjordiska
	Quinta Normal - Pudahuel	5,8 km	5	12 januari 2010	Underjordiska
	Pudahuel - Plaza de Maipú	8 km	7	3 februari 2011	Viadukter
	Cerrillos - Los Leones	14,8 km	10	2 november 2017	Underjordiska
	Los Libertadores - Fernando Castillo Velasco	21 km	18	22 januari 2019	Underjordiska
	Ferrocarril - Plaza de Quilicura	3,8 km	3	25 september 2023	Underjordiska
	El Bosque - Hospital El Pino	5 km	4	27 november 2023	Underjordiska
	Lo Errázuriz	2.5 km	1	2028	Underjordiska
	Brasil - Estoril	24 km	19	2028	Underjordiska
	Isidora Goyenechea	1,4 km	1	2028	Underjordiska
	Bío Bío – Plaza de La Pintana	12.2 km	10	2030	Underjordiska
	Puente Cal y Canto – Bío Bío	5.4 km	4	2032	Underjordiska
	Chile España - Puente Alto	14.7 km	11	2032	Underjordiska
	Los Leones - Chile España	4.3 km	3	2033	Underjordiska
	Plaza de La Pintana – Plaza de Puente Alto	9.8 km	5	2033	Underjordiska

Santiagos tunnelbana består av fem linjer (1,2, 4, 4A, 5 och 6), men ytterligare två (3 och 7) är under uppbyggnad. De fetstilade är stationer med möjligt byte till andra linjer. De kursiva är under uppbyggnad eller planering.

Linje 1 Väst till öst	Linje 2 Norr till syd	Linje 3 Från nord till nordost	Linje 4 Norr till syd	Linje 4A Väst till öst	Linje 5 Väst till sydöst	Linje 6 Väst till öst
San Pablo Neptuno Pajaritos Las Rejas Ecuador San Alberto Hurtado Universidad de Santiago Estación Central Unión Latinoamericana República Los Héroes La Moneda Universidad de Chile Santa Lucía Universidad Católica Baquedano Salvador Manuel Montt Pedro de Valdivia Los Leones Tobalaba El Golf Alcántara Escuela Militar Manquehue Hernando de Magallanes Los Domínicos	Vespucio Norte Zapadores Dorsal Einstein Cementerios Cerro Blanco Patronato Puente Cal y Canto Santa Ana Los Héroes Toesca Parque O'Higgins Rondizzoni Franklin El Llano San Miguel Lo Vial Departamental Ciudad del Niño Lo Ovalle El Parrón La Cisterna El Bosque Observatorio Copa Lo Martínez Hospital El Pino	Plaza Quilicura Lo Cruzat Ferrocarril Los Libertadores Cardenal Caro Vivaceta Conchalí Plaza Chacabuco Hospitales Puente Cal y Canto Plaza de Armas Universidad de Chile Parque Almagro Matta Irarrázaval Monseñor Eyzaguirre Ñuñoa Chile España Villa Frei Plaza Egaña Fernando Castillo Velasco	Tobalaba Cristóbal Colón Francisco Bilbao Príncipe de Gales Simón Bolívar Plaza Egaña Los Orientales Grecia Los Presidentes Quilín Las Torres Macul Vicuña Mackenna Vicente Valdés Rojas Magallanes Trinidad San José de la Estrella Los Quillayes Elisa Correa Hospital Sótero del Río Protectora de la Infancia Las Mercedes Plaza de Puente Alto	La Cisterna San Ramón Santa Rosa La Granja Santa Julia Vicuña Mackenna	Plaza de Maipú Santiago Bueras El Sol Monte Tabor Las Parcelas Laguna Sur Barrancas Pudahuel San Pablo Lo Prado Blanqueado Gruta de Lourdes Quinta Normal Cumming Santa Ana Plaza de Armas Bellas Artes Baquedano Parque Bustamante Santa Isabel Irarrázaval Ñuble Rodrigo de Araya Carlos Valdovinos Camino Agrícola San Joaquín Pedrero Mirador Bellavista de La Florida Vicente Valdés	Cerrillos Lo Valledor Presidente Pedro Aguirre Cerda Franklin Bío-Bio Ñuble Estadio Nacional Ñuñoa Inés de Suarez Los Leones

• Vagnar i tunnelbanan
• 
  NS-74, i linje 1, 2 och 5.
• 
  NS-88. Endast ett tåg. Linje 2.
• 
  NS-93. Trafikerarar linje 1 och 5.
• 
  AS-2002 Linje 4 och 4A
• 
  NS-2004 i linje 2.
• 
  NS-2007. Trafikerar linje 1 och 2.
• NS-2012. linje 1.
• 
  AS-2014. Trafikerar linje 3 och 6.

• 
  Stationen Universidad de Chile
• 
  Inuti en tunnelbanevagn i linje L4 och L4A
• 
• 
• 
• 
• 
• 

• Metro de Valparaíso (Merval),
• Biotrén i Concepcion

• Artikeln är helt eller delvis en översättning av spanskspråkiga Wikipedias version om Metro de Santiago
• Artikeln är helt eller delvis en översättning av engelskspråkiga Wikipedias version om Santiago Metro

• Metro de Santiago (spanska)
• Urbanrail.net (engelska)
• Wikimedia Commons har media som rör Metro de Santiago.
  Bilder & media