Meter
- Meter i poesin, se versmått. Produktionsbolaget, se Meter Film & Television
| Meter | |
 Arkivmetern användes som längdnormal fram till 1960. X-profilen ger staven en hög böjstyvhet. | |
| Enhetsinformation | |
|---|---|
| Enhetssymbol | m |
| Fysikalisk storhet | längd |
| Storhetssymbol | l |
| Måttsystem | SI-systemet |
| Härledd från | ljusets hastighet sekund |
| Enhetsomvandling | |
| Brittiska enheter | |
| Fot | 3,28 |
| Tum | 39,37 |
| Naturliga enheter | |
| a0 | 1,89·1010 |
| Planckenheter | |
| lP | 6,19·1034 |
| Redigera Wikidata | |
Meter är SI-enheten för längd. En meter är sedan 1983 formellt definierad som längden av den sträcka som ljuset tillryggalägger i absolut vakuum under tiden 1/299 792 458 sekund.[1] För att bilda längre eller kortare längdenheter används SI-prefix, som ger till exempel 1 millimeter (0,001 m). Ordet meter kommer av det grekiska ordet metron vilket betyder mått.
Historik
Metern var ursprungligen tänkt som ett naturmått, motsvarande 1/40 000 000 av jordens omkrets. Den skapades efter franska revolutionen på 1790-talet och var då definierad som 1/10 000 000 av sträckan från nordpolen till ekvatorn längs Paris-meridianen. 1792 skickades två franska astronomer (Pierre Méchain och Jean-Baptiste Joseph Delambre) ut för att genom gradmätning mäta avståndet mellan Dunkerque och Barcelona vilket sedan skulle användas för att mer exakt räkna ut avståndet nordpolen–ekvatorn. Utifrån mätningarna skapades en arkivmeter som användes för att definiera meterns längd. Arkivmetern var en rak stång av platina där metermåttet var avståndet mellan stångens ändar. Gradmätningarna visade sig senare inte vara tillräckligt exakta (avståndet är 10 002 290 m), men ändå fortsatte arkivmetern att användas som meterdefinition. Den är ungefär 0,2 mm kortare än 1/10 000 000 av pol–ekvator-avståndet.[2]
Metersystemet, måttsystemet där metern ingår, spreds från Frankrike över världen och infördes i Sverige som legalt mått från 1879. Äldre mått fick övergångsvis användas till 1888.
I och med undertecknandet av meterkonventionen 1875 upprättades Internationella byrån för mått och vikt i Parisförorten Sèvres. Byrån skapade 1889 en ny arkivmeter, en stav av en legering av platina och iridium. Ett antal arkivmetrar tillverkades och fördelades mellan konventionens undertecknarländer.[3] Sverige representerades vid mötet av Robert Thalén.[3]
Under åren 1960–1983 var metern definierad med hjälp av en viss våglängd i kryptonatomens spektrum.
Numera realiseras metern med hjälp av lasrar, som i Sveriges fall finns på riksmätplatsen för längd i Borås. Eftersom metern är knuten till en naturkonstant finns inte längre någon "världsnormal", utan olika länders realiseringar kontrolleras genom att man gör jämförelsemätningar mellan dem.
Användning tillsammans med prefix
Eftersom metern är en del av SI kan den förses med SI-prefix för att på ett praktiskt sätt beskriva olika storleksordningar av längd.
Megameter och större
Dessa enheter används knappast eftersom avstånd på jordklotet inte gör dem nödvändiga. Avståndet till andra sidan jordklotet är till exempel runt 20 000 kilometer. Inom astronomi används andra enheter, eller inom solsystemet miljoner km.
Kilometer
Kilometer är beteckningen för 1 000 meter och förkortas "km". Längdenheten används ofta för att beskriva avstånd för gående, cyklande, bilister med flera. Här kan också längdenheten mil användas, ehuru den inte är en SI-enhet. 1 mil motsvarar nu för tiden i Sverige 10 kilometer. (1 gammal svensk mil är något längre, och definierades som 18 000 alnar, cirka 10 700 m).
En kvadratkilometer är 100 hektar.
Hektometer
Hektometer är beteckningen för hundra meter och förkortas "hm". Längdenheten användes tidigare i militära sammanhang bland annat, för att med "lagom" stora tal, kunna ange skjutavstånd för artilleriet.
Decimeter
Decimeter är beteckningen för en tiondels meter och förkortas "dm". Längdenheten används för att beskriva vardagsnära saker, exempelvis möbler.
- 10 decimeter = 1 meter
- 1 decimeter = 10 centimeter
- 1 decimeter3 = 1 liter
Centimeter
Centimeter är beteckningen för en hundradels meter och förkortas "cm". Längdenheten används i ungefär samma sammanhang som decimetern.
- 1 centimeter = 1/100 meter
- 1 centimeter = 10 millimeter
- 1 centimeter3 = 1 milliliter
Millimeter
Millimeter är beteckningen för en tusendels meter och förkortas "mm". Längdenheten, eller delar därav, används normalt som standardmått vid konstruktion och tillverkning.
- 1 millimeter = 1/1000 meter
- 1 millimeter = 1 000 mikrometer
- 1 millimeter3 = 1 mikroliter
Mikrometer
Mikrometer är beteckningen för 0,000 001 meter och förkortas "µm". Levande celler brukar ha en storlek på ungefär 10 mikrometer.
Nanometer
Nanometer är beteckningen för en miljarddels meter och förkortas "nm". Längdenheten används för att beskriva bland annat sträckor på molekylnivå och det synliga ljusets våglängder. Integrerade kretsar kan ha komponenter som är mindre än 10 nm.[4] 0,1 nanometer är 1 ångström.
Pikometer
Pikometer är 10−12 meter. Måttet används för noggranna uppgifter om atomavstånd i kristaller, som är några hundra pikometer.
Femtometer
Femtometer är 10−15 meter. Måttet används för att beskriva atomkärnornas storlek.
Legalmeter
En tysk legalmeter eller namibisk meter (förkortas: GLm, GM, Nm) är ett gammalt tyskt längdmått som ännu är i användning inom lantmäteri i Namibia (f d tysk koloni). Legalmetern är 13,596 5 mikrometer längre än 1 standardmeter (avvikelse mindre än 1/70 000 av 1 meter).
(Engelska: German Legal Meter eller Namibian meter; tyska: Legalmeter.)
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”SI base unit: metre (m)”. BIPM. Arkiverad från originalet den 9 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220209082925/https://www.bipm.org/en/si-base-units/metre. Läst 2 mars 2022.
- ^ Alder, Ken (2003). Världens mått. Stockholm: Norstedt. sid. 19–20. ISBN 91-1-301008-5. ”Enligt dagens satellitundersökningar … Den meter som räknades fram av Delambre och Méchain är med andra ord 0,2 mm för kort.”
- ^ [a b] ”Declaration of the 1st CGPM (1889) – Sanction of the international prototypes of the metre and the kilogram” (på engelska). BIPM. https://www.bipm.org/en/committees/cg/cgpm/1-1889/resolution-.
- ^ Campanello, Simon (23 februari 2022). ”Test: Samsung Galaxy S22 Ultra”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/tester/test-samsung-galaxy-s22-ultra-snygg-men-opraktisk-7029203. Läst 2 mars 2022. ”den första som företaget tillverkat med 4-nanometersteknik”
Allmänna källor
- Bok om den franska meridianmätningen: Alder, Ken; Hyllienmark Olov (översättning) (2003). Världens mått: berättelsen om hur metersystemet förändrade världen. Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-301008-5
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Meter.- Så blev en meter en meter – historik från RISE Research Institutes of Sweden
| |||||
| |||||||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User:DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
The seven SI base units. No partial relationships (no arrows)
The metre was originally defined in 1791 as being 1/10,000,000 of the distance from the North Pole to the Equator through Paris, making the kilometer 1/10,000 of this distance.[1]
Computer generated image of International Prototype Metre bar, made of 90% platinum - 10% iridium alloy. This was the standard of length for the SI (Metric system) from 1889 until 1960, when the SI system changed to a new definition of length based on the wavelength of light emitted by krypton 86. The length of the metre was defined by the distance between two fine lines ruled on the central rib of the bar near the ends, at the temperature of freezing water. The bar was given an X (Tresca) cross-sectional shape to increase its stiffness-to-weight ratio, improve its thermal accommodation time, and so the graduation lines could be located on the "neutral" axis of the bar where the change in length with flexure is minimum. The prototype was made in 1889, its length made equal to the previous French standard "Metre of the Archives". Twenty-nine identical copies were made at the same time, which were calibrated against the prototype and distributed to nations to serve as national standards.
The main problem with defining the unit of length by an artifact such as a bar is that there is no foolproof way of detecting a change in its length due to age or misuse. It can be compared to other copies, but these themselves may have changed in length. This motivated the 1960 change to a definition based on light waves. The bar is now kept in the collection of the BIPM museum.