Meteorologiåret 1867

Meteorologiåret 1867
(c) Lipton sale på engelska Wikipedia, CC BY 3.0
1866  · 1867  · 1868
Humaniora och kultur
Konst · Litteratur · Musik · Teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Krig  · Sport
Teknik och vetenskap
Meteorologi · Vetenskap

Året 1867 var ett exceptionellt kallt år i norra Europa, vilket orsakade missväxt och hungersnöd i framför allt Finland och norra Sverige.

• Maj-juni – Norge upplever en extremt sen vår och sommar md snöfall i maj och juni.^[1]

• 6 juni - Isen går på sjön Runn vid Falun i Dalarna.^[2]
• 24 juni – Temperaturen + 32,1 °C uppmäts i Piteå, Norrbotten på midsommardagen.^[3]

• 18 juli – Ett stort hällregn härjar i Minnesota, USA medan Mississippifloden svämmar över.^[4]

• 24 september – I Seltorp, Västergötland faller 30 centimeter snö.^[5]

• December - I Sverige uppmäts dygnsmedeltemperaturerna i Borås och Malmslätt till -5.0° respektive -7.0°, vilket innebär nytt lokalt rekord för månaden.^[6]

• Utsira fyr i Norge börjar mäta dygnsmedeltemperatur.^[7]
• Sverige upplever en extremt kylig vår. Detta ledde till hungersnöd i Norrland. ^[8]
• Brukssjöarna i Uppland är farbara med släde på isen in i maj, och till midsommarfirandet vid Österlövsta fanns inga utslagna björklöv i trakten att maja med, utan man var tvungen att resa till kusten där man kunde hämta några nyutslagna grenar.^[9]
• Temperaturmätningar på Vestlandets kust i Norge startar.^[10].
• Danmarks första isbrytare, Fyen, sätts in på Stora Bält.^[11]

• 12 januari – Reginald Hawthorn Hooker, brittisk meteorolog.
• 26 januari – Jonas Westman, svensk meteorolog.

• Wikimedia Commons har media som rör Meteorologiåret 1867.
  Bilder & media