Messier 85

Messier 85
Messier 85 fotograferad med Hubbleteleskopet.
Observationsdata
StjärnbildBerenikes hår
Rektascension12t 25m 24,0s[1]
Deklination+18° 11′ 28″[1]
Rödförskjutning729 ± 2 km/s
Avstånd60 miljoner ljusår (18,5 ± 1,2 Mpc)[2] miljoner ljusår
TypSA(s)0+ pec[1]/E2[3]
Skenbar storlek7,1 × 5,5[1] bågsekunder
Skenbar magnitud+ 10,0[1]
Fysiska egenskaper
Radieca 60 000 ljusår
Upptäckt
Upptäcktsår1781
UpptäckarePierre Méchain
Andra beteckningar
M85, NGC 4382, UGC 7508, PGC 40515 [1][4]
Se även: Galaxer, Lista över galaxer

Messier 85 (M85) även känd som NGC 4382, är en linsformad galax i stjärnbilden Berenikes hår (elliptisk galax enligt vissa författare [3]). Den upptäcktes 1781 av Pierre Méchain och infördes av Charles Messier som nummer 85 i hans katalog och är den nordligaste avvikaren från Virgohopen vilket upptäcktes 2004.

Egenskaper

Messier 85 befinner sig på ett avstånd av 60 miljoner ljusår och uppskattas ha en bredd av 125 000 ljusår.

M85 är extremt fattig på neutralt väte [5] och har en mycket komplex yttre struktur med skal och krusningar som tros ha orsakats av en sammanslagning med en annan galax för mellan 4 och 7 miljarder år sedan,[5] samt en relativt ung (<3 miljarder år gammal) stjärnpopulation i dess mest centrala region, några av dem i en ring, som kan ha skapats av en sen stjärnexplosion.[6]

Medan indirekta mätmetoder tyder på att Messier 85 bör innehålla ett centralt supermassivt svart hål på ca 100 miljoner solmassor,[7] anger observationer av hastighetsspridning att galaxen helt kan sakna ett sådant. [8]

I Messier 85 upptäcktes den 20 december 1960 en supernova typ I som nådde en skenbar magnitud på 11,7. Galaxen har också varit värd för den första lysande röda nova som identifierats som sådan, M85 OT2006-1. Den upptäcktes den 7 januari 2006 och ägde rum i utkanten av galaxen.[9] Den 25 juni 2020 upptäckte ATLAS-teleskopet på Hawaii i Messier 85 en supernova av typ Ia 2020nlb, som nådde en toppmagnitud på 15,7.[10] [11] [4] Messier 85 interagerar med den närliggande spiralgalaxen NGC 4394, och en liten elliptisk galax kallad MCG 3-32-38.[12]

Galleri

  • Messier 85:s proportioner ligger någonstans mellan linsformad och elliptisk galax.[13]
    (c) ESA/Hubble, CC BY 4.0
    Messier 85:s proportioner ligger någonstans mellan linsformad och elliptisk galax.[13]
  • Messier 85
    Messier 85
  • Karta över M85
    Karta över M85
  • M85 och NGC 4394.
    M85 och NGC 4394.
  • M86
    M86
  • Panorama av M85 och SDSS DR14
    Panorama av M85 och SDSS DR14

Se även

  • NGC 4382

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 9 maj 2021.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] ”NASA/IPAC Extragalactic Database”. Results for Messier 85. http://nedwww.ipac.caltech.edu/cgi-bin/nph-objsearch?objname=M+85&extend=yes&out_equinox=J2000.0. 
  2. ^ J. L. Tonry; A.Dressler; J. P. Blakeslee; E. A. Ajhar; A. B. Fletcher; G. A. Luppino; M. R. Metzger; C. B. Moore (2001). ”The SBF Survey of Galaxy Distances. IV. SBF Magnitudes, Colors, and Distances”. Astrophysical Journal 546 (2): sid. 681–693. doi:10.1086/318301. Bibcode: 2001ApJ...546..681T. 
  3. ^ [a b] Kormendy, John; Fisher, David B.; Cornell, Mark E.; Bender, Ralf (2009). ”Structure and Formation of Elliptical and Spheroidal Galaxies”. Astrophysical Journal Supplement 182 (1): sid. 216–309. doi:10.1088/0067-0049/182/1/216. Bibcode: 2009ApJS..182..216K. 
  4. ^ [a b] http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=Messier+85. Hämtad 2021-05-08
  5. ^ [a b] Hibbard, J. E.; Sansom, A. E. (2003). ”A Search for H I in Five Elliptical Galaxies with Fine Structure”. The Astronomical Journal 125 (2): sid. 667–683. doi:10.1086/345822. Bibcode: 2003AJ....125..667H. 
  6. ^ Fisher, David; Franx, Marijn; Illingworth, Garth (1996). ”Line Strengths and Line-Strength Gradients in S0 Galaxies”. Astrophysical Journal 459 (1): sid. 110. doi:10.1086/176873. Bibcode: 1996ApJ...459..110F. 
  7. ^ Kormendy, John; Bender, Ralf (2009). ”Correlations between Supermassive Black Holes, Velocity Dispersions, and Mass Deficits in Elliptical Galaxies with Cores”. Astrophysical Journal Letters 691 (2): sid. L142–L146. doi:10.1088/0004-637X/691/2/L142. Bibcode: 2009ApJ...691L.142K. 
  8. ^ Gultekin, Kayhan; Richstone, Douglas O.; Gebhardt, Karl; Faber, S. M.; Lauer, Tod R.; Bender, Ralf; Kormendy, John; Pinkney, Jason (2011). ”Is There a Black Hole in NGC 4382?”. Astrophysical Journal 741 (1): sid. L142–L146. doi:10.1088/0004-637X/741/1/38. Bibcode: 2011ApJ...741...38G. 
  9. ^ Kulkarni, S. R.; Ofek, E. O.; Rau, A.; Cenko, S. B.; Soderberg, A. M.; Fox, D. B.; Gal-Yam, A.; Capak, P. L.; et al. (2007). ”An unusually brilliant transient in the galaxy M85”. Nature 447 (7143): sid. 458–460. doi:10.1038/nature05822. PMID 17522679. Bibcode: 2007Natur.447..458K. 
  10. ^ ”AstroNote 2020-126”. ATLAS20qoq (AT2020nlb): discovery of a candidate SN in MESSIER 85 (17 Mpc). https://wis-tns.weizmann.ac.il/astronotes/astronote/2020-126. 
  11. ^ ”Messier 85”. SEDS: Galaxy M85. https://www.messier.seds.org/m/m085.html.  Arkiverad 4 februari 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ”M85, Lenticular Galaxy”. Messier's Nebulae and Star Clusters. http://www.kopernik.org/images/archive/m85.htm. 
  13. ^ ”The darkness within?” (på engelska). www.spacetelescope.org. https://www.spacetelescope.org/images/potw1905a/. 

Externa länkar

Messierobjekt
M1 • M2 • M3 • M4 • M5 • M6 • M7 • M8 • M9 • M10 • M11 • M12 • M13 • M14 • M15 • M16 • M17 • M18 • M19 • M20 • M21 • M22 • M23 • M24 • M25 • M26 • M27 • M28 • M29 • M30 • M31 • M32 • M33 • M34 • M35 • M36 • M37 • M38 • M39 • M40 • M41 • M42 • M43 • M44 • M45 • M46 • M47 • M48 • M49 • M50 • M51 • M52 • M53 • M54 • M55 • M56 • M57 • M58 • M59 • M60 • M61 • M62 • M63 • M64 • M65 • M66 • M67 • M68 • M69 • M70 • M71 • M72 • M73 • M74 • M75 • M76 • M77 • M78 • M79 • M80 • M81 • M82 • M83 • M84 • M85 • M86 • M87 • M88 • M89 • M90 • M91 • M92 • M93 • M94 • M95 • M96 • M97 • M98 • M99 • M100 • M101 • M102 • M103 • M104 • M105 • M106 • M107 • M108 • M109 • M110
Se även: Klotformig stjärnhop · Stjärnbild · Galax · Nebulosa

Media som används på denna webbplats

M85 and NGC 4394.png
Författare/Upphovsman: Calle Cool, Licens: CC BY-SA 2.5
M85 (NGC 4382) lenticular galaxy (right) and M84 (left)
Messier85 - SDSS DR14 (panorama).jpg
Författare/Upphovsman: Sloan Digital Sky Survey, Licens: CC BY 4.0
Color mapping
The sky image is obtained by Sloan Digital Sky Survey, DR14 with SciServer.

Angle of view: 12' x 12' (0.3515625" per pixel), north is up.

Details on the image processing pipeline: https://www.sdss.org/dr14/imaging/jpg-images-on-skyserver/
Messier 85 Hubble WikiSky.jpg
Messier 85 galaxy by Hubble space telescope
M85map.png
Författare/Upphovsman: Roberto Mura, Licens: CC BY-SA 3.0
Map of M85
Messier 086 2MASS.jpg
The lenticular galaxy Messier 85
Messier85 - HST - Potw1905a.jpg
(c) ESA/Hubble, CC BY 4.0

The darkness within?


This atmospheric image shows a galaxy named Messier 85, captured in all its delicate, hazy glory by the NASA/ESA Hubble Space Telescope. Messier 85 slants through the constellation of Coma Berenices (Berenice’s Hair), and lies around 50 million light-years from Earth. It was first discovered by Charles Messier’s colleague Pierre Méchain in 1781, and is included in the Messier catalogue of celestial objects.

Messier 85 is intriguing — its properties lie somewhere between those of a lenticular and an elliptical galaxy, and it appears to be interacting with two of its neighbours: the beautiful spiral NGC 4394, located out of frame to the upper left, and the small elliptical MCG 3-32-38, located out of frame to the centre bottom.

The galaxy contains some 400 billion stars, most of which are very old. However, the central region hosts a population of relatively young stars of just a few billion years in age; these stars are thought to have formed in a late burst of star formation, likely triggered as Messier 85 merged with another galaxy over four billion years ago. Messier 85 has a further potentially strange quality. Almost every galaxy is thought to have a supermassive black hole at its centre, but from measurements of the velocities of stars in this galaxy, it is unclear whether Messier 85 contains such a black hole.

This image combines infrared, visible and ultraviolet observations from Hubble’s Wide Field Camera 3.

Credit:

ESA/Hubble & NASA, R. O'Connell 

Coordinates
Position (RA): 	12 25 24.00
Position (Dec):	18° 11' 16.55"
Field of view:	2.55 x 2.69 arcminutes
Orientation:	North is 0.1° right of vertical

Colours & filters Band	Wavelength	Telescope
Optical u	336 nm	Hubble Space Telescope WFC3
Optical B	438 nm	Hubble Space Telescope WFC3
Optical V	555 nm	Hubble Space Telescope WFC3
Optical I	814 nm	Hubble Space Telescope WFC3
.